Södra verket är ett värmeverk beläget på Klostergården i Lund. Anläggningen byggdes 1964–1965, samtidigt som bostäderna i området, med syftet att förse dessa med fjärrvärme. Inledningsvis planerade man att bygga två värmecentraler i källarnivå inne bland bostadshusen på Klostergården, men man valde i slutändan att bygga en fristående värmecentral på Nordanväg istället.
Historik Innan detaljplanen för klostergården fastställdes 1962 hade man diskuterat att placera värmeverket i anslutning till industriområdet längs med Åkerlund och Rausings väg (då kallad Industrivägen), eller vid Patrik Rosengrens park, men det var ont om plats och man fick till slut välja den nuvarande placeringen som ligger närmre bostäderna på Klostergården. I debatten fanns även förslag på en placering i anslutning till centrumbyggnaden på Klostergården, men med dåtidens teknik fanns risk att rök och sot skulle störa de boende med en så central placering.
Värmeverket ritades av Arkitektateljé Hans Westman tillsammans med Teknokonsult i Malmö, och uppfördes i armerad betong med lättbetongtak.
Pannorna De två första oljepannorna var hetvattenpannor och tillverkades av Generator AB i Partille. Pannorna är vattenrörspannor av typen Eckrohr och försågs med pressluftbrännare av modell PS3A från Turboflame. Brännarna tillverkades av Tycho Roberg AB i Göteborg. Driftsättningen gjordes 1963, och pannorna byggdes för 15,6 bar ångtryck.
Den sista pannan som byggdes tillverkades av VEÅ AB, och var av modellen Unimax HV 15000. Denna driftsattes 1971 och var byggd för 16 bar ångtryck.
Pannorna var av hetvattentyp och energileveransen till fjärrvärmenätet gjordes med forcerat pannvattenflöde genom en värmeväxlare. Ångproduktionen användes till sotning, oljevärmning och tryckhållning av olika system.
Ändringar i byggnaden 1974 byggdes en kompletterande (numera borttagen) oljetank med en volym på 100 m³. Den senast installerade pannan konverterades till naturgas på 1980-talet och användes regelbundet fram till 2015 när den stoppades permanent. De ursprungliga oljepannorna fasades ut i början på 1990-talet. miniatyr|Södra Verket 1965. 1983 ändrades fasaden ut mot Nordanväg genom en mindre tillbyggnad av värmeverket, porten på byggnadens framsida flyttades i samband med detta. Tillbyggnaden gjordes för att få plats med utrustning som behövdes i samband med byggnationen av värmepumpsverket på samma fastighet.
Runt år 2000 togs en av oljetankarna bort och under början av 2020-talet togs den fristående skorstenen bort.
Lunds kommun har uttryckt ett önskemål om att använda värmeverket som konsthall för barn och ungdomar när byggnaden inte längre används av energibolaget. 2022 gjordes en konstinstallation med bland annat lysande ringar på skorstenarna. Anläggningen är upptagen i Lunds kommuns kulturmiljöprogram och anses därför vara särskilt viktig att bevara.
Konstverket Värmen Konstinstallationen "Värmen med kraftringarna" utfördes av konstnären Åsa Wirling på värmeverket 2022, vilken består av två färgade ringar ovanför skorstenarna och belysning invändigt i röda och orange toner. Konstverket är inspirerat av Hans Westmans färgformspråk och ska symbolisera en långsam andning.
Värmepumpsverket I början på 1980-talet byggdes en värmepump i en separat byggnad på samma tomt som Södra Verket, värmepumpen tog värme ur spillvattnet från Källby reningsverk. Anläggningen producerade ca 10 [Watt#Multipelenheter|MW]] fjärrvärme och består av en Stal Laval värmepump med en Sulzer RV45 kompressor.
Vid den tiden hade oljekriserna synliggjort behovet av ett minskat oljeberoende och värmepumpar sågs som en bra lösning, el var billigt, och kärnkraften var under utbyggnad. Under 1980-talet byggdes runt 50 anläggningar, mestadels i Sverige. Många av anläggningarna fick långa liv, och en del har passerat 40 år i drift.
Värmepumpsanläggningarna byggdes av Stal-Laval, 1984 bytte verksamheten namn till ASEA Stal och 1988 när Asea uppgick i ABB blev namnet till ABB Stal. 1999 slogs ABB Stal och Alstom samman till bolaget ABB Alstom Power Sweden AB. 2003 såldes verksamheten till Siemens Industrial turbomachinery AB.
I takt med att fokus ökade på miljöpåverkan av dåtidens köldmedier har anläggningarna blivit konverterade till köldmedier med mindre miljöpåverkan och även genomgått andra ombyggnationer för att fortsatt kunna uppfylla dagens krav.
