miniatyr IPCC:s sjätte utvärderingsrapport (AR6) är den sjätte cykeln av rapporter från FN:s klimatpanel (IPCC) som bedömer vetenskaplig, teknisk och socioekonomisk information om klimatförändringar med hjälp av forskare och data från myndigheter. Tre arbetsgrupper (WGI, II och III) har presenterat var sin delrapport:
Klimat i förändring 2021: Den naturvetenskapliga grunden (AR6 WGI) i augusti 2021. Den beräknar att 50-årshändelser (extrema värmehändelser på land som brukade inträffa en gång vart 50:e år i ett klimat utan mänsklig påverkan) i nutid troligen inträffar 4,8 gånger på 50 år, när den globala uppvärmningen är cirka 1 °C sedan industrialiseringen, och troligen inträffar 13,9 gånger på 50 år om den globala uppvärmningen stiger till 2 °C. Klimat i förändring 2022: Effekter, anpassning och sårbarhet (AR6 WGII), publicerad i februari 2022. Den drar slutsatsen att många effekter är på gränsen till att bli oåterkalleliga. Klimat i förändring 2022: Att begränsa klimatförändringen (AR6 WGIII), publicerad i april 2022. Den säger att utsläppen av växthusgaser måste kulminera senast 2025, för att den globala uppvärmningen sannolikt ska kunna begränsas till 1,5 °C. Utan en förstärkning av klimatpolitiken utöver den som hade implementerats vid slutet av 2020 beräknas en global uppvärmning på mellan 2,2 och 3,5°C (3,0°C väntevärde) fram till år 2100.
Var och en av arbetsgruppsrapporterna har en sammanfattning av huvudslutsatserna för beslutsfattare, som har översatts till svenska av SMHI.
En sammanfattande slutlig rapport, kallad Klimat i förändring 2023: Syntesrapport (AR6 SYN), publicerades av IPCC den 20 mars 2023.
Under AR6-cykeln, inför ovanstående rapporter, har även följande specialrapporter tagits fram av IPCC: Specialrapport om konsekvenser av global uppvärmning med 1,5 grad (SR15), år 2018 Specialrapport om klimatförändringar och marken (SRCCL), eller Specialrapport om klimatförändringar, ökenspridning, markförstöring, hållbar markförvaltning, livsmedelssäkerhet och växthusgasflöden i terrestra ekosystem, 2019. Specialrapport om havet och kryosfären i ett förändrat klimat (SROCC), 2019.
Den naturvetenskapliga grunden (rapport från arbetsgrupp 1) miniatyr|350x350px| Variation av den årliga observerade globala medeltemperaturen (1850–2019) i förhållande till genomsnittet för 1850–1900 (blå linje), som rapporterats i sammanfattningen för politiska beslutsfattare (SPM) 350x350px|miniatyr|Uppmätta förändringar av den globala yttemperaturen under de senaste 170 åren (svart streck) i förhållande till 1850–1900 och årsgenomsnitt, jämfört med -klimatmodellsimuleringar av temperaturförändringar orsakade av kombinerade mänskliga och naturliga drivkrafter (röd), och av endast naturliga drivkrafter (solenergi och vulkanisk aktivitet), grön. Helfärgade linjer visar genomsnittet av flera modeller, och färgade områden visar datorsimuleringarnas konfidensintervall. Källa: IPCC AR6 WGI, figur SPM.1b, sid. SPM-7. Version utan Fahrenheit-skala. Den första av de tre arbetsgrupperna publicerade sin delrapport den 9 augusti 2021, Climate Change 2021: The Physical Science Basis. Totalt 234 forskare från 66 länder bidrog till denna första arbetsgruppsrapport (WGI). Författarna byggde på mer än 14000 vetenskapliga artiklar för att producera en delrapport på 3949 sidor, som sedan godkändes av 195 regeringar. Dokumentet Sammanfattning för politiska beslutsfattare (SPM) föreslogs av forskare och accepterades rad för rad av de 195 regeringarna i IPCC under de fem konferensdagarna fram till den 6 augusti 2021. Det publicerades måndagen den 9 augusti 2021.
Enligt rapporten går det bara att undvika en uppvärmning på 1,5 °C eller 2 °C om massiva och omedelbara minskningar av växthusgasutsläppen görs. I en förstasidesartikel beskrev The Guardian rapporten som "dess skarpaste varning hittills" för "stora oundvikliga och irreversibla klimatförändringar", ett tema som upprepas av många tidningar runt om i världen.
