Herman Alfred Ernst Sandegren, född 13 juli 1881 i Göteborgs Karl Johan församling, Göteborgs och Bohus län, död 13 maj 1938 i Engelbrekts församling, Stockholm, var en svensk missionär.
Biografi Herman Sandegren var son till Jacob Sandegren. Han växte upp på missionsstationen i Madras och kom till Sverige 1894. Han avlade mogenhetsexamen i Uppsala 1900 samt blev där filosofie kandidat 1904 och filosofie licentiat 1908. Efter lärartjänstgöring vid Fjellstedtska skolan 1910–1911 verkade han som missionär i Sydindien 1912–1920, där han framför allt som ledare av missionsläroverket i Pudukotah vann erkännande. Nedbruten av klimatet återvände Sandegren 1920 till Sverige, där han som sekreterare i Svenska kyrkans missionsstyrelse, från 1921 i Uppsala och från 1933 i Stockholm, som föreläsare och studieledare försökte sprida kunskap om och väcka intresse för missionen. I en rad skrifter, främst Kast och kristendom i Sydindien (1921), behandlade Sandegren aktuella missionsproblem i avsikt att orientera svenska missionsvänner och särskilt blivande missionärer om missionens ställning i olika ras-, kultur- och religionssammanhang. Han utgav även den missionshistoriska återblicken Svensk mission och indisk kyrka (1924).
Familj Sandegren gifte sig 12 maj 1915 med Märta Charlotta Amalia Aurelius (född 1878), dotter till kyrkoherden Nils Bernhard Aurelius i Åsbo församling och Sigrid Elisabet Matilda Petersson. De fick tillsammans dottern Elisabeth Sandegren (född 1919).}
Referenser
Noter
Kategori:Svenska missionärer Kategori:Missionärer i Indien Kategori:Personer i Sverige under 1900-talet Kategori:Personer från Göteborg Kategori:Födda 1881 Kategori:Avlidna 1938 Kategori:Män