Carl Benedikt Frey är en svensk nationalekonom och professor i artificiell intelligens och arbete vid Oxfords universitet.
Han är Dieter Schwarz Professor of Political Economy and Technology vid Oxford Internet Institute och economic fellow vid Mansfield College. Han är främst känd för studien The Future of Employment: How Susceptible Are Jobs to Computerization från 2013, som han författade tillsammans med oxfordprofessorn Michael A. Osborne. I artikeln uppskattade de att 47 procent av jobben på den amerikanska arbetsmarknaden löpte hög risk att automatiseras.
Frey syns regelbundet som kolumnist och kommentator i både svensk och internationell media, och har agerat som rådgivare för internationella organisationer som OECD, Förenta nationerna och Europakommissionen.
Frey är också författare till The Technology Trap (2019) och How Progress Ends (2025), den senare finalist till både Lionel Gelber‑priset och Financial Times Business Book of the Year Award. Karriär Frey har studerat nationalekonomi, historia och företagsekonomi vid Lunds universitet, och 2011 disputerade han vid Max Planck Institute for Innovation and Competition i München. Under 2012–2014 undervisade Frey i ekonomisk historia vid Lunds universitet.
År 2012 antogs Frey som Economics Associate vid Nuffield College och Senior Fellow vid Institute for New Economic Thinking, University of Oxford. Efter att Fey och Osbourne publicerat den välciterade forskningsartikeln The Future of Employment (2013), grundade de forskningsprogrammet Future of Work Programme på Oxford Martin School 2015. Programmet syftade till att undersöka teknologins inverkan på ekonomin och samhället.
Fey har arbetat som rådgivare och konsult för flera internationella organisationer såsom G20, Förenta nationerna och Europeiska kommissionen. Sedan 2022 har han varit en del av Global Partnership on Artificial Intelligence (GPAI), ett initiativ från OECD om ansvarsfull utveckling av artificiell intelligens.
Maj 2023 utnämndes han till Dieter Schwarz Associate Professor i Artificiell intelligens och arbete vid Oxford Internet Institute och blev fellow vid Mansfield College. Han är även director för Future of Work Programme på Oxford Martin School, vilket han tidigare hjälpt till att starta.
Han uttalar sig regelbundet om AI och arbete i både svensk och internationell media, och har förekommit i bland annat The Economist, The New York Times, Foreign Affairs, Dagens Nyheter, Sveriges Radio och BBC.
Forskning Freys studerar hur teknologisk förändring omformar arbetsmarknader, städer och långsiktig ekonomisk tillväxt, och varför samhällen ibland omfamnar ny teknik och ibland gör motstånd mot den. Databasen IDEAS/RePEc rankade honom bland de översta 5 procenten av nationalekonomer 2026.
AI och framtidens arbete Frey fick sitt genombrott 2013 när han tillsammans med Oxfordprofessorn Michael Osborne publicerade forskningsartikeln ”The Future of Employment: How Susceptible Are Jobs to Computerization”. Med över 20 000 citeringar enligt Google Scholar har metoden använts av president Barack Obamas Council of Economic Advisors, Bank of England, Världsbanken samt ett riskprognosverktyg från BBC. Studien fick genomslag både i populärkulturen och den politiska debatten och presenterades bland annat i HBO:s ”Last Week Tonight” med John Oliver.
Studien har kritiserats för att överskatta digitaliseringens effekter på arbetsmarknaden, och 2019 kalladeThe Economist Frey för en ”oavsiktlig domedagsprofet”. Frey har bemött kritiken med att artikeln missförståtts, och att artikeln endast redovisat vilka jobb som löper störst risk för automatisering. 2024 publicerade Frey och Osborne en uppföljande artikel, Generative AI and the Future of Work: A Reappraisal, i vilken de drog slutsatsen att generativ AI främst demokratiserar expertkunskap snarare än ersätter arbete.
Distanssamarbete och innovation I samarbete med kollegor vid Oxford och University of Pittsburgh analyserade Frey över 20 miljoner forskningsartiklar och fyra miljoner patent. I publikationen Remote collaboration fuses fewer breakthrough ideas från 2018 fann de att forskare globalt samarbetar över större avstånd än tidigare, men att distansteam har lägre sannolikhet att producera banbrytande upptäckter eftersom informell, fysisk interaktion gynnar idéutveckling. I en senare studie publicerad 2026, visade han och Giorgio Presidente att detta ”distansstraff” minskade och till och med vände under 2010‑talet, när förbättrade samarbetsverktyg gjorde det lättare för team att nyttja varandras lokala kunskapsnätverk.