Den tekniska sammanfattningen (TS) ger en detaljnivå mellan sammanfattningen för beslutsfattare (SPM) och den fullständiga rapporten. Dessutom gjordes en interaktiv atlas "för en flexibel rumslig och tidsmässig analys av både datadriven information om klimatförändringar och bedömningsresultat i rapporten." I enlighet med IPCC-protokollet som antogs i maj 2011 sammanställdes en errata och fortsätter att sammanställas. Trettiofyra frågor publicerades som en del av FAQ -sektionen, var och en relaterad till ett kapitel i rapporten. Regionala faktablad gjordes tillgängliga för geografiska regioner i världen, baserat på fakta från rapporterna. Datorbilder gjordes tillgängliga som en del av "Outreach Materials" för presskonferenser och grundläggande presentationer.
Slutsatser Arbetsgrupp 1 (WGI)-rapporten, Climate Change 2021: The Physical Science Basis, består av tretton kapitel och fokuserar på den grundläggande konsensusen inom klimatvetenskapen bakom orsakerna och effekterna av mänskliga utsläpp av växthusgaser. Jämfört med tidigare bedömningar inkluderade rapporten mycket mer i detalj om regionala följder av den globala uppvärmningen.
Havsnivåhöjningen år 2100 förväntas vara från en halv till en meter, men två till fem meter är inte uteslutet, eftersom inlandsisens instabilitetsprocesser fortfarande är dåligt förstådda.
Rapporten kvantifierar klimatkänsligheten till mellan 2,5 °C till 4,0 °C för varje fördubbling av koldioxid i atmosfären, medan den bästa uppskattningen är 3 °C. I alla de presenterade socioekonomiska färdvägarna når temperaturen 1,5 °C uppvärmningsgräns, åtminstone under en period, vid mitten av 2000-talet. Joeri Rogelj, chef för Grantham Institute och en ledande IPCC-författare, sa dock att det är möjligt att helt undvika en uppvärmning på 1,5 °C, men för att uppnå det skulle världen behöva minska utsläppen med 50 % till år 2030 och med 100 % till år 2050. Om världen inte drastiskt börjar minska utsläppen vid tidpunkten för nästa rapport från IPCC, kommer det inte längre att vara möjligt att förhindra 1.5 °C uppvärmning. SSP1-1.9 är en ny färdväg med en ganska låg strålningsdrivning på 1,9 W/m2 år 2100 för att modellera hur människor skulle kunna hålla uppvärmningen under 1,5 °C tröskel. Men även i detta scenario toppar den globala temperaturen på 1,6 °C åren 2041–2060 och sjunker därefter.
AR6 har studerat scenariospektrumet som når från 1,5 °C till 5 °C, och bedömer den sannolika temperaturökningen till cirka 3 °C i slutet av seklet. Det är troligt att 1,5 °C kommer att nås före 2040. Hoten från sammansatta effekter är högre än i tidigare IPCC-rapporter. Den berömda hockeyklubban har utökats. miniatyr|210x210px| Ökning av frekvensen av extrema händelser med global uppvärmning i den sjätte utvärderingsrapportens sammanfattning för beslutsfattare.
Extremväder förväntas bli vanligare i takt med ökande temperatur, och sammansatta effekter (som värme och torka tillsammans) kan ge större påverkan på samhällen. Rapporten visar en stor förändring från tidigare IPCC i forskarnas möjligheter att tillskriva specifika extrema väderhändelser till klimatförändringarna.
Den globala koldioxidbudgeten för att hålla temperaturökningen under 1,5 °C uppskattas till 500 miljarder ton mer växthusgas, vilket skulle kräva att hela världen når nettonollutsläpp (klimatneutralitet) före år 2050. Att hålla sig inom denna budget, om man räknar från början av år 2020, ger 50 % chans att hålla sig under 1,5 °C. För att ha en chans på 67 procent är budgeten 400 miljarder ton och för en chans på 83 procent är den 300 miljarder ton. Rapporten säger att det är mycket viktigt att snabbt minska utsläppen av metan, för att göra kortsiktiga vinster och således köpa tid för att minskade koldioxidutsläpp ska få effekt.
Eventuell framtida uppvärmning kommer att öka förekomsten av extrema väderhändelser. Även i en 1,5 °C temperaturökning förväntas det bli "en ökande förekomst av några extrema händelser som saknar motstycke i observationshistoriken". Sannolikheten för händelser som varit mer sällsynta ökar mer.
