miniatyr| En man lyssnar via hörlurar. Säkert lyssnande är ett ramverk för hälsofrämjande åtgärder för att säkerställa att ljudrelaterade fritidsaktiviteter, såsom konserter, nattklubbar och lyssning på musik, radio eller poddsändningar, inte utgör en risk för hörseln. Begreppet avser främst frivillig ljudexponering genom personliga lyssningssystem, personliga ljudförstärkningsprodukter samt musik- och evenemangsmiljöer, till skillnad från oönskat buller i exempelvis arbetsmiljöer.

Risken för hörselskador påverkas framför allt av ljudnivå, exponeringstid och hur ofta exponeringen upprepas. Hög ljudexponering kan bidra till bland annat hörselnedsättning, tinnitus och hyperakusi. Gränsvärden för ljudexponering har i stor utsträckning utvecklats utifrån forskning om yrkesmässigt buller, men har även anpassats för fritidsrelaterad ljudexponering. En central princip är att den tillåtna exponeringstiden minskar kraftigt när ljudnivån ökar.

Internationellt har säkert lyssnande framför allt uppmärksammats genom Världshälsoorganisationens initiativ Make Listening Safe, som lanserades 2015. Initiativet omfattar informationsinsatser, tekniska standarder och rekommendationer för bland annat personliga lyssningsenheter och ljudnivåer vid evenemang. WHO och Internationella teleunionen har även tagit fram riktlinjer för säkra lyssningsenheter och system, där bland annat övervakning av veckovis ljudexponering och varningar vid riskfylld användning ingår.

Säkert lyssnande omfattar både samhälleliga och individuella åtgärder. På samhällsnivå kan det handla om standarder, reglering av ljudnivåer, tillgång till hörselskydd, varningsskyltar och tysta zoner vid evenemang. På individnivå kan det handla om att begränsa volym och lyssningstid, använda brusreducerande eller ljudisolerande hörlurar, ta pauser från höga ljud, använda hörselskydd och kontrollera hörseln vid behov.

Barn och unga uppmärksammas särskilt inom området, eftersom personliga lyssningssystem är vanliga i dessa grupper och eftersom säkra exponeringsnivåer för vuxna inte nödvändigtvis är direkt tillämpliga på barn. Forskning har uppskattat att många unga globalt kan löpa risk för hörselnedsättning genom osäkra lyssningsvanor, både via hörlurar och vid bullriga nöjesmiljöer.

Bakgrund Medan forskning visar att upprepad exponering från alla starka ljud kan orsaka hörselstörningar och andra hälsoeffekter, handlar säkert lyssnande specifikt om frivilligt lyssnande genom personliga lyssningssystem (ex. hörlurar), personliga ljudförstärkningsprodukter (PLS), eller vid offentliga konserter och evenemang. Säkert lyssnande fokuserar på strategier för att förhindra negativa effekter, inklusive hörselnedsättning, tinnitus och hyperakusis. Även om ett säkert lyssnande inte behandlar exponering för oönskade ljud (som kallas för buller) – till exempel på jobbet eller från andra högljudda hobbyer – är det en viktig del för ett omfattande tillvägagångssätt för komplett hörselhälsa.

Exponeringsnivåer Risken för negativa hälsoeffekter från ljudexponering (oavsett om det är buller eller musik) avgörs främst av ljudets intensitet (ljudstyrka), ljudets varaktighet och hur ofta exponeringen sker. Dessa tre faktorer tillsammans utgör den totala ljudenerginivån som når en persons öron och kan användas för att beräkna en bullerdos, och har använts för att fastställa gränserna för bullerexponering på arbetsplatsen.

Både lagstadgade och andra rekommenderade gränsvärden för bullerexponering utvecklades från hörsel- och bullerdata som samlats in i yrkesmiljöer där man ofta utsätts för starka ljud, vilket kan vara i årtionden. Även om regler och rekommendationer varierar över världen, betraktar de flesta 85 decibel (dB A-vägd) i genomsnitt över åtta timmar per dag som den högsta säkra exponeringsnivån för en 40-årig livstidsexponering. Om styrkan ökar med 3 dB så halveras tillåten lyssningstid. Till exempel kan en ljudnivå på 100 dBA lyssnas på i endast 15 minuter varje dag på ett säkert sätt.

