Miljöanpassad arkitektur i Stockholm tar form i många stadsdelar och byggnader. Stockholms stad har en lång historia av att vara en pionjär inom hållbarhetsinnovation, med ett framstående miljöprogram som sträcker sig tillbaka till 1976. Genom fortsatta satsningar och erkännanden, som att bli den första hållbarhetsmetropolen i Europa 2010, stärker staden sin position som en ledare inom hållbar utveckling. Miljöprogrammet 2020-2023 syftade till att upprätthålla stadens status som en miljöstad trots befolkningsökning och bostadsbyggande. Genom att följa stadgar från klimatkonferensen i Paris 2015 och de 17 hållbarhetsmålen från agenda 2030 fokuserar programmet på att bekämpa de största miljöutmaningarna. Det inkluderar mål som att öka resurseffektiviteten i byggprocesser och anpassa staden för att möta klimatförändringar som stigande havsnivåer och värmeböljor.
En viktig del av Stockholms hållbarhetsarbete är miljöcertifiering av byggnader, där olika system som LEED, BREEAM, Miljöbyggnad och NollCO2 används för att bedöma och främja miljöprestanda. Byggnader i Stockholm, som plusenergihuset i Norra Djurgårdsstaden och HSB ekobyn i Björkhagen, illustrerar stadens engagemang för att främja hållbart bygge och boende.
Projekt som Stockholm Wood City och Cederhusen i Hagastaden visar stadens växande intresse för träbygge som ett hållbart alternativ, med ambitionen att minska klimatavtrycket och främja hälsa och välbefinnande hos invånarna. Dessa projekt speglar Stockholms strävan att var i framkant när det gäller hållbar stadsutveckling och arkitektur.
Stockholms stads miljöprogram miniatyr|De globala målen Stockholms stads miljöprogram. Stockholm har utmärkt sig som en pionjär inom hållbarhetsinnovation under årtionden. Stockholms ursprungliga ekologiprogram skapades 1976, och 2010 erkändes staden som den första hållbarhetsmetropolen i Europa tack vare tidiga satsningar på fjärrvärme och en utbredd kollektivtrafik. Genom miljöprogram 2020-2023 vidareutvecklar Stockholm sin position bland miljöstäder i världen. Stockholms stad har satt upp framtida mål för att bibehålla stadens status som miljöstad samtidigt som stadens befolkning växer och antalet bostäder ökar. Ett av dessa är att skapa en ökad resurseffektivitet i samband med byggprocesserna. Schaktmassorna som uppkommer i samband med att Stockholm byggs om har inte tagits om på ett resurseffektivt sätt. Husen som är Stockholms energisnålaste hus genererar mer energi än de förbrukar, ett exempel på det är Understenshöjden, en ekoby inom HSB belägen i Björkhagen. När man utvecklade Stockholms stads miljöprogram 2020-2030 utgick man från de stadgar som sattes vid klimatkonferensen i Paris år 2015 samt de 17 hållbarhetsmålen framtagna av Agenda 2030 och Globala målen. Vid framtagandet av Stockholms stads miljöprogram var det viktigt för Stockholm stad som Sveriges huvudstads kommun och Sveriges största kommun att ta täten och visa vägen gällande arbetet för ett hållbart Sverige. Därför fokuserade man i programmet att bekämpa de för tiden största utmaningarna miljömässigt. För att konkretisera målen för vad som krävdes till att få Stockholm till den miljöanpassade staden som man ville ha den satte kommunen upp sju huvudmål som var och sig innehåller specifika delmål.
Ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040 En fossilfri organisation 2030 Ett klimatanpassat Stockholm Ett resurssmart Stockholm Ett Stockholm med biologisk mångfald i väl fungerade och sammanhängande ekosystem Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö Ett giftfritt Stockholm
Vissa av dessa mål och delmål kräver viss specificering inom arkitektur för att kunna nås. Ett av dessa är mål nummer tre som handlar om ett klimatanpassat Stockholm med delmålen, stärkt förmåga att hantera effekter av skyfall och stärkt förmåga att hantera effekter av värmebölja. Det gemensamma målet som täcker båda delmålen är att Stockholm som stad ska vara väl utrustad för att på ett effektivt sätt kunna stå emot klimatförändringar. Med kommande utmaningar gällande klimatet som väntar i framtiden ska Stockholm vara anpassningsbar för saker som stigande vattennivåer och höjd medeltemperatur. Det finns ett antal övergripande delar som behöver anpassas för att kunna klara av framtidens klimatförändringar, detta handlar om delar av bebyggelsen, delar av infrastrukturen och tekniska försörjningssystem. Så som det såg ut innan man med hjälp av Stockholms stads miljöprogram hade börjat vidta åtgärder så skulle avloppsledningsnätet i Stockholm inte klarat av kraftigare skyfall. Detta hade inneburit att risken att Stockholm skulle drabbas av översvämningar vid kraftigare skyfall hade vart stor. Påföljderna av översvämningar innebär bland annat att transport och framkomlighet försvåras, fastigheter tar skada och att mängden förorenade ämnen ökar i dricksvattnet. I arbetet som krävs för att förebygga ett sådant fall ingår det även att identifiera vilka områden som löper större risk att drabbas, det vill säga riskområdena. Likaså krävs det att möjligheter finns för att skapa samarbeten mellan stadsutvecklingsprojekt och åtgärdsbehov i befintlig miljö. För att hitta de mer lättdrabbade områdena krävs det att kommunen regelbundet utför klimat- och säkerhetsanalyser med ett stadsutvecklingsperspektiv. Stockholms stads miljöprogram har tagit fram ett antal exempel på åtgärder för att nå etappmålet stärkt förmåga att hantera effekter av skyfall under programperioden. Bland dessa ingår bland annat att bygga mångfunktionella ytor som bidrar till att hantera skyfall, att säkerställa hållbar dagvattenhantering genom exempelvis gröna tak och genomsläpplig beläggning samt växtbäddar och skelettjordar med träd i stadsmiljön. Delmål nummer två som handlar om att stärka förmågan att hantera effekterna vid värmebölja innehåller också åtgärder för att lyckas nå delmålet under programperioden. I sitt miljöprogram tar Stockholm stad även upp exempel på vilka dessa åtgärder är, ett av dem handlar om att utöka staden med mer grönska, vatten och vegetation som skuggar. En annan åtgärd handlar om att säkerställa god inomhusmiljö genom att utföra temperatursänkande åtgärder på och i anslutning till byggnader.
