Attityder till pornografi

Attityder till pornografi handlar om den syn på pornografi som lyfts fram av olika aktörer i samhället. Dessa åsikter präglas ofta av politiska ståndpunkter kring antingen möjligheter eller problem. Den förra grundsynen kan ta fram perspektiv som yttrandefrihet och alternativ kultur, entreprenörskap och underhållning, rollekar, sexlust och inspiration, medan den tydligt kritiska eller negativa synen ofta präglas av fokus på arbets- och maktförhållanden, beroende och missbruk, moral och brottslighet, våld i nära relationer och antifeministiska effekter.

Under stora delar av historien har skildringar av explicita sexuella skildringar setts som privata och olämpligt att diskutera, och i de flesta länder var all pornografi olaglig fram till 1970-talet. Video och Internet har bidragit till ökad spridning av genren, och flera feministiska vågor har lett till ökad debatt i samhället kring pornografins för- och nackdelar. Fenomenet har på sina håll betraktats som en offentlig hälsokris eller anstiftan till våldtäkt, samtidigt som stora delar av den allmänna debatten ibland ses som en ny våg av moralpanik. Den ökande forskningen kring pornografi har lett till olika slutsatser.

För och emot Pornografi är ett för de flesta känsligt och privat ämne som väcker starka känslor. Debatten omkring pornografi förs ofta av människor som argumenterar förbi varandra. Från den ena sidan hävdas att porren är del av det fria samhällets uttryck, där samtyckande vuxna både kan producera och konsumera – oavsett materialets ofta stötande natur. "Sexpositiva feminister", queerfeminister och skribenter som Camille Paglia och Petra Östergren har engagerat sig för den här sidan av debatten, där de även hävdar att porr kan vara en viktig del av den kvinnliga frigörelsen.

Mot ovanstående porrpositiva grundåsikt förespråkar andra feminister, värdekonservativa och religiösa grupperingar olika inskränkningar, antingen utifrån problem i produktionsledet, pornografins obscena karaktär eller riskerna för konsumenterna. En grundtes i kritiken mot porren är att den alltför ofta förnedrar kvinnor, utifrån hur den lättast tillgängliga pornografin ("mainstreamporr", en variant av kommersiell heterosexuell hårdporr) ser ut. De mest synliga antiporraktivisterna identifierar sig ofta som radikalfeminister. Motståndet mot pornografi motiveras också ofta utifrån att den kan ses som filmad prostitution, och denna aktivism är ofta för ett totalförbud och avskaffande av sexarbete.

På ett privat plan kan både konsumenter och icke-konsumenter ha kluvna känslor inför pornografin. Konsumtionen drivs ofta av upphetsningspotentialen i de explicit inbjudande bilderna, samtidigt som de inte framstår som så intressanta efter en orgasm eller om genren inte passar just den personen. På liknande sätt kan bland annat nyfikna tonåringar lockas av alla de nakna kropparna och samlagsskildringarna (i en värld med få andra bilder på samlag lätt tillgängligt), samtidigt som de ofta överdrivna och maktpräglade scenerna kan verka avskrämmande från fortsatt konsumtion.

Historik

Fram till 1800-talet Attityderna till erotiskt material har varierat genom historien. I antikens romarrike var prostitution laglig och en del av samhällslivet, och på husväggar i Pompeji har det hittats mängder av erotisk graffiti.

När kristendomen tog över som huvudreligion i medelhavsområdet under senantiken och tidig medeltid, blev sex och sexuella skildringar mer reglerade och föremål för ett kulturellt tabu.

Begreppet pornografi föddes på 1800-talet. Det användes då för att beskriva olika typer av erotiska bilder och konstverk – inklusive väggklottret i Pompeji – ur historien. I mitten av seklet började forskare och samhällsauktoriteter katalogisera historiska föremål, och föremål som ansågs "opassande" att visa för en allmän publik fick benämningen "pornografi" (bokstavligt 'skökoskrift').

