Bettina Heinen-Ayech, född Heinen 3 september 1937 i Solingen, död 7 juni 2020 i München,Vetter: Bettina Heynen-Ayech: Malerin Bettina Heinen-Ayech ist mit 82 Jahren gestorben. In: rp-online.de. 10. Juni 2020, abgerufen am 13. Juni 2020. var en tysk bildkonstnär. Hon blev känd för sina färgrika landskapsmålningar från Algeriet.
Biografi
Tidiga år Bettina Heinen var dotter till den i Bauchem födde journalisten Johann Jakob Josef ”Hanns” Heinen (1895-1961), som under många år arbetade som chefredaktör på Solinger Tageblatt och branschtidningen Eberswalder Offertenblatt. Han arbetade även som lyriker och dramatiker.Johann Jakob Josef („Hanns“) und Bettina Heinen. In: archive.nrw.de. 3. September 1937, archiviert vom Original (nicht mehr online verfügbar) am 6. November 2018; abgerufen am 2. November 2018. Hennes mor Erna (1898-1969), född Steinhoff i Düsseldorf, kom från en westfalisk familj stammande från herrgården Haus Ahse nära Soest.Barbara & Detlef Rahlf: Bettina Heinen-Ayech – Vita I. In: bettina-heinen-ayech.de. 10. Oktober 2008, abgerufen am 2. November 2018.Erwin Bowien: Verlorene Morgenstunden. Tagebuch eines Kunstmalers 9.IX.1944-10.V.1945. Hrsg.: Gabriele Richard. Gabriele Richard, Pulheim 2015, S. 278.
Hainen hade tre syskon, två bröder och en syster. Barnen växte upp i ett hem i Solingen som präglades av konst och öppenhet.Barbara & Detlef Rahlf, München: Bettina Heinen-Ayech. In: bettina-heinen-ayech.de. 10. Oktober 2008, abgerufen am 3. November 2018. Familjen bodde i ett gammalt korsvirkeshus i stadsdelen Höhscheid som tidigare tillhört den blygruva som fanns på platsen. Heinen bodde i huset vid sina besök i sin hemstad till långt upp i åren.Die Kunst muss neue Fenster öffnen . In: solinger-tageblatt.de. 3. September 1937, abgerufen am 9. November 2018.Philipp Müller: „Das Schwarze Haus“: Plakette würdigt kulturelles Erbe. In: Solinger Tageblatt. 12. November 2020, abgerufen am 12. November 2020.
Under andra världskriget bodde Heinen från och med 1942 tillsammans med sin mor och syster i Kreuzthal-Eisenbach, i närheten av Isny i Allgäu. Senare anslöt sig även Erwin Bowien (1899-1972), en målare och vän till familjen. Bowien återvände till Tyskland år 1942, efter en tioårig vistelse i Nederländerna, och var på ständig flykt undan de nazistiska myndigheterna. Fadern Hanns Heinen anslöt 1944, efter att ha publicerat en artikel om de faktiska förhållandena i Tyskland. En arresteringsorder avseende honom och Bowien dök upp i Kreuztahl, som enligt senare uppgift från Heinen ”postfröken rev sönder”.
Konststudier och karriär Mellan 1948 och 1954 studerade den unga Bettina Heinen vid August-Dickes flickskola i Solingen, där en lärarinna upptäckte och främjade hennes talang. Sin första konstnärliga utbildning fick hon av Bowien, som flyttade in hos familjen Heinen i det så kallade ”Svarta huset” år 1945 och förblev hennes mentor fram till sin död. Från 1954 gick hon i Kölner Werkschulen och Otto Gersters klass för monumental väggmålning, där hon befriades från tre förberedande kurser.Barbara & Detlef Rahlf: Bettina Heinen-Ayech – Vita II. In: bettina-heinen-ayech.de. 10. Oktober 2008, abgerufen am 2. November 2018.
1955 ställdes verk av Heinen ut för första gången – 20 akvareller och teckningar – i kursalen i Bad Homburg. Bilder av den då 18-åriga Bettina Heinen antogs av Hanna Bekker vom Rath, en galleriägare från Frankfurt, till grupputställningen Deutsche Kunst der Gegenwart (tysk samtida konst) (1955/56). Hennes verk visades tillsammans med verk av Karl Schmidt-Rottluff, Paul Klee, Max Beckmann, Max Ernst, Ernst Ludwig Kirchner och Käthe Kollwitz på en turné genom Sydamerika, Afrika och Asien. Schmidt-Rottluff rådde henne ”Bettina, var sann mot dig själv!”
