Johan Mauritz Klinckowström, född i januari 1692, död 5 februari 1768 i Stockholm, var en svensk militär och gränskommissarie. I egenskap av gränskommissarie undertecknade han 1751 Strömstadstraktaten för Sveriges räkning. Traktaten reglerade gränsen mellan Sverige och Norge och Klinckowström arbetade därefter med utmärkningen av den nya gränsen.
Johan Mauritz Klinckowström var son till Martin Klinckow, adlad Klinckowström och dennes hustru Carischa Bonkoffska. Han blev musketerare 1707 och volontär året efter. År 1709 blev han fänrik vid drottningens livregemente i Stettin. År 1710 befordrades han till löjtnant och 1711 blev han kapten vid Stettinska infanteriregementet. Han deltog i slaget vid Gadebusch 1712 och tillfångatogs av danska styrkor vid Stralsunds kapitulation 1715. Han satt en tid därefter fängslad på Akershus fästning. År 1720 utsågs Klinckowström till överadjutant hos arvprins Fredrik och kapten vid Västmanlands regemente. Han befordrades till major 1723 och fick avsked med överstelöjtnants karaktär 1744. Senare samma år följde han med Carl Gustaf Tessins ambassad till Berlin för att hämta Adolf Fredriks blivande drottning Lovisa Ulrika. Han fick då överstes grad. År 1756 fick han generalmajors karaktär.
Klinckowström deltog i Frihetstidens politiska liv. Han var ledamot av sekreta utskottet 1738–1741 och senare ordförande i slottsbyggnadsdeputationen. Under en längre tid var han fullmäktig i Generaltullarrendesocieteten.
Det Klinckowström främst är förknippad med i nutid är hans roll i regleringen av gränsen mellan Sverige och Norge. Han utsågs 1747 till gränskommissarie och stationerades i Strömstad. Tillsammans med Johan Mangelsen för den danska kronan undertecknade han Strömstadstraktaten 1751. Åren därefter ledde han arbetet med att märka ut gränsen med rösen.
Klinckowström hade ett stort intresse för naturvetenskap och korresponderade flitigt med Carl von Linné. Han skickade skisser och prover som han samlade in under sin tjänstgöring till Linné och Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. År 1749 lät han undersöka en kaskelot som hittats drivande i havet vid Hunnebostrand. Åtminstone käkbenet, möjligen hela skallen, skickades till Linné i Stockholm tillsammans med teckningar av valen. Ett brev författat av Klinckowström 1751 innehåller den äldsta kända beskrivningen av hällristningarna i Tanum.
Klinckowström arrenderade från 1736 Sköldnora kungsgård i Fresta socken utanför Stockholm. Där lät han 1741 uppföra den nuvarande huvudbyggnaden i rokokostil.
Referenser
Kategori:Män Kategori:Födda 1692 Kategori:Avlidna 1768 Kategori:Svenska generaler