Elvis' Golden Records, i efterhand ibland med tillägget Volume 1, är ett samlingsalbum av den amerikanske sångaren och musikern Elvis Presley, släppt av RCA Victor i mono (LPM 1707) den 21 mars 1958. Det består av hans hitsinglar utgivna åren 1956 och 1957, och det anses allmänt vara det första greatest hits-albumet i rock'n'rollens historia. Det är det första av fem Elvis' Golden Records- eller Elvis' Gold Records-album utgivna på RCA Victor, av vilka de fyra första utgavs under Elvis Presleys livstid.

Albumet består av 14 av Elvis Presleys mest kända och största hitlåtar. Nio av låtarna hade nått förstaplatsen på singellistorna i USA. "Heartbreak Hotel", "Don't Be Cruel", "Love Me Tender", "All Shook Up", "Teddy Bear" och "Jailhouse Rock" hade alla nått förstaplatsen på de mest betydelsefulla listorna som föregick Billboards Hot 100-lista, vilken skapades först i augusti 1958. Även "Hound Dog", "Too Much" och "I Want You, I Need You, I Love You" nådde förstaplatsen, då på bästsäljarlistan som rangordnade de singlar som hade sålt mest i skivaffärerna under veckan.

Albumet nådde plats tre på Billboards Top Pop Albums-lista, och plats 4 på Cashbox albumlista. Det certifierades guld 1961 och kom så småningom att certifieras 6 × platina av Recording Industry Association of America (RIAA) för en försäljning av sex miljoner exemplar i USA.

Bakgrund

miniatyr|stående=1.2|Den rekonstruerade fasaden på Sun Studio, "Memphis Recording Service", där Elvis Presley gjorde sina första studioinspelningar. Elvis' Golden Records består av Elvis Presleys mest framgångsrika låtar från hans två första år på skivbolaget RCA Victor. Elvis Presley inledde sin musikkarriär sommaren 1954 på det lilla oberoende skivbolaget Sun Records i Memphis i Tennesse, ägt av Sam Phillips. Med från starten var gitarristen Scotty Moore och basisten Bill Black. Hans första skiva, "That's All Right" och "Blue Moon of Kentucky", blev en hit i närområdet. Genom ett ihärdigt turnerande i Tennessee och i kringliggande delstater, samt efter fler släppta skivor, skaffade sig Elvis Presley snart ett rykte och vann berömmelse lokalt. I början tog Scotty Moore på sig uppgiften att agera som gruppens manager. Allt eftersom framgången växte ökade behovet av en mer professionell manager, och diskjockeyn Bob Neal kom först att ordna bokningar åt gruppen, därefter även att ta hand om artisthanteringen och officiellt bli Elvis manager. Snart blev också närområdet för litet, och Tom Parker, som såg vilken effekt Elvis Presley utövade på tonårspubliken under sina framträdanden, kom att övertyga honom om att han var den person som kunde hjälpa honom vidare i karriären.

Med Parker vid rodret kom förhandlingar att ske med flera större skivbolag. Sam Phillips på Sun Records insåg att Elvis, för att kunna nå ut till hela USA, behövde ett rikstäckande skivbolag. Och Phillips ägde ett lokalt skivbolag som var rikt på lovande artister men i stort behov av pengar. Parker lyckades förmå RCA Records att betala de 35 000 dollar för Elvis som Sam Phillips begärde (plus ytterligare 5 000 dollar som Phillips var skyldig Elvis i retroaktiva royaltyer) – en summa som betraktat i efterhand synes obetydlig, men som vid tiden sågs som astronomisk och var den ojämförligt största summa som ett skivbolag dittills hade betalat för en etablerad sångartist. I november 1955 skrev Elvis Presley på för RCA och i köpet ingick också alla inspelningar som var gjorda på Sun Records. RCA hade investerat mycket pengar i den oprövade Elvis Presley som de hoppades skulle ge dem en artist som kunde leda vägen med den nya musik som var under uppsegling, men som ännu inte hade slagit riktigt på de stora marknaderna. Många på RCA oroade sig dock för att den unge mannen från det kulturellt marginaliserade Södern inte skulle leva upp till förväntningarna, och att det skulle visa sig ha varit en felsatsning.

