Följande lista på partiledarval i Sverige sammanfattar partiledarval hos de svenska riksdagspartierna sedan 1974 års regeringsform.
Socialdemokraterna Socialdemokraterna väljer sin partiledare på partiets kongress. Partiledarval på kongressen hålls varje år före ett riksdagsval, det vill säga vart fjärde år. Enligt stadgarna från 2021 består kongressen av 349 ombud som är fördelade efter medlemsantal från de 26 partidistrikten. Partiet använder sig av en valberedning som samlar in nomineringar från distrikten. Det har inte förekommit några motkandidater på en partikongress. Socialdemokraterna är det enda riksdagspartiet som inte haft ett partiledarval med två offentliga kandidater samtidigt.
Carlsson och Löfven valdes till partiordförande av partistyrelsen och valen bekräftades sedan av en partikongressen året därpå. Persson, Sahlin och Juholt valdes vid extrainsatta partikongresser. ÅrKandidaterAnmärkningRef.Vald partiledareÖvriga kandidater1975Olof PalmeInga andra kandidater.1978198119841986Ingvar CarlssonCarlsson valdes till partiledare av partistyrelsen ett par dagar efter att Olof Palme mördats.1987Valet av Carlsson bekräftades på partikongressen.199019931996Göran PerssonMona SahlinSahlin drog tillbaka sin kandidatur efter den s.k. Tobleroneaffären. Därefter nominerades och kandiderade Göran Persson. Han valdes på en extrainsatt partikongress.1997Inga andra kandidater.200120052007Mona SahlinExtrainsatt partikongress.20092011Håkan JuholtExtrainsatt partikongress.2012Stefan LöfvenLöfven valdes av en enig partistyrelse till partiledare.2013Valet av Löfven bekräftades på partikongressen.20172021 Magdalena AnderssonJan Emanuel Johansson2025Inga andra kandidater.
Centerpartiet Centerpartiet väljer partiledare på sin partistämma som hålls udda år (t.o.m. 2005 hölls stämman varje år). Stämman består av 524 ombud fördelade mellan partiets kommunkretsar, distrikt, ungdomsförbund, kvinnoförbund, studentförbund samt partistyrelse. Partiet använder sig av en valberedning. Det har inte förekommit tunga motkandidater till valberedningens förslag på en partistämma även om processerna sedan 2011 har varit öppna med flera kandidater. ÅrKandidaterAnmärkningVald partiledareAndra platsÖvriga kandidater1971Thorbjörn Fälldin Johannes Antonsson1972Inga andra kandidater.1973197419751976197719781979198019811982198319841985Fälldin omvaldes av partistämman i juni. 1985Karin SöderSöder blev tillförordnad partiledare i december efter att Fälldin avgått med omedelbar verkan.1986Söder valdes till ordinarie partiledare på partistämman.1987Olof Johansson Johansson blev tillförordnad partiledare när Söder avgick med omedelbar verkan i januarioch valdes sedan till ordinarie partiledare på en extrastämma i februari.198819891990199119921993199419951996Mikael BörjessonOmröstningen slutade med 187 röster för Johansson mot 3 för Börjesson.1997Inga andra kandidater.1998Lennart Daléus199920002001(extra)Maud OlofssonLena EkOlofsson valdes på en extrastämma i mars.Ek var aldrig en officiell kandidat, även om valet i praktiken stod mellan Ek och Olofsson.2002Inga andra kandidater.2003 20042005200720092011Annie LööfAnna-Karin HattAnders W. JonssonHatt och Jonsson drog sig ur valet till förmån för Lööf inför partistämman.2013Inga andra kandidater.20152017201920212023(extra)Muharrem DemirokDaniel BäckströmElisabeth Thand RingqvistAlireza AkhondiEmma WiesnerHelena LindahlDemirok valdes på en extrastämma i februari efter en öppen process.De övriga kandidaterna drog sig ur valet till förmån för Demirok inför stämman. 2023Inga andra kandidater.2025(maj)Anna-Karin HattInga andra kandidater.Anna-Karin Hatt nominerades av valberedning och valdes enhälligt på stämman. Processen var sluten.2025(november)Elisabeth Thand RingqvistInga andra kandidater. Hannes Hervieu fick flera nomineringar men avböjde att kandidera.
