miniatyr|Berlins sexdagars 2011. En stor del av innerplanen används som restaurang, med orkester. Ett sexdagarslopp är en tävlingsform inom bancykling för två- eller tremannalag, som tidigare var hörnstenen i denna sport, men som under årens lopp dels har genomgått stora förändringar och dels har kommit allt mer i skymundan. Ursprungligen gick sexdagars helt enkelt ut på att cykla så många varv på velodromen som möjligt under 144 timmar (det vill säga sex dygn), medan tävlingsformen med tiden utvecklats till en tävling med minst 24 timmars sammanlagd cykling under sex dagar och bestående av olika grenar, både laggrenar och individuella lopp, som arrangören i stort sett väljer fritt och i vilka lagen samlar poäng.UCI Cycling Regulations III:II § 15 3.2.227 och 3.2.228. Kortfattat kan man beskriva sexdagarsloppens utveckling som madisonlopp som pågick i sex dygn, vilka gradvis övergick till en typ av omnium (bancyklingens mångkamp) för två- eller tremannalag utspritt över sex dagar.
Sexdagarsloppen är (eller snarare "var", det återstår inte många) stora evenemang med mycket kringverksamheter – som uppträdanden, barer, restauranger... och Köpenhamns sexdagars blev kallat "Köpenhamns största värdshus".Se från 4:00 i Indslag om det 33. 6-dages løb i Forum (1991) på YouTube. Danska "værtshus" motsvarar snarare "krog" (enklare utskänkningsställe med viss matservering) på svenska än "värdshus".
Sexdagarslopp efter andra världskriget Nedan listas lopp med minst fem upplagor efter 1945.
Adelaides sexdagars (1960–1967) Amsterdams sexdagars (1932–1936, 1966–1969, 2001–2016) Antwerpens sexdagars (1934–1994) Bassano del Grappas sexdagars (1986–1990, 1996–1998) Berlins sexdagars (1909–1934, 1949–2020)Inställt 2021 och 2022 på grund av coronapandemin. Återuppstod 2023 som tredagarslopp och 2024 kört som tvådagars. Bordeaux sexdagars (1989–1997) Bremens sexdagars (1910, 1965–2020)Återuppstod 2024 som fyradagars. Bryssels sexdagars (1912–1971)2024 kört som fyradagars. Buenos Aires sexdagars (1936–1949, 1956–1964, 1983–1987, 1993, 1999–2000) Dortmunds sexdagars (1926–1934, 1952–2008) Essens sexdagars (1960–1967) Fiorenzuolas sexdagars (1998–)Utomhusvelodrom. Frankfurts sexdagars (1911–1912, 1928–1933, 1951–1983) Gents sexdagars (1922–) Grenobles sexdagars (1971–2011)2012 och 2013 kört som fyradagars och 2014 som tredagars. Hannovers sexdagars (1913, 1950–1953, 1979–1981) Hernings sexdagars (1974–1983, 1995–1998) Kölns sexdagars (1928–1933, 1959–1998) Köpenhamns sexdagars (1934–1960, 1976–2019)Lever vidare som tredagarslopp sedan 2020. Launcestons sexdagars (1961–1972, 1978–1987) Londons sexdagars (1923, 1934–1952, 1967–1980, 2015–2019) Maastrichts sexdagars (1976–1987, 2006) Madrids sexdagars (1960–1967, 1970, 1981–1986) Melbournes sexdagars (1912–1913, 1959–1970, 1979–1983, 2017) Milanos sexdagars (1927–1928, 1961–2008) Montreals sexdagars (1929–1942, 1963–1980) Münchens sexdagars (1933, 1949–2009) Münsters sexdagars (1950–1988) New Yorks sexdagars (1899–1950, 1959, 1961) 20px|link=Nya Kaledonien Nouméas sexdagars (1977–1982, 1989–2003) Paris sexdagars (1913–1958, 1984–1989) Perths sexdagars (1961–1964, 1989) Rotterdams sexdagars (1936–1937, 1968–1988, 2005–) Saint-Étiennes sexdagars (1928–1953) Stuttgarts sexdagars (1928–1933, 1984–2008) Sydneys sexdagars (1911–1913, 1920–1927, 1938–1944, 1954, 1958–1962, 1969, 1974) Turins sexdagars (2001–2008, 2017–2018) Zürichs sexdagars (1954–2014) Århus sexdagars (1954–1961)
Not: Många lopp gjorde uppehåll under världskrigen, vilket ej angetts (i Tyskland förbjöds sexdagarslopp 1934, under nazifieringen av landet, och Berlinloppet i mars var det sista som kördes). Ej heller har kortare avbrott på några få år angetts. Precis utanför listan hamnar Chicagos sexdagars (1915–1948, 1957).
