Samuel Abraham Goudsmit, född 11 juli 1902 i Haag, Nederländerna, död 4 december 1978 i Reno, Nevada, USA, var en holländsk-amerikansk fysiker fysiker, som tillsammans med George Uhlenbeck år 1925 formulerade teorin om att en partikel har ett inre rörelsemoment, så kallat spinn, vilket ledde till stora förändringar i atommodellen och kvantteorin.G.E. Uhlenbeck and S. Goudsmit, Naturwissenschaften 13(47) (1925) 953.

Goudsmit, tillsammans med Uhlenbeck, nominerades flera gånger till Nobelpriset i fysik för sin upptäckt av elektronspinn men tilldelades aldrig detta, trots starkt stöd från nomineringssiffrorna. II Rabi anmärkte att utelämnandet av Goudsmit och Uhlenbeck från Nobelprislistan "alltid kommer att vara ett mysterium för mig".

Biografi Goudsmit, som var av judisk härkomst, var son till Isaac Goudsmit, tillverkare av vattenklosetter, och Marianne Goudsmit-Gompers, som drev en hattbutik. År 1943 deporterades hans föräldrar till ett koncentrationsläger av de tyska ockupanterna av Nederländerna och mördades där.Benjamin Bederson, 2008, Samuel Abraham Goudsmit 1902 — 1978, Biographical Memoir, National Academy of Sciences, Washington D.C.

Goudsmit gifte sig med Jaantje Logher år 1927. Deras dotter, Esther Marianne Goudsmit, föddes år 1933 i Ann Arbor, Michigan. År 1964 tog hon en doktorsexamen i zoologi vid University of Michigan och blev 1972 professor i biologi vid Oakland University i Rochester, Michigan. Hon gick i pension år 1995.

Samuel och Jaantje skilde sig 1960, och samma år gifte sig Goudsmit med Irene Bejach. Precis som Goudsmits föräldrar hade Irenes far, en tysk läkare och folkhälsovårdstjänsteman i Berlin, Curt Dietrich Bejach, mördats av nazisterna. Han omkom i koncentrationslägret Auschwitz.

Utbildning och karriär Goudsmit studerade fysik vid universitetet i Leiden under Paul Ehrenfest, där han doktorerade 1927. Efter att ha doktorerat tjänstgjorde Goudsmit som professor vid University of Michigan mellan 1927 och 1946. År 1930 författade han tillsammans med Linus Pauling en text med titeln The Structure of Line Spectra.

Under andra världskriget arbetade han vid Massachusetts Institute of Technology. Som vetenskaplig chef för Alsos-uppdraget nådde han framgångsrikt en tysk grupp kärnfysiker kring Werner Heisenberg och Otto Hahn i Hechingen (dåvarande franska zonen) före den franske fysikern Yves Rocard, som tidigare hade lyckats rekrytera tyska forskare att komma till Frankrike. Han tilldelades Presidential Medal of Freedom för sitt arbete som en del av Alsos-uppdraget.

Alsos, en del av Manhattanprojektet, utformades för att bedöma framstegen i det nazistiska atombombsprojektet. I boken Alsos, som publicerades 1947, drar Goudsmit slutsatsen att tyskarna inte kom i närheten av att skapa ett vapen. Han tillskrev detta vetenskapens oförmåga att fungera under en totalitär stat och nazistiska forskares bristande förståelse för hur man konstruerar en atombomb. Båda dessa slutsatser har ifrågasatts av senare historiker och motsagts av det faktum att den totalitära sovjetstaten tillverkade bomben kort efter bokens lansering. Detta uttalande förbiser dock fysikern Klaus Fuchs handlingar som skickade "många underrättelserapporter direkt från Los Alamos".

Efter kriget var han kortvarigt professor vid Northwestern University, och från 1948 till 1970 seniorforskare vid Brookhaven National Laboratory, där han var chef för fysikavdelningen 1952–1960. Han blev under tiden välkänd som chefredaktör för den ledande fysiktidskriften Physical Review, utgiven av American Physical Society. I juli 1958 startade han tidskriften Physical Review Letters, som erbjuder korta anteckningar med åtföljande korta fördröjningar. När han gick i pension som redaktör 1974 flyttade Goudsmit till fakulteten vid University of Nevada, Reno, där han stannade till sin död fyra år senare.

Arbeten

Utmärkelser och priser Goudsmit blev korresponderande medlem av Kungliga Nederländska vetenskapsakademin 1939, men avgick året därpå. Han återintogs 1950. Han valdes in i United States National Academy of Sciences 1947, i American Philosophical Society 1952 och i American Academy of Arts and Sciences 1964.

Asteroiden 9688 Goudsmit är uppkallad efter honom.

Referenser

Noter

Externa länkar

Annotated Bibliography for Samuel Abraham Goudsmit from the Alsos Digital Library for Nuclear Issues Goudsmit on the discovery of electron spin A collection of digitized materials related to Goudsmit's and Linus Pauling's structural chemistry research. National Academy of Sciences Biographical Memoir

Arkivsamlingar Samuel A. Goudsmit papers, 1921–1979, Niels Bohr Library & Archives Digitized presence of the Samuel A. Goudsmit papers, 1921–1979, Niels Bohr Library & Archives Esther Marianne Goudsmit papers, 1927–1981, Niels Bohr Library & Archives (includes correspondence from Samuel Goudsmit during and after his involvement with the Alsos Mission following World War II) Esther M. Goudsmit papers, 1925–1999, Bentley Historical Library, University of Michigan

Archief van Sam Goudsmit, Special Collections of the University of Amsterdam

Kategori:Amerikanska fysiker under 1900-talet Kategori:Alumner från Leidens universitet Kategori:Män Kategori:Födda 1902 Kategori:Avlidna 1978 Kategori:USA:s energidepartement Kategori:Forskare från Michigan Kategori:Personer verksamma vid University of Michigan Kategori:Personer verksamma vid Leidens universitet Kategori:Personer med anknytning till Manhattanprojektet Kategori:Ledamöter av National Academy of Sciences Kategori:Ledamöter av American Academy of Arts and Sciences Kategori:Ledamöter av Koninklijke Nederlandse Akademie van Wetenschappen Kategori:Mottagare av Max Planck-medaljen Kategori:Mottagare av Brittiska imperieorden Kategori:Mottagare av Frihetsmedaljen