Studioinspelningarna Elvis' Golden Records miniatyr|Elvis Presley med Scotty Moore i bakgrunden på gitarr. Det femte framträdandet på Jimmy och Tommy Dorseys "Stage Show" den 17 mars 1956, då Elvis sjöng "Blue Suede Shoes" och "Heartbreak Hotel". Elvis' Golden Records (Volume 1) är ett samlingsalbum bestående av 14 låtar som hade givits ut på singlar, och i ett fall på ep, åren 1956 och 1957. Beroende på vilka listor man tar i beaktande hade upp till nio av dessa låtar nått förstaplatsen på singellistan i USA. Albumet gavs ut den 21 mars 1958. Detta var Elvis Presleys första samlingsalbum bestående av guldsäljande låtar, och det skulle i jämförelse med de kommande volymerna, Volume 2 (november 1959), Volume 3 (augusti 1963), Volume 4 (januari 1968) och Volume 5 (mars 1984) komma att sälja klart mer, så småningom över sex miljoner exemplar i USA.

De 14 låtarna på skivan hade spelats in vid tio tillfällen. De två första av dessa inspelningar ägde rum i RCA Victors studio i Nashville i Elvis Presleys hemdelstat Tennessee och den nästföljande i RCA Victors studio i New York. Två ägde rum i filmbolagsstudior, i 20th Century Fox och i Paramounts studior. De övriga fem inspelningssessionerna hölls i Radio Recorders studio 1 i Hollywood i Kalifornien. Låtarna gavs ut på följande åtta singelskivor och en ep-skiva:

"Heartbreak Hotel" (tillsammans med B-sidan "l Was the One") (27 januari 1956). "I Want You, I Need You, I Love You" (tillsammans med B-sidan "My Baby Left Me") (4 maj 1956). "Don't Be Cruel" / "Hound Dog" (13 juli 1956). "Love Me Tender" / "Any Way You Want Me" (28 september 1956). "Love Me" (huvudlåt på ep-skivan Elvis Volume 1 tillsammans med "Rip It Up", "When My Blue Moon Turns To Gold Again" och "Paralyzed") (19 oktober 1956). "Too Much" (tillsammans med B-sidan "Playing for Keeps") (4 januari 1957). "All Shook Up" / "That's When Your Heartaches Begin" (22 mars 1957). "(Let Me Be Your) Teddy Bear" / "Loving You" (11 juni 1957). "Jailhouse Rock" / "Treat Me Nice" (24 september 1957).

Inspelningssessionerna och musikerna miniatyr|Reklamfoto av Elvis Presley taget den 1 december 1955 i RCA Victors studio i New York. Det var då drygt en månad kvar tills Elvis skulle göra sina första inspelningar för RCA på McGavock Street i Nashville, däribland "Heartbreak Hotel". "Januari 1956": Elvis Presleys första studioinspelningssession för sitt nya skivbolag, RCA Victor, ägde rum i Nashville den 10–11 januari 1956. RCA:s dåvarande studio i Nashville var inhyrd i Metodistkyrkans lokaler på McGavock Street, och Elvis kom vid tillfället att spela in fem nya låtar, däribland "Heartbreak Hotel" och "l Was the One", som blev hans första singel på det nya skivbolaget. På plats i studion var gitarristen Scotty Moore och basisten Bill Black, vilka båda varit med honom från starten på Sun Records i Memphis juli 1954, och trummisen D. J. Fontana som sedan augusti 1955 hade turnerat med gruppen men ännu aldrig spelat in med Elvis i studio. Countrygitarristen Chet Atkins, som verkade både som studiomusiker och studiochef i Nashville för RCA, medverkade också på inspelningen på kompgitarr, liksom pianisten Floyd Cramer, som tidigare hade spelat med Elvis under hans framträdanden på Louisiana Hayride. På bakgrundssång hade man gospelsångarna Ben och Brock Speer samt Gordon Stoker från The Jordanaires, men först under andra inspelningsdagen den 11:e. Producent var Steve Sholes.

"April 1956": Tre månader senare, den 14 april 1956, var Elvis åter i RCA Victors studio i Nashville för en endagarsinspelning, efter att han hade gjort ett två dagar långt uppehåll i sitt turnerande. Men sessionen utmynnade i endast en inspelad låt, nämligen "I Want You, I Need You, I Love You". Det skrala resultatet kan ha berott både på att Elvis var utmattad av det konstanta turnerandet och alltför uppskakad efter flygturen till Nashville, där man för ett tag trodde att planet skulle störta. Jämfört med den förra inspelningen i Nashville hade Floyd Cramer ersatts av Marvin Hughes på piano. I övrigt var det samma uppsättning musiker i studion.