Därefter följde studier hos Hermann Kaspar vid Münchens konstakademi samt resor till Ticino. Från 1958 studerade Heinen vid Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn och företog den första av flera resor till Norge, där hon köpte en stuga vid foten av de sju systrarna. 1959 och 1962 mottog hon stipendier från kulturdepartementet i Nordrhein-Westfalen. Därefter tillbringade Heinen tid på Sylt, i Ticino och Norge samt i Paris för att måla. 1962 gjorde hon sin första resa till Nordafrika, efter att ha fått en inbjudan till Kairo av det tyska kulturinstitutet.
Äktenskap och Algeriet I Paris lärde Heinen år 1960 i Jardin du Luxembourg känna den man hon senare skulle komma att gifta sig med, algeriern Abdelhamin Ayech (1926-2010), när hon var där för att måla tillsammans med Bowien. Två år efter att deras dotter Diana föddes år 1961 flyttade familjen till Guelma, Ayechs hemstad i Algeriet, som då blivit självständigt från Frankrike. 1969 föddes sonen Haroun.Barbara & Detlef Rahlf: Bettina Heinen-Ayech – Vita III. In: bettina-heinen-ayech.de. 10. Oktober 2008, abgerufen am 2. November 2018. Under de följande decennierna pendlade Bettina Heinen-Ayeh mellan Solingen och Algeriet, där hon sökte efter motiv i sin bil, ”ett fordon som en gång föddes som R4, ofta med en ofrånkomlig cigarett i mungipan”.Diana Millies: „Die Natur nicht zu einem Motiv erniedrigen“. Die Kosmogonie der Malerin Bettina Heinen-Ayech. In: Malika Bouabdellah/Diana Millies/Bernard Zimmermann (Hrsg.): Bettina Heinen-Ayech Retrospektive 1951–1992. Stadtsparkasse Solingen, Solingen 1992, S. 4. Hennes kärlek till Algeriet baserade sig även på kärleken till hennes man Hamid, en ”fri och modig man” enligt Heinen-Ayech.Farida Hamadou: Bettina Heinen-Ayech, 50ans à Guelma : l’amour, l’Algérie… In: mtissage.wordpress.com. 4. Februar 2013, abgerufen am 6. November 2018 (französisch).
1968 köptes de första verken av Bettina Heinen-Ayech av nationalmuseet i Alger (Musée National des beaux-arts d’Alger), och 1976 tilldelades hon utmärkelsen ”Grand Prix de la ville d’Alger”. Samma år blev hon ordförande i ”Freundeskreises Erwin Bowien” (Bowien avled 1972). 1992 ställdes en retrospektiv med 120 av hennes bilder ut i Musée des beaux-arts d’Alger. 1993 tilldelades hon kulturpriset av Solingens Bürgerstiftung Baden. 2004 visades ytterligare en stor retrospektiv av hennes verk, som stöttades av den dåvarande algeriske kulturministern Khalida Toumi. År 2006 fick hon ytterligare en utmärkelse av den algeriska regeringen. Samma år skedde ett inbrott i hennes hus i Solingen, och sex målningar av Erwin Bowien blev stulna.Solingen: Diebesgut Kunst. In: Rp Online. 2. Oktober 2006, abgerufen am 11. November 2018.
Senare år Fram till år 2018 visades Heinen-Ayechs målningar i fler än 100 individuella och i många grupputställningar i Europa, Amerika och Afrika.Algerien als Inspirationsquelle für die Malerin Bettina Heinen-Ayech. In: Maghreb Magazin. 28. Dezember 2017, abgerufen am 3. November 2018. Hennes förnamn ”Bettina” blev hennes konstnärsnamn, även på det arabiska skrivsättet بتينا.Bouabdellah, „Bettina“, Buchumschlag.بتينا.. فنانة ألمانية انصهر&. In: albayan.ae. 10. Oktober 2014, abgerufen am 15. November 2018 (arabisch). Bettina Heinen-Ayechs liv och verk skildrades även i böcker och filmer. 2012 återvände hon för första gången sedan kriget till Kreuzthal i Allgäu, och åtföljdes vid sin resa av ett tv-team från Bayerischer Rundfunk.Johannes Rauenker: Bayerischer Rundfunk dreht im Kreuzthal einen Film. In: schwaebische.de. 11. Oktober 2012, abgerufen am 3. November 2018.
Bettina Heinen-Ayech dog den 7 juni 2020 i München, vid 82 års ålder.