Datorrevolutionen och geografin för nya jobb Tillsammans med Thor Berger har Frey undersökt hur datorrevolutionen på 1980‑talet omformade vilka amerikanska städer som blomstrade och vilka som halkade efter, och publicerade 2016 artikeln Did the Computer Revolution shift the fortunes of U.S. cities? Technology shocks and the geography of new jobs. Resultatet visade att när personaldatorn spred sig började nya jobb kräva analytisk problemlösning, vilket gynnade städer med högutbildad arbetskraft.
Gigekonomin: Uber, löner och välbefinnande Frey och medförfattare publicerade 2018 Drivers of disruption? Estimating the Uber effect, som visade att när Uber etablerade sig i en stad föll taxichaufförernas inkomster med omkring 10 procent även om de inte förlorade jobben. På samma ämne medförfattade Frey 2019 artikeln Uber happy? Work and well-being in the ‘Gig Economy’, i vilken Ubers förare i London studerades. I studien rapporterade förarna högre livstillfredsställelse tack vare flexibiliteten i arbetstiden, men också högre nivåer av ångest.
Integritetsskydd och företagande Frey har studerat konsekvenserna av GDPR, och 2018 redovisade han i Privacy regulation and firm performance: Estimating the GDPR effect globally funnit att regleringen minskade teknikföretagens vinster med cirka 2,1 procent. Kostnaderna föll hårdast på små företag, vilket kan ha gjort det svårare för mindre aktörer att konkurrera.
Automatisering och politisk populism I Political machinery: did robots swing the 2016 US presidential election? (2018) visade Frey och medförfattare att stödet för Donald Trump i presidentvalet 2016 var större i lokala arbetsmarknader som var mer exponerade för robotar, även efter kontroll för handel och utflyttning. En kontrafaktisk analys antydde att Michigan, Pennsylvania och Wisconsin skulle ha röstat på Hillary Clinton om robotiseringen varit långsammare.
AI och språk 2025 släppte Frey tillsammans med Pedro Llanos-Paredes en preliminär artikel i vilken de redovisade resultat från en studie om vilka effekter maskinöversättning (MT) har haft på arbetsmarknaden. Artikeln har inte publicerats och genomgått peer review, men preliminära resultat visade att spridningen av verktyget Google Translate bromsade sysselsättningstillväxten för översättare, och minskade efterfrågan på främmande språk i många yrken.
Böcker The Technology Trap 2019 publicerade Frey The Technology Trap: Capital, Labor, and Power in the Age of Automation (Princeton University Press). Boken jämför den brittiska industriella revolutionen med datorrevolutionen, och argumenterar att teknologisk förändring ökar välståndet men fördelar vinsterna ojämnt. Frey menar att motstånd mot ny teknik kan leda till att man missar dess långsiktiga fördelar. Boken vann Princetonuniversitetets Richard A. Lester‑pris för bästa bok inom arbetsmarknadsrelationer och arbetsekonomi, och utsågs av John Thornhill i Financial Times till en av 2019 års bästa böcker.
How Progress Ends Frey publicerade 2025 How Progress Ends: Technology, Innovation, and the Fate of Nations, där han argumenterar att teknologiska och ekonomiska framsteg inte är självklara och att ledande teknologiska nationer ofta tappar sitt försprång. Boken beskriver en spänning mellan decentraliserade system som främjar experiment och byråkratisk samordning som behövs för att skala upp ny teknik. How Progress Ends var finalist till såväl Financial Times Business Book of the Year Award som Lionel Gelber‑priset och vann 2026 års PROSE‑pris i nationalekonomi.
Journalistik (urval) Frey, C. B. (5 december 2025). ”Don’t fear the AI bubble bursting”, The New York Times. Frey, C. B. (2025). ”How America outcompeted Japan”, Foreign Affairs. Frey, C. B. (september 2025). ”How the battle for control could crush AI’s promise”, IMF Finance & Development. Frey, C. B. (19 augusti 2025). ”The 1970s Gave Us Industrial Decline. A.I. Could Bring Something Worse”, The New York Times. Frey, C. B. (27 maj 2025). ”Want to destroy American business? Protect it”, The Economist. Frey, C. B. (2025). ”AI alone cannot solve the productivity puzzle”, Financial Times.
Videor World Economic Forum 2026, Davos. Will AGI be Humanity’s Last Great Invention?, Oxford Union‑debatt 2026. CNN, ”Quest Means Business” (2025). World Economic Forum, 16th Annual Meeting of the New Champions 2025 i Tianjin.
Referenser
Kategori:Svenska ekonomhistoriker Kategori:Tyska ekonomer Kategori:Svenska ekonomer Kategori:Svenska forskare under 2000-talet Kategori:Tyska forskare under 2000-talet Kategori:Personer verksamma vid Oxfords universitet Kategori:Födda okänt år Kategori:Levande personer Kategori:Män