Frekvensen och intensiteten av sådana händelser beräknas att öka avsevärt med uppvärmningen, enligt följande tabell: +Ökning i frekvens och intensitet av extrema händelser med global uppvärmning Namn på händelse Klimatet 1850–1900 1 °C uppvärmning(nutid) 1.5 °C uppvärmning 2 °C uppvärmning 4 °C uppvärmning 1 på 10 års värmebölja Normalt 2,8 gånger oftare, 1,2 °C varmare 4,1 gånger oftare, 1,9 °C varmare 5,6 gånger oftare, 2,6 °C varmare 9,4 gånger oftare, 5,1 °C varmare 1 på 50 års värmebölja Normalt 4,8 gånger oftare, 1,2 °C varmare 8,6 gånger oftare, 2,0 °C varmare 13,9 gånger oftare, 2,7 °C varmare 39,2 gånger oftare, 5,3 °C varmare 1 på 10 år med kraftig nederbörd Normalt 1,3 gånger oftare, 6,7 % blötare 1,5 gånger oftare, 10,5 % blötare 1,7 gånger oftare, 14,0 % blötare 2,7 gånger oftare, 30,2 % blötare 1 på 10 års torka Normalt 1,7 gånger oftare, 0,3 sd torrare 2,0 gånger oftare, 0,5 sd torrare 2,4 gånger oftare, 0,6 sd torrare 4,1 gånger oftare, 1,0 sd torrare miniatyr|Fem färdvägar (SSP:er) för olika nivåer av utmaningar för klimatanpassning (x-axeln) respektive för begränsning av klimatförändringarna (y-axeln).
Geopolitik Geopolitik har för första gången inkluderats i klimatmodellerna, i form av fem (Shared Socioeconomic Pathways, SSP:er), vars definitioner publicerades 2016: SSP1 "Taking the Green Road" - Hållbarhet (Små utmaningar) SSP2 "Middle of the Road" (Medelmåttiga utmaningar) SSP3 "A Rocky Road" - Regional rivalitet (Stora utmaningar) SSP4 "A Road Divided" - Ojämlikhet (Klimatanpassningsutmaningar dominerar) SSP5 "Taking the Highway" - Fossilbränsleutveckling (Utmaningar att begränsa klimatförändringarna dominerar) miniatyr|Atmosfäriska CO₂-koncentrationer av SSP under 2000-talet (projicerade av MAGICC6, en enkel/reducerad klimatmodell). Varje prickad punkt representerar ett medelvärde av simulerade värden genererade från 6 klimatmodeller (AIM/CGE, GCAM4, IMAGE, MESSAGE-GLOBIOM, REMIND-MAGPIE, & WITCH-GLOBIOM).SSP Database (Shared Socioeconomic Pathways) - Version 2.0 https://tntcat.iiasa.ac.at/SspDb/
Dessa fem färdvägar förutsätter att internationellt samarbete och en global ökning av BNP kommer att underlätta anpassningen till klimatförändringarna. De geopolitiska färdvägarna fungerade som en av källorna för bildandet av Shared Socioeconomic Pathways i rapporten tillsammans med andra källor. Ett av antagandena var att tillräckligt med BNP och teknik som härrör från utvecklingen av fossila bränslen kommer att tillåta anpassning även till 5 °C temperaturhöjning. Rapporten som är baserad på konsensusvetenskap och skrevs av hundratals forskare bekräftade dock inte antagandet om anpassning till 5 °C. Vissa experter antar att medan oddsen för ett värsta scenario (5 °C) och det bästa basfallet (1,5 °C) idag verkar lägre, är det mest troliga resultatet är runt 3 °C. miniatyr|Metanutsläpp Rapporten säger uttryckligen: "Varje färdväg är en internt konsekvent, rimlig och integrerad beskrivning av en socioekonomisk framtid, men dessa socioekonomiska framtider tar inte hänsyn till effekterna av klimatförändringarna, och ingen ny klimatpolitik antas. ... Genom designen tar inte utvecklingen av drivkrafter och utsläpp inom SSP-scenarierna hänsyn till effekterna av klimatförändringar."
+SSPScenarioBeräknad uppvärmning (2041–2060)Beräknad uppvärmning (2081–2100)Mycket troligt intervall i °C (2081–2100)SSP1-1.9mycket låga växthusgasutsläpp: CO2-utsläpp minskas till nettonoll runt 20501,6 °C1,4 °C1,0 – 1,8SSP1-2.6låga växthusgasutsläpp: CO2-utsläpp minskas till nettonoll runt 20751,7 °C1,8 °C1,3 – 2,4SSP2-4.5mellanliggande växthusgasutsläpp: CO2-utsläpp runt nuvarande nivåer fram till 2050, för att sedan sjunka men inte nå nettonoll år 21002,0 °C2,7 °C2,1 – 3,5SSP3-7.0höga växthusgasutsläpp: CO2-utsläpp fördubblas till 21002,1 °C3,6 °C2,8 – 4,6SSP5-8.5mycket höga växthusgasutsläpp: CO2-utsläpp tredubblas till 20752,4 °C4,4 °C3,3 – 5,7