Kryddsalvia, är en städsegrön halvbuske i familjen kransblommiga växter.
Beskrivning Kryddsalvia blir upp till 50 cm hög med grågröna, luddiga blad. Blommorna är blåvioletta.
I norr är kryddsalvia vanligen ettårig, men i sydliga trakter blir den flerårig.
Även utan blommor luktar växten gott.
Från bladen, och möjligen även från blommorna, kan en eterisk olja, salviaessens, utvinnas med ångdestillering.
Oljan har CAS-nummer 8022-56-8 och 84776-73-8 och består huvudsakligen av följande ämnen:
<th bgcolor=lightgreen> Ämne <th bgcolor=lightgreen> Summa-formel <th bgcolor=lightgreen> Molvikt (g/mol) <th bgcolor=Lightgreen>Halt(%) <tr> <td colspan=4> <tr> <td>Borneol <td align=center> <td align=center> <td align=center>5–16 <tr> <td>1,8 cinelol (Eukalyptol) <td align=center> <td align=center> <td align=center>12–15 <tr> <td>Kaffesyra <td align=center>C9H8O4 <td align=center>180,16 <tr> <td>Kamfer <td align=center> <td align=center> <td align=center>7–18 <tr> <td>Linalol <td align=center>C10H18O <td align=center>154,25 <tr> <td>Linalylacetat <td align=center>C22H36O2 <td align=center>332,5 <tr> <td>Pinen <td align=center> <td align=center> <tr> <td>Sclarelol <td align=center>C20H36O2 <td align=center>308,5 <td align=center>≤1 <tr> <td>Tujon <td align=center> <td align=center> <td align=center> 35–60 <tr> <td>Rosmarinsyra <td align=center>C18H16O8 <td align=center>360,3 <tr> <td> <td align=center> <td align=center> <tr> <td> <td align=center> <td align=center>
Underarter Salvia officinalis f. adenostachys O.Bolòs & Vigo, 1983 Salvia officinalis var. adenostachys (O.Bolòs & Vigo) O.Bolòs & Vigo, 1995 Salvia officinalis subvar. adenostachys (O.Bolòs & Vigo) O.Bolòs & Vigo, 1995 Salvia officinalis var. approximata (Pau) O.Bolòs & Vigo, 1995 Salvia officinalis f. bracteata Kojić & Gajić, 1976 Salvia officinalis f. brevipedicellata Gajić, 1976 Salvia officinalis var. frankei Gajić, 1976 Salvia officinalis ssp. gallica (W.Lippert) Reales, D.Rivera & Obón, 2004 Salvia officinalis f. gallica (W.Lippert) O.Bolòs & Vigo, 1983 Salvia officinalis var. gallica (W.Lippert) O.Bolòs & Vigo Salvia officinalis f. lavandulifolia (Vahl) Pau, 1916 Salvia officinalis ssp. lavandulifolia (Vahl) Gams, 1927 Salvia officinalis f. lavandulifolia (Vahl) O.Bolòs & Vigo, 1983, isonym Salvia officinalis var. lavandulifolia (Vahl) O.Bolòs & Vigo, 1995 Salvia officinalis var. longiaristata Kojić & Gajić, 1976 Salvia officinalis subvar. mariolensis (Figuerola) O.Bolòs & Vigo, 1995 Salvia officinalis ssp. multiflora Gajić, 1973 Salvia officinalis f. multiverticillata Gajić, 1976 Salvia officinalis ssp. oxyodon (Webb & Heldr.) Reales, D.Rivera & Obón, 2004 Salvia officinalis f. pyrenaeorum (W.Lippert) O.Bolòs & Vigo, utan exakt basionym-sida, 1983 Salvia officinalis var. pyrenaeorum (W.Lippert) O.Bolòs & Vigo, 1995, utan exakt basionym-sida, 1995 Salvia officinalis f. spicata Gajić, 1976 Salvia officinalis var. trichostachya (Font Quer ex O.Bolòs & Vigo) O.Bolòs & Vigo, 1995 Salvia officinalis f. trichostachya Font Quer ex O.Bolòs & Vigo, 1983 Salvia officinalis var. vellerea Cuatrec., 1929
Habitat Salvia är en gammal kulturväxt och läkeört med ursprung i medelhavsområdet och har spridits över stora delar av Europa av romarna och senare av munkar.
I Sverige är kryddsalvia härdig från Skåne och norrut till ungefär Dalarna och Gästrikland, men kalla vintrar kan den frysa bort.
Etymologi Släktnamnet Salvia kommer av latin salvus = att hela eller att frälsa. Artepitetet officinalis betyder att den var officinell, och härleds från latin officina = verkstad, fabrik; här med syftning på apotek, där förr medicinska beredningar tillverkades.
Användning Matlagning Salvia används främst till feta maträtter som korv, fläskkött och gås, men passar också bra till kalvkött (saltimbocca), lammkött och kyckling.
Som torkad bladkrydda ger växten stark smak och bör användas med försiktighet.
Folkmedicin Avkok och salviaolja från bladen används mot exempelvis förkylning, diarré, astma och hudproblem.
Även som medicinalväxt bör kryddsalvia nyttjas med måtta, eftersom den innehåller tujon – ett ämne som i stora mängder kan framkalla kramper.
Förtärt i måttliga mängder anses s.k. te av kryddsalvians blad även vara blodsockersänkande. Det kan även hämma kroppens svett-, saliv- och mjölkutsöndring, varför havande och ammande kvinnor brukar uppmanas att avstå från det.
Farmakopé Kryddsalvia har funnits i svenska farmakopén 1775–1908 med följande benämningar: Hela växten: Herba salviae Blad: Folium salviae, Folia salviae, Salviae folium, Salviae folia, Salviae officinalis folia Blommor: Flores salvia Frön: Semen salvia Olja: Salvia oleum stillatum, Oleum destillatum salviae, Salviae atheroleum
Tekniskt Salviaolja kan användas som doftämne i rengöringsmedel, rakvatten, parfym och eau de Cologne.
Färsk kryddsalvia kan placeras i bostadsrum för att ge rumsdoft och maskera dålig lukt i rummet.
Bilder
Referenser
Externa länkar
Kategori:Kransblommiga växter Kategori:Kryddväxter Kategori:Kr Växtindex