Kristdemokraterna Kristdemokraternas riksting första och tredje året mellan två ordinarie riksdagsval. Ombuden på rikstinget består av partistyrelsen, representanter från partidistrikten (i förhållande till antalet medlemmar), kvinnoförbundet, ungdomsförbundet samt seniorförbundet. Partiet använder sig av en valberedning som samlar in nomineringar. Rikstinget har hittills endast avgjort ett partiledarval vid ett tillfälle, valet 2012 mellan Göran Hägglund och Mats Odell. 2015 var det senaste partiledarvalet där flera kandidater deltog och var en process som beskrevs som semi-öppen. ÅrKandidaterAnmärkningVald partiledareAndra platsÖvriga kandidater1973Alf SvenssonInga andra kandidater.1975197719791981198319851987198919911993199519971999200120032004(extra)Göran HägglundMats Odell och Maria Larsson erhöll nomineringar men kandiderade aldrig officiellt. 20052007200920112012(extra)Mats OdellMarcus BirroSe även: Kristdemokraternas partiledarval 2012Odell utmanade Hägglund, men förlorade på rikstinget med 31% av rösterna. Birro kandiderade endast under en dag.2013Inga andra kandidater.2015(extra)Ebba BuschJakob ForssmedPenilla GuntherAcko AnkarbergSe även: Kristdemokraternas partiledarval 2015 Busch Thor blev vald av en enig valberedning och riksting efter att samtliga kandidater hoppat av.2015Inga andra kandidater.20172019202120232025
Liberalerna (tidigare Folkpartiet) Liberalerna väljer partiledare vartannat år på partiets landsmöte. Landsmötet består av 183 ombud utsedda av partiets länsförbund (i förhållande till antalet medlemmar), ungdomsförbundet, studentförbundet, kvinnoförbundet. Partiet använder sig av en valberedning som lägger fram ett förslag inför landsmötet. Sedan 2019 är det praxis att partiet använder sig av medlemsomröstningar, eller primärval, för att utse en partiledare även om metoden inte är inskriven i partiets stadgar. Ett förslag om stadgeändring lades fram av partistyrelsen 2021 men föll på landsmötet.
Hittills har bara landsmötet röstat mellan flera partiledarkandidater vid ett tillfälle, 1995. Till skillnad från flera andra partier har Liberalerna haft öppna processer med flera kandidater vid upprepande tillfällen, 1983, 1995 och 2019. Jan Björklund är den enda sittande partiledaren som har blivit utmanad om posten när Birgitta Ohlsson öppet kandiderade 2017. ÅrKandidaterAnmärkningVald partiledareAndra platsÖvriga kandidater1975Per AhlmarkInga andra kandidater.19771978Ola UllstenExtrainsatt landsmöte efter att Ahlmark hade lämnade alla sina politiska uppdrag.197919811983Bengt WesterbergBjörn MolinBirgit FriggeboIngemar EliassonÖppen konkurrens mellan fyra kandidater: Eliasson, Friggebo, Mohlin och Westerberg.Vid landsmötet återstod endast en kandidat.1985Inga andra kandidater.19871989199119931995Maria LeissnerAnne WibbleBo KönbergSe även: Folkpartiets partiledarval 1995Landsmötet valde Maria Leissner i en andra röstningsomgång mot Anne Wibble.Valberedningens kandidat Bo Könberg slogs ut i den första röstningsomgången.1997Lars LeijonborgInga andra kandidater.19992001200320052007Jan Björklund2009201120132015Birgitta Ohlsson erhöll nomineringar, men avböjde kandidatur.2017Birgitta OhlssonSe även: Liberalernas partiledarval 2017Ohlsson utmanade Björklund men drog sig ur före landsmötet.2019(extra)Nyamko SabuniErik UllenhagJohan PehrsonSe även: Liberalernas partiledarval 201919 av 21 länsförbund genomförde medlemsomröstningar i vilka Sabuni vann flest.Ullenhag och Pehrson drog sig ur före landsmötet. 2019Inga andra kandidater.20212022Johan PehrsonPehrson tog över som tillförordnad partiledare efter att Sabuni avgick från uppdraget våren 2022.Valet av Pehrson bekräftades av ett extrainsatt landsmöte i november. 20232025Simona MohamssonSe även: Liberalernas partiledarval 20252026(extra)
Miljöpartiet Miljöpartiet väljer sina språkrör vid partiets kongress. Kongressen hålls sedan 2019 vartannat år (tidigare varje år) och består av totalt 265 ombud. 250 ombud utses av partidistrikten efter medlemsantal och 15 av partiets sidoorganisationer efter medlemsantal (Grön Ungdom, Gröna Seniorer och Gröna studenter). Partiet använder sig av en valberedning. Det finns inga krav för att få kandidera till språkrör för partiet. Vid kongressen använder sig partiet av alternativröstning, instant-runoff voting (IRV).