1900-talet Under en stor del av 1900-talet var kritiken mot pornografi betingad av religiösa och moralkonservativa ståndpunkter, medan den politiska vänstern åtminstone fram till början av 1970-taletKristenson, Martin (2012): "Porrigaste decenniet". magasinetneo.se, Läst 31 mars 2023. snarare var positiv. Traditionellt har pornografi ofta setts som en del av den manliga sexualiteten, vilket ibland anses ha hämmat kvinnors utforskande av sexuell lust genom visuella stimuli.

Feministisk kritik av pornografi har funnits i västvärlden sedan 1970-talet. Den radikalfeministiska grundtesen omkring pornografi och den rådande manlighetens problematiska natur har bidragit till samarbetsproblem inom kvinnorörelsen och en senare uppsplittring i olika feministiska rörelsegrenar. Organiseringen av de svenska kvinnojourerna sedan 1990-talet har präglats av den här motsättningen, där Roks tydligt pekar ut det kvinnofientliga patriarkatet och Unizon ofta haft en mer nyanserad hållning. Radikalfeminismens åsikter om pornografi har dock en stark ställning i Sverige.

2000-talet På senare år har ett antal satsningar gjorts på samtal omkring sexualitet och relationer i massmedier. I Sveriges Radio producerades 2010–2020 programmet Ligga med P3, där pornografi tillhörde de ofta diskuterade ämnena. I Danmarks Radio gjordes 2015 flera olika programsatsningar omkring sexualitet, där Pornoquizzen var ett frågesportprogram på DR3 som blandade underhållningen med mer undersökande samtal kring pornografisk karaktär och konsumtion. Den svenska Alla våra ligg (startad 2016, vald till årets podd på Guldörat-galan 2018) har även den många gånger behandlat ämnet pornografi.

Acceptansen för pornografin som samhällsfenomen har sannolikt ökat, trots att offentliga debatter omkring pornografi under 2000-talet fortfarande fokuserar kring moraliska problem. I USA har de årliga Gallup-undersökningarna visat att pornografi som något moraliskt acceptabelt mellan åren 2010 och 2021 ökade från 30 till 40 procent av de tillfrågade. Andelen är högre bland väljare som sympatiserar med Demokraterna, jämfört med dem som sympatiserar med Republikanerna. Andelen är cirka 20 procentenheter högre bland män än bland kvinnor, och acceptansen är högre bland yngre än bland äldre.

Den starkt ökade tillgången till explicit sexuellt material, genom framväxten av internetpornografi baserad på fritt tillgängliga videoplattformar (som XVideos och Pornhub), har lett till reaktioner och krav på reglering eller förbud. Där lyfts en kombination av problem kring hälsa och moral samt kvinnors och barns rättigheter, utifrån tanken att sexuell underhållning är onödig eller farlig. I USA har ett antal delstater klassat pornografi som en allmän hälsofara, och 2021 tvingades Pornhub radera tre fjärdedelar av sitt filmutbud på grund av krav på uppladdarnas säkrade identitet och oro för olagligt material på plattformen. I framför allt USA har flera lagar stiftats under 2010-talet i syfte att försvåra människohandel, men de har också gjort det svårare för frivilliga sexarbetare att bedriva sin verksamhet. Vissa aktörer vill se ett Internet fritt från sexuellt material. Samtidigt är sexuellt material lättare att sprida i form av texter, och bokserier som Femtio nyanser, rapmusik och kvinnliga artister som Tove Lo och Madonna har bidragit till att den internationella populärkulturen numera innehåller många sexuellt laddade texter.

Olika samhällsaktörer

Inom religionen Många grenar av kristendom, judendom och islam fördömer pornografi på teologiska grunder. Avståndstagandet är ytterst grundat på Gamla och Nya testamentet samt Koranen, som förbjuder eller avråder från nakenhet, sex utanför äktenskapet och onani.

Detta till trots har det genom historien producerats explicita sexuella skildringar även inom den islamska världen. Bland annat skrevs i början av 1500-talet sexualmanualen Den doftande trädgården. En liknande text- och bildsamling från den hinduiska världen är Kama Sutra.

