Klimatåret 2025 beskriver händelser, forskningsresultat, vetenskapliga och tekniska framsteg och mänskliga åtgärder för att mäta, förutsäga, begränsa och anpassa till effekterna av global uppvärmning och klimatförändringar under 2025.
Mätningar och statistik
miniatyr|Global yttemperatur i januari, här från 1850. Januari 2025 var den varmaste någonsin. miniatyr|Forskare inom området extremhändelseattribuering har dragit slutsatsen att under en ettårsperiod som börjar i maj 2024 i praktiskt taget alla länder och territorier i världen har den mänskligt orsakade globala uppvärmningen ökat antalet dagar med extrem värme jämfört med långsiktiga normer. miniatyr|Tillväxten inom sol- och vindkraft från första halvåret 2024 till första halvåret 2025 ökade mer än tillväxten i den totala efterfrågan på el, vilket minskade beroendet av fossila bränslen och bidrog till att minska utsläppen av växthusgaser. miniatyr|15 december: en artikel publicerad i Copernicusprogrammets Earth System Science Data presenterade en GloSAT-datauppsättning för global lufttemperatur vid ytan baserad på observationer av marin lufttemperatur snarare än de mätningar av havsytemperatur som vanligtvis används. GloSAT sträckte sig tillbaka till 1780-talet, längre tillbaks än 1850 som tidigare datauppsättningar täckte.10 januari: en sammanfattning från Copernicus Climate Change Service konstaterade att 2024 var det varmaste året sedan mätningarna började 1850, med en genomsnittlig global yttemperatur som nådde 1,6 °C över förindustriella nivåer, vilket för första gången överträffade 1,5 °C uppvärmningsgränsen i Parisavtalet. Sammanfattningen angav också att 2024 var det andra året i rad med den varmaste globala temperaturen någonsin uppmätt, och överträffade 2023 med +0,12 °C. 21 januari: en studie i Nature Climate Change drog slutsatsen att minst 30 % av Arktis nu ger ett nettotillskott av koldioxid.
28 januari: en studie publicerad i Environmental Research Letters rapporterade att den globala genomsnittliga havsytetemperaturökningen hade mer än fyrdubblats. Från en ökning på 0,06 K per decennium under 1985–89 till 0,27 K per decennium för 2019–23. Studien förutspår att ökningen under de senaste 40 åren sannolikt kommer att överskridas inom de kommande 20 åren.
Februari: en sammanfattning från Copernicus Climate Change Service konstaterade att januari 2025 var den januarimånaden med varmast genomsnittlig global yttemperatur sedan mätningarna började 1850. 3 februari: en studie med James Hansen som en av författarna publicerad i Environment drog slutsatsen att IPCC hade underskattat den planetkylande strålningsdrivningen av aerosoler. De kom fram till det efter att ha studerat effekterna av den internationella regleringen av maritima aerosolutsläpp som antogs på 2020-talet för att förbättra luftkvaliteten. Denna underskattning av aerosolers effekt sägs orsaka underskattning av klimatkänsligheten. Hansen et al. kommer fram till att denna minskning av aerosoler förklarar den oväntat stora globala uppvärmningen som upplevdes 2023-2024. 10 februari: en studie publicerad i Nature Climate Change visade att 2024, det första enskilda kalenderåret över 1,5 °C i förhållande till förindustriella nivåer, är en indikation på att jorden med största sannolikhet redan har gått in i 20-årsperioden som kommer att överstiga Parisavtalets gräns – det vill säga en 20-årsperiod med en genomsnittlig uppvärmning på 1,5 °C. 7 mars: en studie av World Weather Attribution drog slutsatsen att i en värmebölja i februari 2025 gjorde klimatförändringarna extrem värme minst 2 °C varmare och minst tio gånger mer sannolikt. 21 mars: på den första Världsglaciärdagen (instiftad av FN:s generalförsamling) rapporterade Meteorologiska världsorganisationen att fem av de senaste sex åren sett den snabbaste glaciäråtergången som någonsin uppmätts. 2022–2024 såg dessutom den största treåriga förlusten av glaciärmassa som någonsin uppmätts. April: en månadsrapport från Copernicus Climate Change Service visade att utbredningen av havsistäcket i Arktis i mars hade det minsta årliga maximat sedan mätningarna började 1978. 