Volem bisbes catalans! (”Vi vill ha katalanska biskopar!”) var slagordet för en katalanistisk kampanj som lanserades år 1966 inom katolska kretsar i Katalonien, i samband med att ärkebiskopen av Barcelona, Gregorio Modrego Casaus, skulle avgå och efterträdas. Utnämningen av hans efterträdare, Marcelo González Martín från Villanubla, väckte kritik från delar av den katalansk-katolska opinionen, som förespråkade att biskopar i regionen borde vara katalaner till börd och kultur.

Kampanjens motstånd byggde inte i första hand på en höger–vänster-konflikt inom kyrkan. Den avgående Modrego Casaus var känd för sina lojaliteter med Francoregimen, medan González Martín betraktades som mer progressiv och hade deltagit i Andra Vatikankonciliet som biskop av Astorga. Snarare handlade motståndet om kulturell och nationell tillhörighet, i en tid då den katalanska identiteten undertrycktes i offentligheten.

Kampanjen, som tystades ned i medierna på grund av censuren, drevs bland annat av Josep Benet och Jordi Pujol och syftade till att biskopar med katalansk bakgrund skulle utses i alla stift i Katalonien. År 1971, bara fyra år senare, befordrades den nye ärkebiskopen till det primära ärkestiftet i Toledo och upphöjdes till kardinalvärdighet. Detta kunde tolkas på ett tvetydigt sätt – både som en befordran och som en eftergift för det oppositionella trycket, eftersom hans efterträdare var katalanen Narcís Jubany.

Vid senare tillfällen, både i samband med succession till biskopssäten och i andra sammanhang som inte direkt haft med sådana att göra, har uttrycket återanvänts för att beteckna den huvudsakligen nationalistiska hållningen inom den katolska kyrkans hierarki i Katalonien.

Referenser

Kategori:1966 i Spanien Kategori:Katalanism