För arten Anthus crenatus, se kopjepiplärka.
Stenpiplärka (Anthus japonicus) är en liten oansenlig brunaktig piplärka i familjen ärlor. Den och amerikansk piplärka (A. rubescens) behandlades fram till 2024 som en och samma art.
Utseende och läte Stenpiplärkan är 15–16 cm med fint streckad gråbrunaktig översida och mörka ben och näbb. Den har vit undersida med relativt kraftig svart streckning på bröstet och en rödaktig ton på benen.Alström, Per & Mild, Krister (1996): The identification of Rock, Water and Buff-bellied Pipits. Alula 2(4): 161–175. Dess lockläte är ett lite gnissligt "psipp" som påminner om ängspiplärkans lock och yttras ofta enstaka.Svensson, L., Mullarney, K., Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält., Stockholm, Albert Bonniers förlag.
thumb|right
Utbredning och systematik Stenpiplärkan är en flyttfågel som häckar i östra Sibirien öster om Bajkalsjön, inklusive Japan. Den övervintrar från Pakistan och österut genom Indien, södra Kina och till Sydostasien så långt som till Myanmar. Vissa övervintrar så långt norrut som Yunnan och Japan. Arten är monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Förekomst utanför utbredningsområdet Stenpiplärka har sällsynt påträffats under hösten i Östeuropa. I Sverige har den påträffats vid fyra tillfällen:Fyndhistorik för stenpiplärka, BirdLife Sveriges raritetskatalog. 29/12 1996–14/1 1997 i Träslövsläge, Halland 19–20/12 1997 i Vikens hamn, Skåne 16/10 2016 i Lerhamn, Skåne 23/4 2018 på Utlängan, Blekinge
Släktskap och artstatus Stenpiplärka och amerikansk piplärka (A. rubescens) behandlades tidigare som en och samma art, då under namnet hedpiplärka (A. rubescens). Birdlife Sveriges taxonomikommitté delade dock februari 2024 upp hedpiplärkan i två olika arter baserat på skillnader i genetik, läten och utseende. En studie från 2023 visar att de båda uppvisar både genetiska och lätesmässiga skillnader i paritet med andra närbesläktade piplärkor.Doniol-Valcroze, P., Coifard, P., Alström, P., Robb, M., Dufour, P. och Crochet, P.-A. 2023. Molecular and acoustic evidence support the species status of Anthus rubescens rubescens and Anthus [rubescens] japonicus (Passeriformes: Motacillidae). Zootaxa 5343: 173–192. Längre tillbaka behandlades den tillsammans med de närbesläktade taxonen skärpiplärka och vattenpiplärka som underarter av samma art. Genetiska studier också att de faktiskt inte är varandras närmaste släktingar, där hedpiplärkan är systerart till en grupp bestående av visserligen vattenpiplärka och skärpiplärka, men även ängspiplärkan.Alström, P., K. Jønsson, J. Fjeldså, A. Ödeen , P.G.P. Ericson, and M. Irestedt (2015a), Dramatic niche shifts and morphological change in two insular bird species, Royal Soc. Open Sci. 2, 140364. I augusti 2024 urskilde även den internationella auktoriteten IOC stenpiplärka och amerikansk piplärka som två olika arter.Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2024. IOC World Bird List (v14.2). doi : 10.14344/IOC.ML.14.2.
Status och hot IUCN erkänner inte stenpiplärka som art, varför dess hotstatus inte bedömts.
Noter
Externa länkar
Läten på xeno-canto.org
Kategori:Piplärkor Kategori:Fåglar i palearktiska regionen Kategori:Fåglar i orientaliska regionen