Försvarsbeslut 2024 – regeringens proposition 2024/25:34 (Totalförsvaret 2025–2030) är ett försvarsbeslut som antogs av riksdagen den 17 december 2024. Beslutet fastställde totalförsvarets nya mål för det militära och civila försvaret samt inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation.
Försvarsberedningens slutgiltiga rapport Den 26 april 2024 överlämnade Försvarsberedningen sin slutgiltiga rapport, med titeln "Stärkt försvarsförmåga - Sverige som allierad", till försvarsminister Pål Jonson.
Försvarsberedningens förslag Försvarsberedningen angav i sina anvisningar att man skulle lämna ett förslag om totalförsvarets fortsatta inriktning och utformning till och med 2030. I sitt förslag skulle man även behandla perioden till och med 2035.
Från den 1 januari 2023 är Försvarsmakten indelad i en grundorganisation och en krigsorganisation. Grundorganisationen indelades i organisationsenheter med staber, regementen, flottiljer och skolor och består av en utbildnings- och produktionsorganisation. Krigsorganisationen indelades i flera typer av krigsförband. Tillväxten av krigsförband behöver ske skyndsamt. Ansvar för krigsförbandsproduktionen i markdomänen är för närvarande uppdelad på flera aktörer inom Försvarsmakten. Försvarsberedningen föreslog därför i sitt förslag att utbildning av staber och förband i markdomänen så långt möjligt måste sammanhållas för att på ett rationellt sätt utveckla den samlade förmågan. Vidare föreslogs därmed att militärregionerna överförs till arméns grundorganisation. Det för att enligt Försvarsberedningen att stärka möjligheterna att leda och samordna utbildningen, träningen och övningen av fältförbanden, territorialförbanden samt hemvärnsförbanden.
Krigsorganisation Inom armén kallas förbanden med de mest kvalificerade uppgifterna för fältförband. Därutöver föreslog Försvarsberedningen att det i armén också skulle införas så kallade territorialförband. De senare skulle ha uppgifter regionalt och vara knutna till vissa geografiska områden. Försvarsberedningen föreslog att värnpliktiga som inte längre erfordras i arméns fältförband (normalt cirka fyra till åtta år efter genomförd grundutbildning), skulle kunna överföras till territorialförband (vilka är mobiliseringsförband).
Försvarsberedningen ansåg att det försämrade säkerhetspolitiska läget krävde att befintliga stridsfordon är tillgängliga de kommande åren och ska kunna användas i krigsorganisationen fram till dess omsättningsanskaffning fullföljts. Beredningen föreslog därför ett tillgänglighetsprogram för befintliga stridsfordon 90 för att möjliggöra att stridsfordonen bibehålls i krigsorganisationen fram till att systemet har omsatts kring 2040. Därutöver föreslog Försvarsberedningen skyndsam anskaffning av cirka 50 nya stridsfordon.
Försvarsberedningen ansåg vidare att den nuvarande planeringen för renovering och modernisering av stridsvagnsystemet ska fullföljas. Ersättningsanskaffning av stridsvagnar som har levererats till Ukraina, som stöd till Ukraina mot Rysslands invasion av Ukraina, bör ske snarast.
Försvarsberedningen föreslog att det fram till 2030 ska prioriteras att färdigställa tre mekaniserade brigader. Förbandsinnehållet liksom det materiella innehållet i de brigaderna kan variera. Två av de mekaniserade brigaderna tillförs en ytterligare bataljon, i form av en skyttebataljon, vilket därmed säkerställer fyra manöverbataljoner i dessa brigader i enlighet med Natos krav. En mekaniserad brigad organiseras kring tre manöverbataljoner. Den reducerade infanteribrigaden tillförs en skyttebataljon och omorganiseras därmed till en infanteribrigad. Den ska i allt väsentligt vara operativ som infanteribrigad senast 2030.
De båda beslutade eldrörsartilleribataljonerna på divisionsnivån införs i krigsorganisationen 2025 och ska, i enlighet med Försvarsmaktens underlag, i allt väsentligt vara operativa senast 2032. Försvarsberedningen föreslog därför att en begränsad förmåga i form av en mindre enhet av raketartilleri ska införas före 2030. Försvarsberedningen anser att en utveckling mot en raketartilleribataljon är angelägen men måste övervägas vidare.
