Johan Helgo Andersson, född 4 januari 1862 på Seglered nolgård, Seglora socken, södra Älvsborgs län, död 1937, var en svensk fiolspelman och lantbrukare.

höger|miniatyr|Johan Helgo Andersson spelande på sin fiol höger|miniatyr|Johan Helgo Andersson på trappen utanför sitt hem

Biografi Johan Helgo Andersson föddes 1862 i Seglered i Seglora socken. År 1911 flyttade Andersson till Sexdrega socken, och var efter 1919 bosatt i Lerbäck, Fjärås församling i Halland. Hans far, Anders Hansson, sägs ha varit en begåvad sångare. När Andersson var sexton år fick han kontakt med klockaren i Seglora, Elias Larsson, som var en flitigt anlitar fiol- och klarinettspelman. Johan Helgo Anderssons repertoar bestod till största delen av låtar han lärt sig efter Elias Larsson, samt efter sin far, som i sin tur hade låtarna efter spelmannen Olof Andersson (cirka 1750-1839), känd som Slätt Ola efter ett undantag som kallades Slätten.

Johan Helgo Andersson spelade med fiolen stödd mot bröstet. Tonerna i hans spel var något svävande, såväl när han spelade fiol som när han sjöng sina låtar. ”Det låter falskt, men så spelade de gamle”, menade Andersson själv.

Upptecknade låtar År 1929 upptecknade Olof Andersson följande sjutton låtar efter Johan Helgo Andersson.

Gånglåt i d-moll (nummer 222 i Svenska låtar, Västergötland). Andersson hade låten efter klockaren Elias Larsson. En låttext finns som ska vara författad av Blinde Petter från Kalv socken. Polska, ”Västgötaknallen” (nummer 223 i Svenska låtar, Västergötland). Vals, ”Lumpe Lars” (nummer 224 i Svenska låtar, Västergötland). Vals i A-dur (nummer 225 i Svenska låtar, Västergötland). En av de populäraste låtarna efter Andersson, inspelad på många folkmusikalbum. Visa (nummer 226 i Svenska låtar, Västergötland). Psalm (nummer 227 i Svenska låtar, Västergötland), upptagen i Svenska psalmboken nr. 424:2. Andersson hade lärt sig psalmen efter sin farmor Anna Svensdotter, som brukade sjunga den tidig morgon när hon högg flinta och stål för att göra upp eld i spisen. Psalm (nummer 228 i Svenska låtar, Västergötland), upptagen i Svenska psalmboken nr. 36:4. Andersson hade lärt sig även denna psalm efter sin farmor. Polska efter fadern (nummer 229 i Svenska låtar, Västergötland). Sångtexten börjar ”Ä' inte du min sockersöta vän, ä' inte du den rara?” Gånglåt efter Elias Larsson (nummer 230 i Svenska låtar, Västergötland). Elias Larsson hade i sin tur lärt sig låten av sin mor, som lärt den av Blinde Petter från Kalv socken. Polska efter Elias Larsson (nummer 231 i Svenska låtar, Västergötland). Polska, ”Kronpolska” eller ”Sofia Ryas polska” (nummer 232 i Svenska låtar, Västergötland). Vid bröllop spelades denna polska då brudkronan dansades av bruden. Polska (nummer 233 i Svenska låtar, Västergötland). Visa efter Blinde Petter (nummer 234 i Svenska låtar, Västergötland). Polska, ”Snurren” (nummer 235 i Svenska låtar, Västergötland). Gånglåt av Johan Helgo Andersson (nummer 236 i Svenska låtar, Västergötland). Andersson har själv komponerat denna gånglåt. Som förebild hade han en enkel melodi, som sjöngs till Silverlodvisan. Polska, ”Elvalåten” (nummer 237 i Svenska låtar, Västergötland). Andersson hade låten efter bagare August Wahlström på Rydal i Seglora socken, som ska ha lärt sig den av en spelman kallad Smörjarns Anders. Gånglåt (nummer 238 i Svenska låtar, Västergötland). Melodin är efter soldaten och skomakaren Ström i Seglora.

Referenser Johan Helgo Andersson på Svenskt visarkiv.

Noter

Se även Johan Magnusson, samtida spelman från Seglora. Lista över västgötska spelmän

Kategori:Män Kategori:Födda 1862 Kategori:Avlidna 1937 Kategori:Personer från Seglora socken Kategori:Svenska folkmusiker Kategori:Västgötska spelmän Kategori:Svenska musiker under 1800-talet Kategori:Svenska musiker under 1900-talet