miniatyr|Titelblad av 1838 års utgåva Skånes flora, innefattande Skånes fanerogamer och i ett bihang Skånes ormbunkar, de på åkern odlade vext- och sädesslagen och de i öfriga Sverige förekommande fanerogamer utom fjällvexterna, med karakterer, växtställen och nytta, jemte ett vextgeografiskt namnregister m. m. är ett botaniskt verk utgivet av Nils Lilja. Första utgivningen skedde 1838, och andra utgivningen 1870. Mellan de två utgivningarna utökades verket från 524 till 1018 sidor.

Boken är ett flora med växtnamn på latin, svenska i de fall det finns, och i undantagsfall provinsiella namn. Varje släktes och arts kännetecken beskrivs, tillsammans med växtlokal och observationer. I fall det är relevant beskrivs även växtens nytta, såsom medicinska egenskaper.

1838 års utgåva Detta kom att bli Liljas första större utgivning, då han tidigare utgivit pamfletter och mindre diktsamlingar, och hans första botaniska verk. Några år tidigare, 1835, utgav Elias Fries sin Flora Scania. Denna blev recenserad av Lilja i Aftonbladet i januari 1837, i vilken Lilja anmärker bland annat på bristfälliga lokalanmärkningar, och att det saknas en flora på det svenska språket (Fries' flora skrevs på latin). Lilja avslutade recensionen med att berätta om sina planer på en egen flora, som skulle kunna fungera för vägledning för "så väl för nybegynnare i botaniken, vextgeografer, pharmaceuter och medici som för ekonomer". De spridda yrkeskategorierna kan förklaras med att Lilja avsåg att även beskriva växternas respektive relevanta egenskaper. Något modest skrev han: "Icke vill jag härigenom söka tävla med en af vår tids störste botanister" i samma stycke.

Svaret på kritiken från Fries författades sakligt och med ro. Han erkänner att han inte funnit det nödvändigt att annonsera boken till allmänheten, just då den inte anses tilltala densamma. Hans svar avslutas:

Boken kom att ges ut hos C. W. K. Gleerup, och trycktes i Berlingska tryckeriet. På titelbladet framgår det att den även fanns till salu i Köpenhamn och Oslo. Inledningsvis tackar Lilja kronprins Oscar för det finansiella stödet han fått mottaga för finansiering av arbetet.

Arbetet i sig upptar fler än tusen växtarter, och är uppställda enligt det Linnéanska systemet, till skillnad från Fries som valde använda sitt eget system i sitt arbete. Dock väljer Lilja att numera sitt verk på samma sätt som Fries. Vad som utmärker Liljas Flora, är de omfattande lokalangivelserna, och Axel Törje skrev i sin biografi över Lilja, att det kanske är de mest utförliga för den tiden. Också att Lilja valde att inkludera runt hundra skånska växtnamn var enligt Törje anmärkningsvärt.

När F. W. C. Areschoug gav ut sin Skånes flora 1866, omnämndes Lilja endast en gång som en källa till växtlokal, och då med tveksamheter. Törje menar, att det var Lilja som gjorde växtlokaler som Ramstorp och Rökaholm kända, och genom Areschougs användning av dessa lokalnamnen visat sig använda sig mer av Liljas arbete än vad som är erkänt, vilket då var knappt 30 år gammalt.

miniatyr|Titelblad till 1870 års utgåva|vänster

C. J. Hartman fann Liljas insats värdefull när han arbetade med ytterligare en utgåva av sin Handbok i Skandinaviens flora, som omnämner honom flera gånger, och även i listan med anförda författare.

1870 års utgåva Med den nya utgåvan av floran jobbade Lilja i över tre år enligt egen utsago, och tryckningsprocessen skulle ta längre än vad han önskade. Dessutom tackade både Gleerups och Bonniers förlag nej till att trycka boken, och uppdraget föll till slut på L. J. Hiertas. När den väl blev tillgänglig i maj 1870, var det ett gediget arbete som presenterades.

Arbetet kom nu att innehålla Skånes både vilda och odlade växter, och med underrubriken beskrevs boken som "en handbok för folkskolor, lantmän, trädgårdsodlare, apotekare och för den studerande ungdomen". Anmärkningsvärt är Lilja väljer att utforma den nya utgåvan efter Fries' system, snarare än Linnés, vilket han använde i förra. De svenska namnen framhävs, snarare än de latninska som sätts inom parentes, något som Lilja kommenterar med att det är på Fries' anmodan, och att det skulle vara första gången detta gjordes.

Lilja rundar av förordet med:

Referenser Noter

Källor Hartman, Carl Johan; Hartman, Carl (1861). Handbok i Skandinaviens flora innefattande sveriges och norges växter, till och med mossorna; ordnade efter prof. Fries' system. Z. Hæggströms förlag, Stockholm Libris.se Lilja, Nils (1838). Skånes flora. Gleerup, Lund Lilja, Nils (1870). Skånes flora. L. J. Hiertas förlag, Stockholm

Kategori:Sveriges flora Kategori:Natur i Skåne län