Vidare föreslogs att anskaffning påbörjas av brigadluftvärn till två mekaniserade brigader och stridsgruppen på Gotland, vilket stärker förmågan att bekämpa modernt stridsflyg och kryssningsrobotar.
Utvecklingen av stridsgrupp Gotland slutförs i enlighet med tidigare försvarsbeslut.
Försvarsberedningen ansåg även att det behövs upprättas underrättelse-, ingenjör- och underhållsförband på divisionsnivån.
I enlighet med Försvarsmaktens förslag tillförs ett telekrigskompani på divisionsnivån och utvecklas på sikt successivt mot en divisionstelekrigsbataljon.
Försvarsberedningen föreslår att ett fristående norrlandsinfanteriregemente (det vill säga ett fältförband i huvudsak bemannat med värnpliktiga) tillförs krigsorganisationen 2025 och ska i allt väsentligt vara operativt senast 2032. Det organiseras i huvudsak med tre skyttebataljoner samt med underhåll och ledning. Detta skulle inte förväxlas med uppsättande av en ny organisationsenhet, utan snarare den form arméns krigsförband var organiserad i 1900-talet början, det vill säga fältregemente. Regementet ska primärt ha uppgifter att försvara, fördröja och skydda viktiga områden. Norrlandsinfanteriregementet ska inriktas mot strid i subarktisk miljö. Det bör övervägas att på sikt utveckla Norrlandsinfanteriregementet till en brigad.
Två av de mekaniserade brigaderna samt infanteribrigaden förstärks med vardera en skyttebataljon av de tidigare beslutade respektive av beredningen här föreslagna skyttebataljonerna.
Sammantaget innebar det att beredningen föreslog att ytterligare två skyttebataljoner sätts upp. Dessa nya skyttebataljoner och de fyra skyttebataljonerna på fastlandet som beslutades i försvarsbeslutet 2020, fördelas med tre till norrlandsinfanteriregementet och med tre till brigaderna. Därmed kommer det endast att finnas kvar en fristående skyttebataljon. Den bataljonen skulle då bli avsedd för Gotland.
Marinen Genom den tidigare beslutade halvtidsmodifieringen av de fem korvetterna av Visby-klass beväpnas de med luftvärnsrobotsystem och förbättrade sensorer avsedda för luft-, yt- och undervattensspaning. Även förbättrad förmåga inom telekrig utgör en väsentlig del av de förmågehöjande åtgärderna.
Försvarsberedningen konstaterade att den beslutade inriktningen att anskaffa fyra nya ytstridsfartyg av Luleå-klass var av hög prioritet. Försvarsberedningen föreslog, givet de långa ledtiderna för anskaffning, att möjligheten att anskaffa ytterligare ytstridsfartyg, utöver Luleå-klass, bör undersökas redan nu. Inriktningen bör vara att dessa nya fartyg levereras från mitten av 2030-talet.
Tung kustrobot utgör ett viktigt system för att tidigt kunna påverka en angripares handlingsfrihet i Östersjöområdet. Försvarsberedningen ansåg, i enlighet med Försvarsmaktens förslag, att kustrobotförmågan ska utökas och organiseras i två enheter, för att öka såväl tillgänglighet som uthållighet.
Försvarsberedningen föreslog, i enlighet med Försvarsmaktens förslag, att dagens organisation för ubåtsförbandet vidmakthålls. I ubåtsdivisionen ska ingå fem ubåtar. Leverans av två ubåtar av Blekinge-klass sker kring 2030 och ersätter då Södermanland-klassen.
Försvarsberedningen ansåg, i enlighet med Försvarsmakten, att utvecklingen av de två sjörörliga amfibiebataljonerna ska fortsätta. Försvarsberedningen ansåg därtill att en tredje sjörörlig amfibiebataljon bör övervägas efter 2030.