På grund av deras tillgänglighet har yrkesdata anpassats för att fastställa skaderiskkriterier för ljudexponering utanför arbetet. År 1974 rekommenderade US Environmental Protection Agency en 24-timmars exponeringsgräns på 70 dBA, med hänsyn tagen till avsaknaden av en "viloperiod" för öronen när exponeringarna är genomsnittliga över 24 timmar och kan inträffa varje dag på året (arbetsplats Exponeringsgränserna förutsätter 16 timmars tystnad mellan skift och två lediga dagar i veckan). År 1995 drog Världshälsoorganisationen (WHO) på liknande sätt slutsatsen att 24-timmars genomsnittsexponering vid eller under 70 dBA utgör en försumbar risk för hörselnedsättning under en livstid. Efter rapporter om hörselstörningar från att lyssna på musik, verkar ytterligare rekommendationer och insatser för att förhindra negativa effekter från ljudrelaterade fritidsaktiviteter vara nödvändiga.

Folkhälsa och samhällsinsatser WHO lanserade den 3 mars 2015 initiativet Make Listening Safe (Gör Lyssning Säkert) som en del av firandet av världshörseldagen. Huvudmålet är att säkerställa att människor i alla åldrar kan njuta av att lyssna på musik och andra ljudmedier på ett sätt som inte skapar en hörselrisk. Bullerinducerad hörselnedsättning, hyperakusis och tinnitus har förknippats med frekvent användning vid hög volym av enheter som hörlurar, headset, och True Wireless Stereo-teknologier av alla slag.

Make Listening Safe syftar till att:

öka medvetenheten om ett säkert lyssnande, särskilt bland den yngre befolkningen; lyfta fram fördelarna med säkert lyssnande till beslutsfattare, vårdpersonal, hörselskyddstillverkare, föräldrar och andra; främja utvecklingen och implementeringen av standarder som är tillämpliga på PLS och lokaler för att täcka säkra lyssningsfunktioner bli en databas för resurser med öppen tillgång och information om säkra lyssnarmetoder på minst sex språk (arabiska, kinesiska, engelska, franska, ryska och spanska).

2019 publicerade Världshälsoorganisationen en verktygslåda för säkra lyssningsenheter och system som ger stöd för de föreslagna strategierna och identifierar åtgärder som regeringar, industripartners och det civila samhället kan vidta.

Den 1 november 2023 lanserade WHO en kampanj vid namn Make Listening Safe Campaign (MLSC) i Storbritannien som ett pilotprojekt för en strategi med syfte att uppmuntra implementering av säker lyssnarpraxis bland personer mellan tio och fyrtio år. MLSC UK kommer att genomföra ett upplägg bestående av korta kampanjer fokuserade på olika teman, som börjar med undvikbara risker bland hörlursanvändare. Den kommer att innehålla en elektronisk namninsamling som uppmanar regeringen att anta högre nivåer av standarder/föreskrifter för skydd av hörseln i linje med WHO/ International Telecommunication Unions (ITU) rekommendationer. Planen är att utvärdera insatsen och senare rulla ut den till dess övriga 193 medlemsländer. Det inkluderar ett lanseringsevenemang på plats, folkbildningsfokuserade kampanjer, policyförespråkande och samarbete med olika intressenter inklusive statliga organ, branschaktörer och vårdpersonal. miniatyr| Logotyp för initiativet Make Listening Safe från Världshälsoorganisationen Make Listening Safe främjar utvecklingen av funktioner i PLE för att öka användarnas medvetenhet om riskfylld lyssning. I detta sammanhang samarbetade WHO med ITU för att utveckla lämpliga exponeringsgränser som inkluderades i säkerhetsstandarderna "H.870" om "Riktlinjer för säkra lyssningsenheter/system." Experter inom områdena audiologi, otologi, folkhälsa, epidemiologi, akustik och ljudteknik, såväl som professionella organisationer, standardiseringsorganisationer, tillverkare och användare samarbetar vidare i detta arbete.

