mini|Huvudbyggnaden 2013. Kaplansgården i Skedvi kyrkby i Säter kommun är en byggnadsminnesförklarad gård ägd av Stora Skedvi hembygdsförening. Gården ligger vid Dalälvens strand, sydväst om kyrkberget som hyser den medeltida Stora Skedvi kyrka. Bevarade är mangårdsbyggnaden från 1846 samt äldre ekonomibyggnader i trä.
Historia Den tidiga kaplansgården En tjänstebostad åt kaplanen, en assisterande präst, syns på sockenkartor sedan 1652. De står på samma tomt som den aktuella gården.
Under 1600- och 1700-talen skedde en betydande befolkningstillväxt i kyrkbyn, då området var bördigt och omgivet av flera aktiva bergsbruk. Mellan 1652 och 1695 byggdes kyrkan ut tre gånger och försågs med ny orgel. Det finns också rapporter om trängsel på kyrkogården.
1799 byggdes en ny kaplansgård, av vilka flera ekonomibyggnader i falurött finns kvar:
drängstuga med vedbod källarbod två timrade härbren timrad loge med vagnslider
1700-talshuset var annorlunda placerat på gården, jämfört med den efterföljande byggnaden. Timmer från huset återanvändes när en ny mangårdsbyggnad uppfördes.
Den bevarade kaplansgården År 1846 byggdes ett nytt huvudbostadshus i nyklassicistisk stil. Det fick två våningsplan, rosa spritputsade fasader och ett tak belagt med pärt, som senare ersattes med taktegel. År 1900 utökades huset med en glasveranda och under 1950-talet genomfördes en omfattande renovering av köksdelar. Husets exteriör, planlösning, flera byggnadsdetaljer och den invändiga marmoreringsmålningen, som avtäcktes 1990, har delvis bevarats
Fram till 1923 fungerade gården som tjänstebostad. Det året avskaffade församlingen tjänsten för en assisterande präst. Den siste komministern som bodde på gården blev Arthur Emanuel Wistrand.
Överlåtelse till hembygdsföreningen På orten hade en hembygdsförening grundats september 1923. Denna fick från 1924 arrendera delar av tomten för att anlägga en hembygdsgård. Själva huvudbyggnaden hyrdes privat och användes som cafe och senare pensionat.
Hembygdsföreningen köpte in en parstuga som ansågs typisk för trakten och lät flytta den till Kaplansgården. Det huset byggdes ut, bland annat med förstukvist, och hyste föreningens möten under 1920-talet. Äldre bruksföremål samlades in för att kunna återskapa historiska miljöer, såsom ett kök i 1700-talsstil. 1935 byggdes också en scen på området som används vid midsommarfiranden och andra tillställningar.
Från 1944 arrenderade hembygdsföreningen hela Kaplansgården. Mangårdsbyggnaden byggdes om för att kunna nyttjas som hyresrätt. Till och med 1994 hyrdes den och andra hus på området ut för permanent- och sommarboende. Under dessa år förföll dock fastigheten kraftigt, trots renoveringar och modernisering i form av el och avloppsanslutning.
På gården upprättades 1986 ett redskapsmuseum, delvis för att uppmärksamma den lokala Skedviplogen. Museibyggnaden av falurött trä byggdes på plats med hjälp av insamlade medel och volontärer.
På 1990-talet pågick diskussioner om att riva huvudbyggnaden, då församlingen inte ville ha kvar huset medan hembygdsföreningen var osäkra om de hade nödvändiga medel för en restaurering. Men 1996 köpte föreningen hela gården för den symboliska köpesumman av en krona. Ett omfattande arbete med att renovera gården tog vid och pågick till år 2000. Genom att specialtrycka tapeter utifrån historiska rester kunde miljön i vissa rum återskapas. Annan originalinteriör, som kakelugnar och väggmålningar i limfärg, gick att laga. Renoveringen belönades år 2000 med Diplom för god byggnadsvård.
Under 1990-talet flyttades ytterligare en byggnad till gården. Det var en före detta scoutstuga från närliggande Fäggeby, som placerades precis vid älvkanten och sommartid används som cafe.
Byggnadsminnesmärkning I mars år 2011 utnämnde länsstyrelsen Kaplansgården till byggnadsminne, som exempel på ett "välbevarat och tidstypiskt kaplansboställe från 1840-talet", vilken utgjorde en "viktig del i miljön kring Stora Skedvi medeltida kyrka". Utifrån dess miljöskapande värde och representativitiet, bedömdes gården ha högt kulturhistoriskt skyddsvärde. Totalt omfattas åtta av byggnaderna på gården av specifika bestämmelser. Även gårdens centrala miljö skall bevaras som helhet.
Galleri
Referenser
Kategori:Byggnadsminnen i Dalarnas län Kategori:Byggnader och anläggningar i Säters kommun