Judit och Holofernes () eller Judit halshugger Holofernes (Giuditta che decapita Oloferne) är namn på en oljemålning i två versioner av den italienska barockkonstnären Artemisia Gentileschi. Den ena versionen dateras till omkring 1612–1613 och är utställd på Museo di Capodimonte i Neapel. Den andra dateras till cirka 1620 och ingår i samlingarna på Uffizierna i Florens.
Konstnären
Bakgrund Gentileschi räknas som en av de mest yrkesskickliga och kända kvinnliga bildkonstnärerna från 1600-talets Italien. Bland annat var hon den första kvinnliga konstnären att bli medlem av Accademia delle arti del disegno i Florens.
Artemisia Gentileschi gick i lära hos sin far Orazio, som var en caravaggist. Dessa konstnärers stil kännetecknas av dramatiska och realistiska kompositioner och så kallad chiaroscuro, det vill säga starka kontraster mellan ljus och mörker.
Gentileschi och motivet Gentileschis tavlor – i synnerhet Judit och Holofernes – har ofta tolkats i ljuset av hennes kamp mot orättvisor som omgav en kvinnlig konstnär. Framför allt har den kopplats till den våldtäkt hon som 17-åring utsattes för av landskapsmålaren Agostino Tassi 1611, där den följande rättegången 1612 och skandalen fick henne att flytta från Florens till Rom. Rättsfallet föregicks av att Tassi trots det inträffade (sexuellt umgänge utanför äktenskapet) vägrade gifta sig med den unga Gentileschi, vilket föranledde hennes far Orazio att stämma honom inför domstol.
Skandalen överskuggade länge hennes konstnärskap, som länge mer betraktades som en kuriositet. Konstnären Gentileschi har på senare år uppvärderats, och hennes måleri har kommit att betraktas som ett av de mest progressiva ur hennes generation.
Gentileschi ägnade sig vid ett antal tillfällen åt den bibliska historien kring Judit och Holofernes. Utöver de två snarlika versionerna med Judit, hennes tjänarinna och halshuggningen målade hon ytterligare fem versioner av Judit och hennes tjänarinna med Holofernes huvud. Dessutom utförde hon ett stort antal porträtt av andra kvinnliga personligheter från Bibeln, helgonlegender eller grekisk-romersk mytologi såsom Susanna, Batseba, Maria Magdalena och Katarina av Alexandria – ofta kvinnor som kämpade för att uthärda olika sorters svårigheter. Judit och Holofernes var ett populärt motiv under barocken, och såväl Caravaggio som fadern hade målat liknande verk som kan ha influerat henne.
Två versioner
Neapelversionen Neapelversionen är ett tidigt verk av Gentileschi. Hon var omkring 20 år men hade redan slutfört de första versionerna av Susanna och gubbarna (1610) och Madonnan med barnet.
Neapelversionen kan ha utförts under tiden för den sju månader långa rättegången som följde efter Tassos våldtäkt och före hennes flytt från Rom till Florens (cirka 1612–1613). Den var ursprungligen större och har vid något tillfälle beskurits på vänster sida så att Holofernes ben saknas; ett antal tidiga kopior av målningen visar den fullständiga kompositionen.
miniatyr|stående=0.5|vänster|Adam Elsheimer, en av inspiratörerna till målningen. Källan till motivet var sannolikt Caravaggios egen Judit-målning från ett tiotal år tidigare. Hon kände sannolikt även till kopparsticket av samma scen, förfärdigat av Adam Elsheimer och då i Rubens' ägo.
Florensversionen Denna stora målning tros ha målats strax efter flytten från Florens till Rom 1620, efter sju år i den toskanska huvudstaden. Sannolikt målades den på beställning av Cosimo II de' Medici som var en stor samlare av caravaggister och även tidigare förvärvat verk av Gentileschi.
Det sägs dock att köparen reagerade på motivets våldsamhet och lät hänga upp den på en undanskymd plats i sitt Palazzo Pitti. Han ska även ha underlåtit att betala konstnären som först efter storhertigens död och efter medling av Galileo Galilei erhöll betalningen. Det finns ett brev bevarat från 1635 där konstnären tackar Galilei.
Målningen är signerad "Ergo Artemitia Lomi Fec." i det nedre högerhörnet. Målningen fanns i Palazzo Pitti 1638 och överfördes 1774 till Uffizierna.
Vissa konsthistoriker anser att denna version av motivet närmast är en elegant replik av Gentileschis far Orazios tidigare verk på samma ämne, och inte baserad på Gentileschis Neapelversion. Detta har dock tillbakavisats av andra konstvetare som pekar på Gentileschis genomgripande arbete med motivet redan i Neapelversionen, liksom att Orazio Gentileschi aldrig lade så stor vikt på det brutala i motivet i sina målningar.
Motiv och utförande
Judit och Holofernes
Berättelsen om Judit och Holofernes återfinns i Judits bok som ingår i Tillägg till Gamla Testamentet. Där berättas om en judisk kvinna som räddar sin belägrade stad Betylua genom att förföra och sedan döda den assyriske härföraren Holofernes. Till sin hjälp har hon endast en tjänarinna vars namn ibland uppges vara Abra.
Berättelsen om Judit är ett vanligt motiv i konsthistorien. Den har skildrats av bland andra Simon Vouet, Andrea Mantegna, Caravaggio och Gustav Klimt. Motivet är välkänt som ett traditionellt exempel på ärbarhet och kyskhet. Judits kyskhet sägs bevaras genom att hon dödar fienden som hon fått på fall genom kvinnlig lockelse.
Gentileschis tolkning Konstmuseet Uffizierna, där en av de två versionerna hänger, menar att Gentileschi verkar ha överfört sin smärtsamma erfarenhet till tavelduken. I många av hennes målningar har de kvinnliga hjältarna anletsdrag som påminner om hennes självporträtt.
Den intensivt våldsamma karaktären hos halshuggningen, Judiths parallella armar och bristen på dekorativa detaljer sägs visa på en tydlig inspiration från Caravaggios tolkning av samma scen. Förenklingen av dekoren syns även hos Gentileschis andra målningar från hennes första romerska period. Positionen hos Holofernes' kropp och ben kan ha inspirerats av scenutformningen i Elsheimers lilla kopparstick av scenen.
Även Orazio Gentileschis Judit och hennes tjänarinna sägs ha påverkat en del av inslagen i hennes tolkning av motivet; detta inkluderar tjänarinnans ungdomliga framtoning, hennes medverkan i dådet och motivets triangulära utformning. Vissa konsthistoriker har sett så många likheter med Orazio Gentileschis målning och stil att de till och med hävdat att han är målaren.
Bildgalleri
Referenser Noter
Allmänna källor
Externa länkar
Kategori:Målningar av Artemisia Gentileschi Kategori:1610-talets målningar Kategori:Målningar i Uffizierna Kategori:Målningar på Museo di Capodimonte Kategori:Målningar med motiv från Gamla testamentet Kategori:1620-talets målningar Kategori:Projekt Kvinnliga huvudpersoner