miniatyr|Gillberga raukar
Ölandskalksten är en kalksten, som har brutits på Öland sedan tidig medeltid för lokal användning och fick betydelse regionalt på 1500-talet. Den kunde lätt transporteras sjövägen från stenbrott på norra Öland som Alböke, Gillberga och Horns udde.
Hela Öland är en kalkstensklippa, och kalksten av olika kvaliteter har brutits för olika ändamål på flera platser på Öland. Brytning sker idag framför allt av byggnadssten, och denna sker i Gillberga och Horns udde.
Kalksten är en ung bergart som bildades för omkring 450 miljoner år sedan, då vår kontinent låg på södra halvklotet i jämnhöjd med Samoaöarna. Uppbyggnaden av kalksten tog lång tid. Det tar omkring 1.000 år för att bilda en millimeter kalksten.
Namn på lagerlägen, namn på de olika skikten Öland är uppbyggt av ett några tiotal meter tjockt kalktäcke som ligger ganska horisontell med en svag lutning åt öster. Den brutna horisonten är fem- sex meter mäktig och består av ett tiotal olika lager: hors, som är två-tre meter tjockt hålögat, som liksom blodläget är grått till grundfärgen med gulockra ytor eller mindre röda droppformade fläckar sex-tummen elva-tummen tio-tummen trebladet bassläget blodläget, som är omkring 25 centimeter tjockt. Det är liksom hålögat grått till grundfärgen med gulockra ytor eller mindre röda droppformade fläckar godstenen, som genomgående är mörkröd och finkornig med fossilfragment blommiga bladet, som har inslag i gulockra
Dessa lager finns bland annat i brotten i Gillberga och Horns udde. Brotten på södra och mellersta Öland har huvudsakligen utnyttjats för andra syften än byggnadssten. Ju längre norrut man kommer på Öland, desto vanligare är de röda typerna.
De olika lagren av ölandskalksten skiljer sig påtagligt vad beträffar vittringsresistens. Den tjockskiktade godstenen är mer vittringsresistent än de mera tunnskiktade typerna blommiga bladet och blodläget, vars gula och röda, hematitrika partier ofta angrips av selektiv vittring.
Tidigare brytning Vid Grytehamn vid Gillberga finns lämningar efter äldre stenbrytning. Hamnen miste sin betydelse helt när Sandviks hamnanläggning anlades på 1870-talet.Kustvägen mellan Byrum och Äleklinta på www.oland.se
Vid Horns udde har stenbrytning pågått sedan medeltiden, då "ölandsmarmorn", den röda ölandskalkstenen, efterfrågades vid byggandet av slott och kyrkor. Under 1500- och 1600-talet var Dälje stenhuggarby ett centrum för stenhuggeriverksamheten.Horns udde – på www.alltpaoland.se
Källor Natursten i byggnader – Stenen i tiden från 1000-talet till 1940, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer (Institutionen för konservering), 1996, , sidorna 107–108 En liten guide till geologiska upplevelser på Öland Noter
Kategori:Kalksten Kategori:Öland Kategori:Bergarter med tillnamn