14 april: en studie publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences drog slutsatsen att sedan 1940 har den globala uppvärmningen tripplat antalet dagar per år som haven upplever extrema ytvärmeförhållanden. Detta har orsakat en ökning med 1 °C i maximal intensitet av marina värmeböljor. 30 maj: en studie som sampublicerades av Climate Central, Climate Centre i Red Cross Red Crescent och World Weather Attribution drog slutsatsen att fyra miljarder människor upplevde minst trettio extra dagar av extrem värme på grund av klimatförändringarna under 2024. Studien visade också att antalet dagar med extrem värme jämfört med en värld utan klimatförändringar ökade till minst det dubbla i 195 länder och territorier. 7 juli: en studie publicerad i Nature Geoscience rapporterade att förändringar i långvariga värmeböljor ökar icke-linjärt med temperaturen. Uppvärmningen ökar istället varaktigheten mer än proportionellt. 25 augusti: en artikel publicerad i Nature Climate Change rapporterade resultaten av en 15-årig studie som drog slutsatsen att långvarig exponering av värmeböljor påskyndade åldrandeprocessen. Arbetare, landsbygdsbor och folk i områden med färre luftkonditioneringsapparater var grupper där hälsan påverkades mer. 27 augusti: en studie publicerad i Nature Climate Change drog slutsatsen att lokal uppvärmning orsakad av avskogning i tropikerna kan förknippas med 23 610–33 560 värmerelaterade dödsfall per år. 3 september: en studie publicerad i Nature noterade att planetens kolinlagringskapacitet inte är obegränsad och drog slutsatsen att ett fullt utnyttjande av jordens geologiska lagringskapacitet skulle bidra till att begränsa den globala uppvärmningen med endast 0,7 °C. 10 september: en studie publicerad i Nature tillämpade extremhändelseattribuering på 213 historiska värmeböljor i perioden 2000–2023. De drog slutsatsen att mänskligt orsakade klimatförändringar gjorde medianen av värmeböljor under 2000–2009 cirka 20 gånger mer sannolik än en förindustriell baslinje. Värmeböljor under 2010–2019 var cirka 200 gånger mer sannolika. Mer specifikt drog studien slutsatsen att producenter av fossila bränslen och cement möjliggjorde 16–53 värmeböljor som skulle ha varit praktiskt taget omöjliga i ett förindustriellt klimat. 10 september: en studie publicerad i Nature tillskrev 3 400–7 400 akuta dödsfall i Nordamerika och 37 800–90 900 kroniska dödsfall i Nordamerika och Europa till exponering för PM2.5 (små luftburna partiklar) från skogsbränderna i Kanada 2023. 7 oktober: Embers Global Electricity Mid-Year Insights 2025 rapporterade att förnybara energikällor under första halvåret 2025 översteg elproduktionen av kol för första gången någonsin (34,3 % av den globala elproduktionen för förnybart jämfört med 33,1 % för kol). 13 oktober: Global Tipping Points Report 2025 konstaterade att "varmvattenkorallrev överskrider sin termiska tippningspunkt och upplever utdöende som inte liknar något tidigare". 16 oktober: Meteorologiska världsorganisationens rapport om växthusgaser, Greenhouse Gas Bulletin, visade att halten koldioxid i atmosfären ökade med 3,5 ppm från 2023 till 2024. Det är den största ökningen på ett enskilt år sedan mätningarna började 1957. 28 oktober: The Lancet uppskattade att 2,52 miljoner dödsfall globalt år 2022 kunde hänföras till luftföroreningar från förbränning av fossila bränslen. 12 november: en rapport från American Association for the Advancement of Science (AAAS) konstaterade att den återstående koldioxidbudgeten för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C är "praktiskt taget uttömd" då den kvarvarande budgeten motsvarar fyra år av 2025 års utsläppsnivåer. 9 december: en rapport från Global Coral Reef Monitoring Network drog slutsatsen att utbredningen av hårda koraller i Karibien minskade med 48 % mellan 1980 och 2024. Samtidigt ökade den genomsnittliga havsytemperaturen över dessa korallrevsområden med +1,07 °C mellan 1985 och 2024.