Fjärrvärmeutbyggnaden i Lund miniatyr|Denna byggnad på Bondevägen 3 inhyste en panncentral som kallades Västra Verket fram till 1980-talet.. miniatyr|Panncentral Östra verket, Östra torn 1969. Bilden är från Lunds Stadsarkiv Fjärrvärmenätet i Lund började byggas efter att man 1961 tagit fram en utredning som föreslog detta, där fördelarna för miljö och hälsa bedömdes vara stora eftersom man kunde minska utsläppen. I början på 1960-talet byggdes det många större byggnader som kunde anslutas till ett fjärrvärmenät, bland annat ett nytt sjukhus och universitetsbyggnader.
Gunnesboverket När första etappen (med två pannor) av Lunds hetvattencentral stod klar 1970 på Gunnesbo påbörjades en centralisering av fjärrvärmeverksamheten. 1978 byggdes Lunds hetvattencentral ut med ytterligare två oljepannor. På verket byggdes även Lunds geotermisystem som använder varmt vatten från 600 m djup för att värma Lunds stad.
Ångkraftverket År 1967 skrevs ett avtal mellan Lunds tekniska verk och landstinget där ångkraftverket med tre pannor vid sjukhuset fick användas till fjärrvärmeproduktion. Anläggningen hade ursprungligen tre pannor, en kolpanna och två oljepannor. Den första av dessa pannor byggdes 1953. Marken på platsen var tidigare ett lertag och byggnaden fick pålas till ett stort djup. Ångan som producerades på anläggningen användes bland annat till sjukhusets tvätteri och två ångturbiner som producerade elkraft. Fram till 1986 förbrändes riskavfall från sjukhuset på anläggningen. Innan ångkraftverket stod klart fanns en äldre ångcentral på området, som byggdes 1916–1918, den äldre ångcentralen förlorade sin funktion 1957 när den nya stod klar. En av ångkraftverkets oljepannor konverterades för att elda gas efter att denna blev tillgänglig i Lund. Under en tid eldades kolslurry i en av pannorna.
Norra verket 1968 påbörjades byggnationen av Norra verket, en numera riven panncentral med två oljepannor på Norra fäladen, i korsningen Magistratsvägen och Svenshögsvägen. 1984 kompletterades Norra verket med fler oljetankar och en modul med kontorslokaler. I slutet av 1990-talet revs anläggningen och några år senare byggdes en snabbmatsrestaurang på tomten. Östra verket På 1960-talet byggdes en panncentral på Östratornsvägen i samband med att bostadsområdena på Östra torn byggdes. Anläggningen revs 1984. Västra verket 1964 designades anläggningen av Teknokonsult AB, placeringen var Bondevägen 3. Efter att energibolaget inte längre använde byggnaden överläts denna till ett företag som bedrev annan verksamhet i lokalerna.
Grönegatan 1965 byggdes ett mindre värmeverk på Grönegatan 17, detta designades av AB Teknokonsult. Anläggningen revs senare för att under mitten av 1980-talet lämna plats till bostäder på tomten.
Utbyggnadstakten av fjärrvärmenätet var hög och under 1969 använde man totalt tio transportabla värmepannor för att förse kunderna med fjärrvärme, innan nätet hade blivit helt utbyggt. 1988 var ungefär 80 % av fastigheterna i Lund anslutna till fjärrvärmenätet
Under våren 1973 ställdes en tillfällig panncentral på området Djingis Khan, när denna flyttades uppstod protester bland studenter boende i området eftersom en väg för oljetransporter behövde anläggas genom en park.
1998 köpte företaget upp Lomma Energi AB som bedrev fjärrvärmeverksamhet i Lomma, och 2003 köpte man Ringsjö Energi AB som hade fjärrvärmesystemet i Eslöv.. De tre orterna förbands med fjärrvärmeledningar och 2015 invigdes en fjärrvärmeledning från Örtofta till Landskrona och Helsingborg.
2014 stod Kraftringens nya kraftvärmeverk Örtoftaverket klart och producerade både fjärrvärme och el genom förbränning av biobränslen.
Verksamhetens företagshistoria miniatyr|Tekniska verkens huvudkontor på Trollebergsvägen i Lund, 1965. När de första delarna av fjärrvärmenätet byggdes på 1960-talet bedrevs verksamheten som en kommunal förvaltning under namnet Tekniska verken, men bytte 1982 namn till Lunds energiverk. Namnet Tekniska verken kan spåras tillbaka till 1931 när den första skylten sattes upp på det då nybyggda kontoret. 1993 blev Lunds energiverk omvandlat till ett aktiebolag som fick namnet Lunds Energi AB. 2013 bytte företaget namn till Kraftringen Energi AB.
Huvudkontoret låg på Trollebergsvägen 5 i Lund, men flyttade till de nuvarande lokalerna på Råbyvägen under 2008. Byggnaden på Trollebergsvägen 5 byggdes 1931, på tomten fanns även ett gasverk och en armaturfabrik.
Galleri
Referenser
Kategori:Byggnader och anläggningar i Lund Kategori:Värmeverk