miniatyr|270px|Arreskov år 1886, efter ombyggnaden 1872–1873. Arreskov är sedan 1772 bostad för släkten Schaffalitzky de Muckadell. miniatyr|270px|Foto av Hjalmar Söderberg från omkring 1910. Okänd fotograf. miniatyr|262px|Dragør Badehotell. Foto från 2012. miniatyr|262px|Hjalmar Söderberg i Köpenhamn 1910, oljemålning av Herman Vedel. Målningen i Nationalmuseum är placerad på Gripsholms slott. - Lägg märke till de två grogglasen och den upphängda rocken vid väggen där Herman Bang suttit tidigare. Förvandlingens ring eller Ringen med de vises sten är en ofullbordad roman eller en "långnovell" av Hjalmar Söderberg. På Dragør Badehotell skrev Söderberg under sommaren och i början av hösten 1909 på tänkeboken Hjärtats oro. Han återkom sommaren 1910, för att skriva färdig romanen om Förvandlingens ring.
Verket publicerades i en förkortad version med 23 sidor uppdelade i tre kapitel först 1927 av Albert Bonniers Förlag i en festskrift till Hasse Zetterström på dennes 50-årsdag den 23 maj., redaktion; Yngve Berg, Gustaf Hellström och Eigil Schwab.
En längre version med fem kapitel – Ringen med de vises sten – publicerades 1963 i tidskriften Ord och Bild tillsammans med en kommentar av litteraturvetaren Sten Rein., Ringen med de vises sten – En ofullbordad roman med kommentarer av Sten Rein. Årgång 72 (1963), sid. 1-13.
Bakgrund och innehåll miniatyr|262px|Förvandlingens ring, första sidan av manuskriptet. Original i Handskriftsavdelningen vid Göteborgs universitetsbibliotek. I ett brev till förläggaren Karl Otto Bonnier beskrev Söderberg verket som sin “röfvarroman för den mognare ungdomen”. Berättelsen utforskar teman som kärlek, könsidentitet och till och med könsbyte, vilket ger en inblick i samtida strukturer i samhället. Istället för att ”göra guld”, så handlar romanen om hur man ska försöka lösa "världsgåtan". Romanen är ett unikt fragment i Söderbergs produktion och kännetecknas av en burlesk samtidssatir.
I inledningen till romanen ställer en av romanfigurerna, herr de Muckadell, en fråga till baron Altergranath:, författare: Bo Bergman.
Kommentarer Förvandlingens ring ger en fascinerande inblick i Söderbergs experimentella sida och hans vilja, att utforska nya litterära uttryck. Trots att verket förblev ofullbordat, ger det oss en inblick i Söderbergs kreativa process och hans förmåga, att utmana samtida normer.
Bo Bergman har i sin bok Hjalmar Söderberg: minnesteckning (1951) pekat på släktskapen mellan uppslaget i Ringen med de vises sten och romantiska författare som Hoffmann och Poe. Sten Rein kompletterade senare duon med författaren Gautier. Resterna av berättelsen är muntra och drastiska, och de lovar en hel del. Man kan tycka, att Söderberg här skulle ha haft användning för åtskilligt och haft tillfälle, att säga många sanningar i ironins form., författare: Bo Bergman.
”De vises sten” satt på en ring, som herr de Muckadell hade i en platinakedja om halsen. Stenen var från den filuriska formationen och bestod av svavelfosfat, radium, guld, aqua pura och ett okänt ämne.
miniatyr|262px|Porträtt av Hjalmar Söderberg. Målningen finns på Thielska galleriet i Stockholm. Olja på duk från 1916 av Gerda Wallander.
Omständigheter i privatlivet Det fanns vissa omständigheter i privatlivet, som försvårade och komplicerade tillvaron för Söderberg, för att kunna fullfölja romanprojektet under sommaren och hösten 1910. Relationen mellan Söderberg och Emelie Voss ledde till, att de väntade ett gemensamt barn på senhösten. För att sköta detta så diskret som möjligt beslöt de, att fara från Köpenhamn till södra Tyskland under juni–november 1910. Resvägen var över Travemünde, Lübeck, Magdeburg, Leipzig, Saalfeld, Nürnberg och slutligen München där man stannar under några månader. Dottern Betty Helene Eva föds i München den 6 november på ett ”Frauenheim” vid ett nunnekloster. Emelies mor och systern Eva kom ner till förlossningen. Ett par veckor senare var hela familjen tillbaka i Köpenhamn.
Under denna tidsperiod blev det inte mycket ro för att skriva på den roman, som Söderberg försökte få klar före årsskiftet. Korrespondensen med Karl Otto Bonnier ger vid handen, att romanprojektet från början skulle varit klart i maj, senare i juli, sedan i september, därefter till nyåret 1911. Under våren vill han spara den till hösten och i juni skriver han från Dragör, att han är "i god gång" med romanen. En månad senare utlovar han boken färdig i september. Då upplyser han också för första gången om titeln: Ringen med de vises sten. Det dröjde ända till 1927 innan den första delen av romanen kom att användas vid födelsedagshyllningen av Hasse Z.
Tillgänglighet miniatyr|262px|Hasse Z. 50 år, 1927. Vid de svenska biblioteken finns flera exemplar tillgängliga av födelsedagshyllningen till Hasse Z. — exempelvis vid GUB, KB, SSB och UUB.
Den ofullbordade romanen finns även med i samlingsvolymen Ur arkiven I. Denna volym innehåller tidigare okända texter av Söderberg liksom de två versionerna av de existerande delarna av den ofullbordade romanen.
En kammaropera Litteraturvetaren Elisabet Ljungar inspirerades av texten om den ofullbordade romanen på 1980-talet. Tillsammans med tonsättaren Mats Larsson Gothe utvecklade de en melodramatisk kammaropera baserad på romanfragmentet; – Ringen - en kammaroperamelodram, opera i en akt för barytonskådespelare och stråktrio med libretto av Elisabet Ljungar efter ett romanfragment av Hjalmar Söderberg. Operan hade premiär på Norrlandsoperan 2017 och fick ett positivt mottagande.
Se även Gertrud (1906) Den allvarsamma leken (1912) Orlando (roman) (1928)
Referenser Noter
Tryckta källor , författare: Bo Bergman
, Ringen med de vises sten – En ofullbordad roman med kommentarer av Sten Rein. Årgång 72 (1963), sid. 1-13.
, red. Yngve Berg, Gustaf Hellström, Eigil Schwab
Vidare läsning
”Hjalmar Söderberg tittade gärna på badande flickor”, artikel av Nils O. Sjöstrand, Dagens Nyheter.
Externa länkar Verk av Hjalmar Söderberg i Litteraturbanken.
Kategori:Romaner av Hjalmar Söderberg Kategori:Skönlitteratur 1910 Kategori:Skönlitteratur 1927 Kategori:Skönlitteratur 1963 Kategori:Verk av Hjalmar Söderberg