Försvarsberedningen ansåg, i likhet med Försvarsmakten, att den marina logistikförmågan borde stärkas genom etableringen av marinens militärbaser i de tre garnisonsorterna Haninge, Göteborg och Karlskrona. De två nyetablerade marina basbataljonerna, på ost- och sydkusten, skulle fortsätta att utvecklas i enlighet med Försvarsmaktens planering.
Flygvapnet Försvarsberedningen ansåg att flygvapnet skulle vidmakthålla sex stridsflygdivisioner. När införandet av stridsflygsystem JAS 39 E är slutförd ska tre divisioner bestå av JAS 39 C/D och tre divisioner bestå av JAS 39 E.
Försvarsberedningen ansåg att en god rymdlägesbild stärker egen och allierades förvarning och möjligheter till skyddsåtgärder. Rymdbaserad inhämtningsförmåga bidrar ytterligare till lägesbild, samt underrättelser för bland annat långräckviddig bekämpning. Flygvapnet bör därför, tillsammans med andra relevanta funktioner i Försvarsmakten, utveckla förmågan att producera och distribuera rymdlägesbild för hela Försvarsmaktens behov.
Hemvärnet I underlaget till försvarsbeslutet 2024 föreslog Försvarsmakten att hemvärnet successivt ska växa till 26 000 personer till 2030 för att därefter öka ytterligare till 27 000 personer. Försvarsberedningen bejakar denna utveckling. Hemvärnets krigsorganisation ska fortsatt omfatta 40 hemvärnsbataljoner. Hemvärnsförbanden måste fortsatt ha förmåga att kunna möta kvalificerade motståndare där indirekt eld kan vara nödvändigt för att lösa uppgiften.
Grundorganisation Utbildningen av ingenjör-, träng- och luftvärnsförband är koncentrerad till singulärregementen. Försvarsberedningen ansåg att en del av utbildningen av stödjande förband skulle kunna förläggas till de brigadansvariga regementena.
Försvarsberedningen betonade vikten av att även luftvärns- och ingenjörförband utbildas i övre Norrland. Försvarsmakten har påbörjat en sådan inriktning med utbildning i Boden. Beredningen betonade dock vikten av att denna utbildning kommer på plats så snart som möjligt.
Med återetableringen av Västernorrlands regemente med Jämtlands fältjägarkår (I 21) har den militära närvaron stärkts i nedre Norrland. Försvarsberedningen ansåg att det inom Försvarsmakten överlag fanns en alltför begränsad utbildningskapacitet för logistik- och underhållsförband. Det fanns också ett särskilt behov av trängutbildning under vinterförhållanden för att kunna verka på Nordkalotten. För att möta detta behov ansåg Försvarsberedningen att det borde övervägas om Västernorrlands regemente med Jämtlands fältjägarkår i Sollefteå och Östersund, utöver utbildningsansvar för infanteriförband, också skulle kunna ansvara för vissa logistik- och underhållsförband anpassade för subarktisk miljö.
Försvarsberedningen ansåg även att det borde övervägas om grundutbildning av värnpliktiga, till framför allt basförbanden inom flygvapnets flygflottiljer, kunde utökas och påskyndas för att stärka spridningsförmågan av stridsflyget och därmed höja möjligheten att över tid verka i krig. Detta gäller också de marina basbataljonerna. För att uppnå detta inom de föreslagna ekonomiska ramarna föreslogs att Kalixfors skjutfält, området längs väg E10 (Gällivare-Kiruna), nyttjades för en militärregiongrupp (MRgrupp) ur hemvärnet som ett träningsområde för vinterförmåga, samt att begränsad värnpliktsutbildning genomförs på denna plats med inriktning mot logistik och värdlandsstöd.
I en avvikande uppfattning från Socialdemokraterna, föreslogs en återetablering av Lapplands jägarregemente (I 22) i Kiruna. Något som samtidigt ansågs innebära en förändring av den nuvarande Lapplandsjägargruppen. En utbyggd plattform för värnpliktsutbildning i Kiruna ansågs skapa möjligheter till att stärka den subarktiska kompetensen i Försvarsmakten. Även att bättre förutsättningar skapas för bland annat försvaret av Nordkalotten tillsammans med Sveriges grannländer och inom ramen för Nato.
Försvarsmaktens underlag för försvarspolitisk proposition 2025–2030