Sexdagarslopp 2024 Överlevande sexdagarslopp 2024 i UCI:s kalender var: Gent 12–17 november Rotterdam 10–15 december Därtill kan man lägga några avkortade "kvarlevor": Fiorenzuola 29 juni–4 juli (utomhusvelodrom), innehåller en tredagars madison-del Bremen 12–15 januari, fyra dagar Berlin 26–27 januari, två dagar (kallade sig dock fortfarande "sexdagars") London 25–27 oktober, tre dagar Köpenhamn 7–9 november, tre dagar
Sexdagarslopp 1974 Som jämförelse med 2024 ovan, såg sexdagarskalendern femtio år tidigare ut såhär:
Köln 28 december (1973)–2 januari Bremen 11–16 januari Rotterdam 17–22 januari Antwerpen 1–7 februari Dehli (Kanada) 10–15 maj Castelgomberto juli (utomhusvelodrom) London 20–25 september Berlin 10–15 oktober Dortmund 17–22 oktober Grenoble 28 oktober–3 november München 7–12 november Sydney 10–16 november Münster 15–21 november Gent 18–23 november Zürich 25 november–1 december Herning 5–10 december Köln 26 december–1 januari (1975)
Antalet sexdagarslopp sedan 1902 190219111920192919381947195619651974198319922001201020192024 Belgien – – 1 1 3 3 3 3 2 2 2 1 1 1 1 Danmark – – – – – – 2 – 1 2 1 – 1 1 – Frankrike – – – 2 2 1 1 – 1 1 2 1 1 – – Italien – – – – – – – 1 1 1 – 2 1 1 1 Nederländerna – – – – – – – – 1 2 – 1 2 1 1 Schweiz – – – – – – 1 1 1 1 1 1 1 – – Spanien – – – – – – – 1 – 1 – – – – – Storbritannien – – – – 1 – – – 1 – – – – 1 – Tyskland – 6 – 7 – – 4 7 6 6 5 5 2 2 –Europa – 6 1 10 6 4 11 13 14 16 11 11 9 7 3 Kanada – – – 1 1 – – 3 1 – – – – – – USA 1 2 1 2 8 2 – – – – – – – – –Nordamerika 1 2 1 3 9 2 – 3 1 – – – – – – Australien – 1 1 – 1 – – 3 1 2 – – – – – 20px|link=Nya Kaledonien Nya Kaledonien – – – – – – – – – – – 1 – – –Oceanien – 1 1 – 1 – – 3 1 2 – 1 – – – Argentina – – – – – 1 1 – 1 – – – – – – Brasilien – – – – – – 1 – – – – – – – – Mexiko – – – – – – – – – – – 1 – – –Latinamerika – – – – – 1 2 – 1 – – 1 – – –TOTALT 1 9 3 13 16 7 13 19 17 18 11 13 9 7 3 Not: Anledningen till att tabellen tar upp vart nionde år beror på att på detta vis undviks dels åren under världskrigen (och det direkt påföljande året, men krigens effekt är ändå tydlig) och dels coronapandemin.
