Leonora "Nora" Helga Anna Torulf, född 18 november 1903, död 2 augusti 1993, var en svensk författare och fascistisk politiker, verksam som chef för Svensk oppositions, Nysvenska rörelsens och Sveriges nationella förbunds kvinnliga avdelningar.https://tobiashubinette.wordpress.com/2019/03/08/extremhogern-kvinnor-sverigedemokraterna/ Utöver att författa ett antal böcker var hon även skribent för Sverige-Tyskland 1938-1941 och Vägen Framåt 1940-1966 och var en populär talare på möten på 1930- och 1940-talet.

Biografi

Leonora var enda dotter till överstelöjtnant Helge Torulf och den tyska friherrinnan Marie, född Prinz von Buchau. Arkitekten Ernst Torulf var hennes farbror.Prawitz, Gunnar red. (1944) Vem är vem inom handel och industri?: 1944-1945, Jonson & Winter, Stockholm, sid:512

År 1926 debuterade Nora Torulf som författare med En viljas makt: skildring från Carl XII:s tid, som bokförlaget Wahlström & Widstrand marknadsförde som "höstens historiska roman för unga och gamla patrioter".Svenska Dagbladet (1926-10-22) sid:13

År 1929 var hon invald som suppleant i styrelsen för Sveriges Nationella Ungdomsförbund (SNU) och var suppleant i styrelsen för deras Stockholmsavdelning.Svenska Dagbladet (1929-03-01) sid:15 Året därpå blev hon vald till ledamot av förbundets verkställande utskottSvenska Dagbladet (1930-06-10) sid:7 och behöll den posten under flera år.

Hon var en god agitator, höll ofta föredrag och var uppskattad talare på många politiska möten. Som brorsdotter höll hon även tal på arkitekten Ernst Torulfs begravning 1936.Simon Wærn (2019) Arkitekten Ernst Torulf: Ett västsvenskt perspektiv på det tidiga 1900-talets svenska arkitektur. Uppsats för avläggande av filosofie masterexamen, Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet, ISSN 1101-3303

Nora Torulf var aktiv när SNU 1934 inför landstingsvalet fjärmade sig från högerpartiet Allmänna valmansförbundet.Svenska Dagbladet (1934-02-05) sid:1 & 5 Året därefter bytte organisationen namn till Sveriges Nationella Förbund (SNF) där hon fortsatt satt som ledamot av styrelsen. Den antisemitism, som tidigare hade funnits i bakgrunden, blev nu en linje i partiets profil.

Till andrakammarvalet 1936 var hon andranamn på kandidatlistan för De nationella i Stockholm.Svenska Dagbladet (1936-08-07) sid:8

År 1937 besökte hon Nazityskland och utifrån detta publicerade hon en text kring kvinnans roll inom den nazistiska administrationen.

Hon var mycket engagerad i frågan om att stärka Sveriges försvar och propagerade för att även kvinnor skulle genomföra en ettårig värnplikt, så kallad samhällstjänst.Svenska Dagbladet (1938-07-25) sid:8 Det resulterade i att hon startade det så kallade Ribbingsbergslägret i juni 1938 i Ribbingsberg utanför Vårgårda, som ett experiment för kvinnlig samhällstjänst. Här skulle unga kvinnor lära sig praktiska göromål för att kunna underlätta arbetsbördan, främst inom lantbruket.Svenska Dagbladet (1938-07-28) Studentska gör succé som piga på landet, sid:8 Experimentet ansågs lycka varför Riksförbundet för kvinnlig samhällstjänst bildades 1939. Tanken var att en frivillig kvinnlig samhällstjänst skulle "väcka socialt ansvarsmedvetande hos vårt lands unga kvinnor och verka utjämnande på motsättningarna mellan olika befolkningsgrupper, att fylla vissa sociala arbetsbehov i vårt land, främst stöd åt arbetstyngda, mindre bemedlade husmödrar, samt att genom praktisk träning göra de unga kvinnorna bättre skickade att fylla sina uppgifter inom folkhushållning och samhälle."Svenska Dagbladet (1939-03-27) sid:12 Denna gång drogs projektet igång på tre platser i Mellansverige och i Umeåtrakten. Samtidigt engagerade hon sig i Kvinnornas beredskapskommitté.

Till sommaren 1940 hade projektet ökat till tretton läger runt om i Sverige.Svenska Dagbladet (1940-06-04) Kvinnlig samhällstjänst får 13 läger i sommar sid:9 I oktober 1941 bad hon styrelsen i Riksförbundet för kvinnlig samhällstjänst – vars verksamhet skulle vara opolitisk – om att få avgå som ordförande på grund av sitt ökade politiska engagemang i Svensk Opposition.Svenska Dagbladet (1941-10-19) sid:9 Tillsammans med Per Englundh genomförde hon många värvningsmöten. År 1942 valdes hon in som ledamot av förtroenderådet för Riksföreningen Sverige-Tyskland.Svenska Dagbladet (1942-05-18) sid:11

Efter kriget anställdes hon vid faderns företag Allmänna ingenjörsbyrån AB där hon arbetade fram till 1960 som avdelningschef och kamrer.Svenska Dagbladet (1959-09-30) sid:20 Efter kriget var hon fortsatt medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland, Hjälpkommittén för Tysklands Barn och i Nysvenska rörelsen. År 1966 valdes hon som förbundsrådets ordförande under Nysvenska rörelsens riksstämma.Svenska Dagbladet (1966-05-31) sid:13

Nora Torulf blev 89 år gammal och begravdes i den Torulfska familjegraven på Torbjörntorps kyrkogård, i Falköping, tillsammans med sina föräldrar, farbroder Ernast Torulf, med flera.https://www.svenskagravar.se/search?query=%22leonora+torulf%22&parishId=&cemeteryId=&graveNumber=&birthDate=&deathDate=&burialDate=

Bibliografi En viljas makt: skildring från Carl XII:s tid, 1926https://libris.kb.se/bib/1336460 Kvinnlig samhällstjänst: en signal i tiden, 1937https://libris.kb.se/bib/1380546 Det kämpande Tyskland, tillsammans med bland andra Sven Hedin, Fredrik Böök, Rütger Essén och Per Engdahl, 1941 Norden och Europa tillsammans med Gudmund Hatt, John Weibull, Per Engdahl, Rütger Essén och Karl Olivecrona, 1941https://libris.kb.se/bib/2937609 Svensk-tyska kvinnokommittén: syfte och verksamhet, 1943https://libris.kb.se/bib/10880732 Allmänna ingeniörsbyrån AB, 1961https://libris.kb.se/bib/839420

Noter

Kategori:Svenska författare Kategori:Födda 1903 Kategori:Avlidna 1993 Kategori:Högerextremism i Sverige Kategori:Kvinnor