Konstnärskap och eftermäle
Målningar miniatyr|280x280px| Sommaråska i Algeriet (1974) Vid sin utbildning lärde sig Bettina Heinen-Ayech alla tekniker, men hennes tyngdpunkt låg alltid vid akvarellmålning. Hon skapade ett stort antal landskapsmålningar samt ett mindre antal porträttbilder. Vid sina vistelser i Algeriet utvecklade hon en egen teknik: på grund av den torra luften i Guelma flöt inte vattenfärgerna in i varandra på samma sätt som i Europa, utan torkade fort. Därför utvecklade hon ett eget arbetssätt: ”Jag placerar de starka färgerna bredvid varandra som en mosaik, penseldrag för penseldrag”, som hon uttryckte det. De intensiva färgkombinationerna skapar en levande bild av landskapen och ljuset i Algeriet.Bettina-Heinen-Ayech exposera à Dar El Kenz. Femme-lumière, femme-courage. (Nicht mehr online verfügbar.) In: dzairnews.com. 17. Mai 2011, archiviert vom Original am 6. November 2018; abgerufen am 3. November 2018. Under terrorismåren på 1990-talet och fram till 2000-talet kunde hon bara måla porträtt, stilleben och vyer från sitt fönster, eftersom hon inte kunde resa runt.Blumen und Landschaften im Licht Algeriens. In: Bonner General-Anzeiger. 15. Januar 2016, abgerufen am 3. November 2018.
I Algeriet förändrade Heinen-Ayech inte bara sin teknik utan enligt egen utsago även sin personlighet. Hon tog avstånd från sina ”europeiska fördomar” och ”tillhörde” istället den vackra naturen i Guelma. ”Det sydliga berget, Mahouna, dess fält, fängslar alla mina sinnen och bevarar mina fantasier. Jag målar denna region på våren, när de grönskande fälten är prydda med röda punkter – vallmoblommor – och lyser i alla nyanser, långt bort från Europas täta grönska; på sommaren när dess blåa och violetta bergstoppar reser sig över vetefältens underbara guld, när den röda jorden har en ofattbar kraft som är så svår att återskapa.”
Redan 1967 skrev journalisten Max Metzker i tidningen Düsseldorfer Nachrichten om Heinen-Ayech: ”Hon lyckas tillgängliggöra landskap även för dem som inte är bekanta med dem. Porträtten är inte enbart avbildningar av människor, utan samtidigt djupa skildringar av människornas själ.”Zitiert nach: Ali Elhadj-Tahar/Hans Karl Pesch: Bettina Heinen-Ayech. U-Form Verlag, Solingen 1982, S. 38.
Museer, arkiv, offentliga samlingar Bettina Heinen-Ayechs målningar och dokument bevaras i flera museer, arkiv och offentliga samlingar i flera europeiska och nordafrikanska länder. I Algeriet finns en stor samling målningar av konstnären henne i nationalmuseet för konst i Alger (Musée National des Beaux Arts d’Alger) samt i huvudstaden Algers stadskonstsamling i ”Galerie Samson” samt i presidentämbetets samling i Alger. I Norge representeras hon i Alstahaugs kommuns konstsamling. I Tyskland återfinns målningar av konstnären i Nordrhein-Westfalens konstsamling, i konstmuseet i Solingen samt i Nordfrieslands museum.Larak, Taieb (Hrsg.): "Bettina, die Begegnung einer Malerin mit einer Landschaft. Bettina Heinen-Ayech und Algerien, Algier, 2016 I Schweiz lagras ytterligare arkivmaterial om konstnären i arkiven hos SIK-ISEA, Institutet för konststudier om historisk och samtida konst i Zürich.
Konstnärskolonin ”Svarta huset” 2020 sattes en minnestavla för Bettina Heinen-Ayech och hennes vänner från en konstnärskoloni upp på hennes föräldrahem, det så kallade ”Svarta huset”. I januari 2022 grundades den ideella föreningen Bettina Heinen-Ayechs Stiftelse för konst, kultur och internationell dialog, som vårdar konstnärens arv.mdu: Vor den Nazis ins Kreuzthal geflohen. Stiftung erinnert an die Künstler Bowien und Heinen-Ayech in Allgäuer Zeitung vom 6. April 2022Philipp Müller: Stiftung strebt Museum im Schwarzen Haus an in Solinger Tageblatt vom 21. April 2022.Philipp Müller: Stiftung strebt Museum im Schwarzen Haus an in Rheinische Morgenpost vom 22. April 2022