Segrare miniatyr|Eddy Merckz (till höger) växlar över till Patrick Sercu under Rotterdams sexdagars 1976, ett av de 88 sexdagarslopp Sercu vann under karriären. De tio cyklister som vunnit flest sexdagarslopp är: VinsterStarterÅrLandsvägssegrar Patrick Sercu882231965–1983 57 Danny Clark752351974–2000 – René Pijnen722331970–1987 14 Peter Post651551957–1971 17 Bruno Risi611781992–2008 1 Rik Van Steenbergen401341948–1965 62 Etienne De Wilde391971983–1999 41 William Peden381271931–1942 – Kurt Betschart371421992–2005 – Klaus Bugdahl372291958–1974 5 Patrick Sercu tog sina segrar med tjugofyra olika partners, flest tillsammans med Eddy Merckx (15) och Peter Post (14).
Det par som vunnit flest sexdagarslopp tillsammans är schweizarna Bruno Risi och Kurt Betschart som vann 37 stycken (det vill säga att Betschart vann alla sina segrar tillsammans med Risi). Därefter kommer det tyska paret Gustav Kilian och Heinz Vopel som under 1934–1951 vann 29 lopp.
Medan de två icke-européerna, Danny Clark och William Peden (som dessutom vann alla sina lopp i Nordamerika), i tabellen ovan var rena bancyklingsspecialister (landsvägscykling var i stort sett ett okänt begrepp utanför Europa) märks att flera även var goda på landsväg. Båda disciplinerna kräver ju uthållighet och många goda landsvägsspurtare sökte sig till sexdagarsloppen under vintersäsongen. Exempel på sådana är Rudi Altig (23 sexdagarsvinster 1962–1971), Eddy Merckx (17, 1967–1977), Francesco Moser (15, 1976–1988), Erik Zabel (13, 1996–2009) och Rik Van Looy (12, 1957–1969). De stora landsvägsstjärnorna, som man annars bara såg susa förbi någonstans på vägen, drog mycket publikJämför Danny Clarks svar på frågan "Compare ‘your’ day to now, please" från Edmund Hood i dennes intervju på PEZ CyclingNews: Six Day Close-Up: The Legend Danny Clark 16 februari 2010. och kunde förhandla sig fram till bra avtal med arrangörerna av sexdagarsloppen (sexdagarsloppen finansierades ju huvudsakligen av publikintäkter – ju större publik, desto större intäkter, medan landsvägsloppen finansieras av "yttre faktorer" som start-/målorter och de företag som deltar i reklamkaravanen eller gör reklam längs vägen, samt, speciellt inledningsvis, av arrangerande sporttidiningar/dagstidningar som exempelvis franska L'Auto/L'Equipe, italienska Gazzetta dello Sport och belgiska Het Volk/Het Nieuwsblad som ville öka lösnummerförsäljningenSe exempelvis Tour de France i Jeroen Heijmans, Bill Mallon, 2011, Historical Dictionary of Cycling, sid. 198. . – landsvägsloppen gav cyklisterna anseende, medan sexdagarsloppen gav dem intäkter i förhållande därtill – "startpengar", på engelska "appearance money"Att arrangören betalar pengar till deltagarna för att dessa skall delta i ett arrangemang och därmed öka publiktillströmningen, och därmed intäkterna. Se exempelvis "Appearance money" i Collins Dictionary., är inget nytt begreppJoe Lindsey, Six Days of Gent gallery: Echoes on the boards, Riding is Life 25 november 2023.)The History of the Six Day Races på Ride Velo, 4 februari 2016..
Det högsta antal gånger en cyklist vunnit samma sexdagarslopp är elva. Detta antal segrar har Peter Post uppnått i Antwerpens sexdagars och Bruno Risi i Zürichs sexdagars (noteras skall dock att av Risis segrar var bara en med tremannalag, medan samtliga Posts segrar var med tremannalag). Tio rena parsegrar (liksom Risi i Zürich) har även René Pijnen i Rotterdams sexdagars.
Bildgalleri
Referenser UCI Cycling Regulations, Part III, Track Races (2023.08.01), Chapter II, § 15, sid. 49–51. Jeroen Heijmans, Bill Mallon, 2011, Historical Dictionary of Cycling, sid. 181–182. The History of the Six Day Races, RideVelo 4 februari 2016. Index des 6 jours sur piste på Mémoire du cyclisme (arkiverat på Archive.org). Noter
Kategori:Cykelsport