"Juli 1956": Den 2 juli 1956 i RCA:s studio i New York, spelade Elvis in "Hound Dog", "Don't Be Cruel" och "Any Way You Want Me" – låtar som alla gavs ut på singel och också kom med på Elvis' Gold Records. De flesta musiker var desamma som i Nashville, men på bakgrundssång hade man den fulla uppsättningen i The Jordanaires och på piano Shorty Long, förutom på "Hound Dog" då Gordon Stoker från The Jordanaires satt bakom pianot. Även om RCA Victor-chefen Steve Sholes var den interna A&R-ansvarige för Elvis Presley och formellt ansvarig för hans inspelningssessioner på RCA Victor, tog Elvis vid denna inspelning över det fulla ledarskapet som producent för inspelningarna och skulle i praktiken verka som sådan under hela 1950-talet. Han insisterade på att få slutföra varje låt till dess att han var nöjd med resultatet, vilket innebar 31 tagningar av "Hound Dog" och 28 av "Don't Be Cruel".

"Augusti 1956": "Love Me Tender" till filmen Love Me Tender spelades in den 24 augusti 1956 på 20th Century Fox Stage 1 i Hollywood. Filmbolaget 20th Century Fox krävde att inspelningen av musiken skulle ske i deras stora filmstudio och Elvis fick varken spela in med sitt band eller bestämma vilka låtar som skulle spelas in. "Love Me Tender" ackompanjerades emellertid bara av Elvis själv på gitarr och av The Ken Darby Trio på bakgrundssång.

"September 1956": Eftersom Elvis befann sig i Hollywood för filminspelningen, skedde nästa studioinspelningssession för RCA i den oberoende studion Radio Recorders i Hollywood. Det var en tredagarssession, den 1–3 september, och Elvis kände sig omedelbart bekväm både med inspelningsstudion och med den ansvarige ljudteknikern Thorne Nogar. Elvis lät sedan via sin manager meddela Steve Sholes på RCA att han hädanefter ville spela in på Radio Recorders i stället för i RCA-studion i Nashville. Denna gång spelade Elvis in material till sitt andra album och till en ny singel, som blev "Too Much" och "Playing for Keeps". Han spelade också in "Love Me" vid detta tillfälle. Som vanligt hade man Scotty Moore på gitarr, Bill Black på bas och D. J. Fontana på trummor. Bakgrundssången stod The Jordanaires för. Eftersom man inte hade anlitat någon pianist för tillfället, kom Elvis själv och Gordon Stoker från the Jordanaires att spela alla pianostämmor, Elvis på bland annat "Playing for Keeps" och "Love Me".

miniatyr|stående=1.3|Elvis Presley vid framförandet av "Loving You" i filmen Loving You. "12–13 januari 1957": Helgen den 12–13 januari 1957, strax innan Elvis skulle påbörja inspelningen av sin andra film, Paramounts Loving You, var han på plats i Hollywood och i Radio Recorders studio 1 för att spela in låtar till en gospel-ep och till nya singlar. Vid tillfället spelades bland annat "All Shook Up" och "That's When Your Heartaches Begin" in. Musikerna var desamma som vid förra tillfället och Gordon Stoker alternerade än en gång på piano.

"15–22 januari 1957": Efter en dags uppehåll påbörjades inspelningarna av låtarna tänkta att ingå i filmen Loving You. Inspelningarna ägde rum den 15–18 och 21–22 januari 1957 i filmbolaget Paramounts egna lokaler, så kallade "Sound Stage", eftersom filmproducenten Hal Wallis inte tillät att man spelade in på Radio Recorders. Elvis, som var van att spela in i mindre och mer ombonade lokaler, tyckte illa om att spela in i den hangarliknande filmstudion. En av de låtar som spelades in vid detta tillfälle var "(Let Me Be Your) Teddy Bear". Det var dock samma uppsättning musiker och inte filmbolagets egna denna gång (en uppgörelse som Parker hade förhandlat fram). Den enda skillnaden var att Dudley Brooks hade tillkommit som pianist.

miniatyr|Elvis Presley inför dansscenen vid framförandet av "Jailhouse Rock" på ett marknadsföringsfoto till filmen Jailhouse Rock.