Religion och offentligt avståndstagande från pornografi behöver inte innebära en faktisk privatmoral av samma slag. Undersökningar har antytt att konsumtionen av pornografi i USA kan vara högst i Utah, en delstat präglad av konservatism och en stark mormonkyrka men där pornografi är förbjuden.

Inom politiken

Liberalism och konservatism Den liberala ståndpunkten är att pornografi är en privatsak som bör vara tillåten så länge inblandade parter är vuxna (antingen myndig, sexuellt myndig eller könsmogen) och deltar under samtycke.

En del argument mot pornografi har hämtats från konservativt tänkande och rörelser för sexuell avhållsamhet. Konservativt kristna pornografimotståndare kritiserar bland annat att pornografi normaliserar och inbjuder till sexuellt umgänge utanför äktenskapet. Detta kan leda till svartsjuka, otrohet, sexuellt överförbara infektioner, minderårigt sex eller oönskad graviditet – som leder till antingen abort eller barn utan en stabil familj. De är också kritiska mot att pornografi sprider normer om sex utan kärlek. Konservativt porrmotstånd grundar sig också till viss del i det äckel många människor känner över att se materialet och de perversa akter som materialet anses spegla.

Feminism

Feminister har genom historien oftare haft negativa än positiva åsikter om pornografi. Den mesta pornografin produceras för män, och tillgängliggörandet av avklädda kvinnliga kroppar ses av feminister ofta som en del av en sexistisk och machistisk manlig kultur. Ibland jämförs också med hur den utbredda alkoholkonsumtionen under 1800-talet av dåtidens feminister betraktades som hot mot kvinnor.

Mycket av den feministiska kritiken mot pornografi kan förstås utifrån begreppet könsmaktsordning. Med detta menas att kritiken inte riktas mot explicita sexscener i sig utan just den form som vi oftast ser i vårt samhälle. Enligt många feministiska teoretiker är den porr vi ser i dag kraftigt knuten till den rådande könsmaktsordningen, och den bidrar därför till en korrumperad syn på människan i allmänhet och kvinnor i synnerhet. I denna pornografi är män tydligt överordnade kvinnor, medan kvinnor i första hand är objekt för manlig åtrå. Detta gäller då främst den heterosexuella porren, men man menar att även lesbisk sexualitet exploateras inom pornografin.

Gloria Steinem och Alice Schwarzer, två av de kanske mest uppmärksammade av den andra vågens feminister, har sett erotica och pornografi som två diametralt motsatta ting. Där det förstnämnda i Steinems ögon presenterar en bild av sann kärlek, är den sistnämnda oupplösligt förenad med maktutövning – i första hand på kvinnors bekostnad. Syeinem ser själva namnen på företeelserna ('hörande till kärleken' respektive 'skrift om prostituerade') som tecken på deras budskap och inneboende kulturella värde. I enlighet med sin idé om att våld/maktutövning och kärlek aldrig kan förenas, ser Steinem BDSM som en förkastlig praktik. Idén om mannen som det stora hotet mot kvinnors fysiska trygghet har funnits i många delar av den feministiska historien. Den tidiga 1900-talsfeministen Charlotte Perkins Gilman spekulerade i sin roman Herland (1915) om en utopisk och fredlig värld utan män.

En radikalfeministisk teori – framför allt spridd av Andrea Dworkin och Catharine MacKinnon – ser inte pornografi (och då främst på film) som praktiserat sex över huvud taget. Istället ser de den som våld, där den ena parten genom sin överordning erövrar/dominerar den andra parten. Här finns ingen plats för ömsesidighet eller respekt, utan hela akten handlar om förnedring och dominans. Teorin har bidragit till att forma många kvinnors åsikter omkring pornografi (oavsett egen erfarenhet av genren), och den har haft en dominerande ställning inom den svenska kvinnojoursrörelsen. På senare år har Gail Dines internationellt varit den kanske mest synliga radikalfeministiska antiporraktivisten.