Partiet har en tradition av öppna processer med flera kandidater och kongressen har vid flera tillfällen röstat om språkrörsposten.
Kvinnligt språkrör Kvinnligt språkrörÅrKandidaterAnmärkningValt språkrörAndra platsÖvriga kandidater1984Ragnhild PohankaInga andra kandidater.19851986Eva Goës1987Åsa DomeijJill Lindgren1988Fiona BjörlingInga andra kandidater.19891990Margareta Gisselberg1991Inget kvinnligt språkrör.1992Marianne SamuelssonEva GoësEwa Larsson1993Inga andra kandidater.199419951996199719981999Lotta Nilsson HedströmYvonne RuwaidaKerstin Staver2000Inga andra kandidater.20012002Maria WetterstrandÅsa DomeijPå kongressen diskuterades det om partiet skulle ha ett eller två språkrör. Domeij kandiderade endast till posten som vice språkrör, ifall kongressen hade valt modellen med endast ett språkrör.2003Inga andra kandidater.20042005200620072008200920102011Åsa RomsonMikaela ValterssonGunvor G. EricsonBodil CeballosTina EhnAnnika LillemetsAkko KarlssonRomson vann över Valtersson med siffrorna 200 mot 59 röster.2012Inga andra kandidater.2013201420152016Isabella LövinJenny WenhammarÅsa RomsonSe även: Miljöpartiets språkrörsval 2016Valberedningen valde att nominera Lövin istället för Romson,som därefter drog tillbaka sin återvalskandidatur.2017Inga andra kandidater.20182019Se även: Miljöpartiets språkrörsval 20192021(extra)Märta SteneviRebecka Le MoineElin SöderbergAnnika HirvonenJanine Alm EricsonÅsa LindhagenKarolina SkogPernilla StålhammarSe även: Miljöpartiets språkrörsval 20212021Inga andra kandidater.Se även: Miljöpartiets språkrörsval 20212023Se även: Miljöpartiets språkrörsval 20232024(extra)Amanda LindJanine Alm EricsonAnnika HirvonenSe även: Miljöpartiets språkrörsval 2024Vid kongressen var valberedningens förslag Amanda Lindden enda kvarstående kandidaten.2025Inga andra kandidater.
Manligt språkrör Manligt språkrörÅrKandidaterAnmärkningValt språkrörAndra platsÖvriga kandidater1984Per GahrtonInga andra kandidater.1985Birger Schlaug198619871988Anders Nordin19891990Jan Axelsson19911992Birger SchlaugJan AxelssonSchlaug fick valberedningen och kongressens stöd att överta posten från Axelsson.1993Inga andra kandidater.1994199519961997199819992000Matz Hammarström20012002Peter ErikssonCarl SchlyterClaes RoxberghRoxbergh kandiderade endast på premissen att få vara ensamt språkrör.2003Inga andra kandidater.200420052006Linus WalterssonMorgan Holmström2007Inga andra kandidater.2008200920102011Gustav FridolinJoakim Pihlstrand-TrulpJack LjunggrenTorbjörn GrannholmFridolin fick 95% av rösterna.2012Inga andra kandidater.2013201420152016Jesper SandströmRaul ClarkJack LjunggrenSe även: Miljöpartiets språkrörsval 20162017Inga andra kandidater.20182019Per BolundMagnus P WåhlinNiclas MalmbergPer-Inge LidénSe även: Miljöpartiets språkrörsval 20192021Inga andra kandidater.Se även: Miljöpartiets språkrörsval 20212023Daniel HelldénMagnus P WåhlinWilliam UlriciCarl StåhleHenrik BlindPär HolmgrenLinus LaksoNils Seye LarsenMartin MarmgrenTorbjörn NilssonLennart TonellMattias Walving-LundgrenHenrik ÖlveboSe även: Miljöpartiets språkrörsval 20232025Inga andra kandidater.
Moderaterna Moderaterna väljer partiledare för en fyraårsperiod på partiets riksstämma. Riksstämman består av: 200 ombud från förbunden, ledamöterna av partistyrelsen samt representanter från ungdomsförbundet, kvinnoförbundet, seniorförbundet och hbt-förbundet. Partiet använder sig av en valberedning som samlar in nomineringar. I likhet med Socialdemokraterna har inga större partiledarstrider ägt rum (med undantag för 1970 års val).