Miljöcertfieringssystem på byggnader För att miljöcertifiera byggnader i Stockholm och hela Sverige använder man olika kommersiella system. Att en byggnad ska miljöcertifieras är inget krav från myndigheterna utan en privaträttslig certifiering. En stor del av de miljöcertifieringssystem som finns för byggnader innehåller flera antydningar om livscykelanalyser (LCA). De certifieringssystem som innehåller krav av någon sort på LCA-beräkning är LEED, BREEAM, Miljöbyggnad och NollCO2. Varje certifieringssystem har sin egen manual som innehåller kraven för vad som ska uppfyllas för att kunna få förtjäna deras certifiering.
För certifieringssystemet LEED ingår begär på livscykelanalyser för den kompletta byggnadens livscykel. Analysen ska bevisa att byggnadens miljöpåverkan är fem procent lägre jämfört med en standardbyggnad på minst hälften av miljöpåverkanskategorierna. Om högre poäng ska tilldelas krävs det att byggnadens påverkan på miljön ska ligga på tio procent lägre än en standardbyggnad. För att ytterligare poäng ska tilldelas krävs tjugo procent lägre miljöpåverkan än en standardbyggnad. Certifieringen miljöbyggnad har totalt 15 indikatorer och en av de behandlar LCA-beräkning. Miljöpåverkanskategorin som beräknas ska beräknas för den här certifieringen är klimatpåverkan. Gällande själva certifieringen så kan man tilldelas olika betyg beroende på hur väl byggnaden lever upp till manualens krav. En byggnad kan tilldelas allt från betyg brons till guld. För betyget brons och silver krävs det att klimatpåverkan ska redovisas för livscykelmodul A1-A5 och för betyget silver ingår det också att ett gränsvärde klaras. För betyget guld ingår samma krav som för betygen brons och silver med undantagen att gränsvärdet behöver vara skarpare och den påverkan byggnaden har på klimatet ska beräknas så länge byggnaden står kvar.
Det tredje certifieringssystemet är BREEAM, systemet har krav på att livscykelanalyser utförs på de byggnadsdelar som är obligatoriska. Systemet har även andra krav som motsvarar reglerna om klimatdeklaration för byggnader. Även inom detta system finns det högre nivåer, för att nå dem krävs en livscykelanalys över hela byggnadens livscykel enligt EU-kommissionens hållbarhetsbedömningssystem för byggnader. Certifieringssystemet NollCO2 handlar om att en byggnads klimatpåverkan under en hel livscykel ska räknas ut. Systemet innehåller gränsvärdena A1-A3, A4-A5 och B6. Modul A1-A3 är specifikt för varje projekt, modul A4-A5 är gränsvärdet fast för alla byggnader och det tredje gränsvärdet modul B6 innehåller krav på en specifik energiklass.
Stadsdel med miljöprogram Hammarby sjöstad var till en början tänkt att utvecklas som en OS-by inför Stockholms OS-ansökan år 2004 och i planeringarna fick miljöaspekterna en viktig roll. Men en OS-by blev det inte för Hammarby Sjöstad, istället utvecklades området till det som blev ett av Stockholms största stadsutvecklingsprojekt med hög miljöprofil på fler än 10 000 bostäder. 1992 inleddes planeringarna på den nya stadsdelen i Hammarby Sjöstad och fyra år senare, år 1996, tillkom miljöprogrammet. Under tiden som Hammarby Sjöstad byggdes var det med miljövisionen att området skulle bli dubbelt så bra. Det innebar att man hade som mål att halvera den miljöpåverkan som tillkommit vid byggandet av andra stadsdelar. Resultat av forskning gjord på Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm visade att man i planeringen av Hammarby Sjöstad lyckades lyfta inblandningen av miljöarbetet till en högre nivå än vad som åstadkommits tidigare både på nationell och internationell nivå.
Kärnan i miljöprogrammet var att få till ett samspel inom infrastruktursystem så som sophantering, vattenrening, värme och el och se till att samspelet mellan dessa fungerar så bra och effektivt som möjligt. Den här modellen kom att tilldelas namnet Hammarbymodellen. Den handlade om att man ville hålla områdets energianvändning så låg som möjligt och detta skulle framför allt uppnås genom att använda restprodukter från sekundär energi. Analyser som gjorts på resultaten av miljöprogrammet i Hammarby Sjöstad visar att målet att 80 procent av det utvinningsbara energiinnehållet i både avfall och avloppsvatten ska utnyttjas är uppfyllt.
Däremot finns det forskning som tyder på att den typen av ingrepp och åtgärder som använts i miljöprogrammet i Hammarby Sjöstad inte resulterar i hållbarhet på längre sikt eftersom man låser in sig i sociotekniska system. Problematiken ligger i att ny teknik är svårt att applicera på redan befintliga system, det problemet syns i Hammarby Sjöstad men också på andra håll.
Hus miniatyr|Plusenergihus i Norra Djurgårdsstaden