Initiativet Make Listening Safe omfattar även underhållningsplatser. Genomsnittliga ljudtrycksnivåer (SPL) på nattklubbar, barer, gym och livesportställen kan vara så hög som 112 dB (A-vägd); ljudnivåerna på popkonserter kan vara ännu högre. Frekvent exponering eller till och med kort exponering för mycket höga ljudtrycksnivåer som dessa kan vara skadligt. WHO granskade befintliga bullerregler för olika underhållningsplatser – inklusive klubbar, barer, konsertlokaler och sportarenor i länder runt om i världen, och släppte en global standard för Safe Listening Venues and Events som en del av världshörseldagen 2022. Dessutom släpptes 2022:

en mSafeListening- handbok, om hur man skapar ett säkert lyssningsprogram. en mediaverktygslåda för journalister som innehåller nyckelinformation och hur man pratar om säkert lyssnande. Ett hörselskadepreventivt program vid namn "Hörselhälsa" har tagits fram av forskare vid Göteborgs Universitet som ämnar till att informera och utbilda deltagare om säkert lyssnande. Vidare syftar programmet att uppmuntra till förbättring av lyssningsbeteenden, såsom ökad användning av hörselskydd i riskfyllda miljöer, förändring av attityder till starka ljudnivåer och en ökad riskmedvetenhet.Programmet finns tillgängligt via 1177.se för samtliga invånade boende i Västra Götaland.

Lyssningsmiljöer

Personliga lyssningssystem Personliga lyssningssystem (PLS) är bärbara enheter – vanligtvis en elektronisk spelare kopplad till hörlurar eller hörlurar – som är designade för att lyssna på olika medier, till exempel musik eller spel. Ljudnivån hos dessa system varierar kraftigt. Maximala utnivåer varierar beroende på specifika enheter och regionala regulatoriska krav. Vanligtvis kan användaren själv välja att begränsa volymen mellan 75 och 105 dB SPL. ITU och WHO rekommenderar att PLS programmeras med en övervakningsfunktion som anger ljudexponeringsgräns veckovis och som ger varningar när användare överskrider gränsen. Om användare uppmärksammar varningen kan de välja om de vill minska volymen eller inte. Om användaren inte uppmärksammar varningen kommer enheten automatiskt att minska volymen till en förutbestämd nivå (baserat på det valda läget, dvs. 80- eller 75 dBA). Genom att förmedla exponeringsinformation på ett sätt som lätt kan förstås av slutanvändarna syftar denna rekommendation till att göra det lättare för lyssnare att hantera sin exponering och undvika eventuella negativa effekter. Hälsoappen på iPhones, Apple Watch och iPads använder detta från och med 2019. Dessa innehåller även Apples hörselstudie, som är en del av forsknings-appen som genomförs i samarbete med Michigans folkhälsouniversitet. Data delas med Make Listening Safe-initiativet från WHO. Preliminära resultat som släpptes i mars 2021, ett år in i studien, visade att 25 % av deltagarna upplevde ringningar i öronen några gånger i veckan eller mer, 20 % av deltagarna har hörselnedsättning, och 10 % har symptom som är typiska för bullerinducerad hörselnedsättning. Nästan 50 % av deltagarna rapporterade att de inte hade fått sin hörsel testad på minst 10 år. När det gäller exponeringsnivåer upplevde 25 % av deltagarna hög miljöljudsexponering.

Den internationella elektrotekniska kommissionen (IEC) publicerade den första europeiska standarden IEC 62368–1 för personliga ljudsystem 2010. Där definierade de säkra utgångsnivåer för PLS som 85 dB eller mindre, samtidigt som användarna kan öka volymen till maximalt 100 dBA. När användare höjer volymen till maximal nivå specificerar standarden att en varning ska dyka upp för att varna lyssnaren om risken att drabbas av hörselproblem.

2018 års ITU- och WHO-standard H.870 fokuserar på hanteringen av veckolig exponering av ljud. Denna standard baserades på EN 50332-3-standarden som beskriver "Ljudsystemutrustning: hörlurar och hörlurar förknippade med personliga musikspelare – mätmetod för maximal ljudtrycksnivå – Del 3: mätmetod för ljuddoshantering". Denna standard definierar en säker lyssningsgräns som en veckovis exponering motsvarande 80 dBA under 40 timmar/vecka.

Personliga ljudförstärkningsprodukter