Naturliga händelser och fenomen
1 januari: en studie publicerad i Science Advances drog slutsatsen att snabbare flöde av Västvinddriften på högre breddgrader förändrar vattenströmmarna runt Antarktis. Detta ökar sannolikt den atmosfäriska nivån av koldioxid och utgör därmed möjligen en kritisk nivå med positiv återkoppling för framtida uppvärmning. 6 januari: en studie publicerad i Nature Climate Change konstaterade att den svamppatogen (Entomophaga maimaiga) som framgångsrikt hade kontrollerat avlövning orsakad av fjärilen Lövskogsnunna i nordamerikanska skogar blev mindre effektiv på grund av klimatförändringar som gett varmare och torrare förhållanden. Studien förutspår att Lövskogsnunnans framfart kommer att leda till avsevärt minskad biologisk mångfald i skogen och produktivitet, vilket framgår av den senaste tidens ökning av avlövning. 7 januari: NOAA:s Arktiska rapportkort 2024 rapporterade att den arktiska tundraregionen övergått från att lagra kol i marken till att bli en koldioxidkälla (detta inkluderade effekterna av ökade skogsbränder). Dessutom visade den att Arktis förblivit en konsekvent källa till metan. Båda effekterna bidrog med växthusgaser till atmosfären. 8 januari: en studie publicerad i Nature drog slutsatsen att en fjärdedel av 23 496 tiofotade kräftdjur, fiskar och trollsländor som studerats, varav några bidrar till att mildra klimatförändringarna, är utrotningshotade. En femtedel av hotade sötvattensarter påverkas av klimatförändringar och svåra väderhändelser. 9 januari: en studie publicerad i Nature Reviews Earth & Environment uppskattade att globala 3-månaders och 12-månaders "hydroclimate whiplash"-händelser ökat med 31–66 % respektive 8–31 % sedan mitten av nittonhundratalet. Sådana ökningar förstärker riskerna i samband med snabba svängningar mellan våta och torra tillstånd, inklusive översvämningar, skogsbränder, jordskred och sjukdomsutbrott. 16 januari: en tvärvetenskaplig och transdisciplinär studie publicerad i Communications Earth & Environment identifierade fem viktiga faror med upptining av permafrost. Dessa var infrastrukturfel, störningar i mobilitet och försörjning, försämrad vattenkvalitet, utmaningar för livsmedelssäkerheten och exponering för sjukdomar och föroreningar. 21 januari: en studie publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences rapporterade om att sjöar på Grönland genomgått en "abrupt, sammanhängande, klimatdriven omvandling" från "blåa" (mer transparenta) till "bruna" (mindre transparenta) tillstånd. Tillståndsförändringen i dessa system skedde efter en säsong av både rekordvärme och nederbörd. Denna förändring sades förändra "många fysiska, kemiska och biologiska sjöegenskaper", och sades vara utan tidigare motstycke. Februari (rapporterat): isbjörnar och grizzlybjörnar lever vanligtvis i åtskiljda livsmiljöer (marina och land). Men den arktiska uppvärmningen har tvingat isbjörnar in i landet till grizzlybjörnars livsmiljöer, där de två arterna parar sig. Deras hybridavkomma (på engelska kallat "grolar bears" har egenskaper som är dåligt anpassade till både marina eller landhabitat. 5 mars: en studie publicerad i Geophysical Research Letters drog slutsatsen att omfördelningen av massa orsakad av smältande inlandsisar och glaciärer kommer att förskjuta jordens rotationsaxel 12–27 meter fram till 2100, beroende på graden av framtida global uppvärmning. Att ändra jordens rotationsaxel påverkar rymdfarkosternas navigering och orienteringen av rymdteleskop. 21 april: NOAA bekräftade den fjärde globala korallblekningshändelsen, som de kallade den största hittills. Från 1 januari 2023 till 20 april 2025 hade värmestress på blekningsnivå påverkat 83,7 % av världens korallrevsområden, och masskorallblekning hade dokumenterats i minst 83 länder och territorier.