Alma Aline Henriette del Banco, född 24 december 1862 i Hamburg, död där 8 mars 1943, var en tysk målare inom modernismen. Hon var judinna och begick självmord 1943 för att undgå deportation till ett förintelseläger.

Biografi

Bakgrund och uppväxt Alma del Banco härstammade från en assimilerad judisk familj med ursprung i Italien och som varit bosatt i Hamburg sedan 1670. Hennes far Eduard Moses del Banco (1810–1881) drev en handelsrörelse med rökvaror, svinborst, hästhår och bäddfjädrar på Deichstraße 16. Hennes mor Therese Vallentin (1824–1884) kom från Sverige. Barnen fostrades inte religiöst trots att familjen var av judisk tro.

Efter faderns död 1881 förde den yngste halvbrodern Siegmund (1846–1938) vid 21 års ålder förmodligen familjeföretaget vidare till omkring 1890. Efter moderns död 1884 var han familjens överhuvud och försörjare för sina tre halvsystrar: Alma, Fanny (1857–1923) och Eleonore (1862–1934). Eleonore gifte sig senare med Hans Lübbert. Alla bodde tillsammans i föräldrahemmet på Katharinenstrasse 20. Tre fjärdedelar av Hamburgs judar var bosatta i Hamburgs gamla stad och nya stad.

Konstnärlig utbildning mini|Ernst Eitner med elever från målskolan Röver på studieresa i Neustadt in Holstein 1897. Fjärde person från höger: Alma del Banco Vid 30 års ålder vände sig del Banco till måleriet efter att först ha varit konsthantverkare. Från 1895 till 1905 genomgick hon, som många samtida kvinnor inom konsten, en måleriutbildning vid den privata damkonstskolan Valeska Röver i Hamburg. Där lärde hon känna impressionismen av nordtysk prägel hos Ernst Eitner och Arthur Illies.

Som autodidakt sysselsatte hon sig med verk av Cézanne och Matisse, som tillsammans med hennes lärare Eitner var förebilder som präglade hennes tidiga arbeten. Hon företog resor genom Sydeuropa och omvandlade motiv från sitt eget närland runt Hamburg på impressionistiskt sätt, med söderns färgglada palett. Hon började också experimentera med grafiska förenklingar.

Strax före första världskrigets utbrott vidareutbildade hon sig i Paris hos Jacques Simon, André Lhote och Fernand Léger. Hon sysselsatte sig med Légers tidiga verk och samtidens konstströmningar inom kubismen samt expressionismen.

Karriär i Hamburg mini|Sommerteater, olja på duk, omkring 1918–1922 mini|Bergslandskap med getter, omkring 1932 1914 återvände hon till Hamburg för att arbeta som fristående konstnär. Från 1919 levde hon tillsammans med sin likaledes ogifta bror Siegmund i olika bostäder på Neuer Jungfernstieg 2, Gänsemarkt 61 och Jungfernstieg 50. På platsen för dagens Große Theaterstrasse 34/35 hyrde brodern en ateljé åt henne som blev en populär knutpunkt för många Hamburgmålare och där hon från 1934 också bodde.

Under åren efter Paris utvecklade Alma del Banco sitt eget uttryckssätt. Under 1920-talet riktade hon fokus på de grafiska elementen genom extrem betoning av förteckningen. Påverkad av kubismen bidrog det till en lätt förvrängning av bildmotiven. Tunn färgläggning och ställen med omålad duk gav ett avsiktligt skissartat helhetsintryck. Hon företog studieresor till Italien med Gretchen Wohlwill 1922, samt till Frankrike och Balkanhalvön.

Roll i konstscenen Del Banco räknades till de viktiga namnen på Hamburgs konstscen, och 1919 tillhörde hon grundarna av Hamburgische Sezession. 1920 inträdde hon i Hamburgische Künstlerschaft och ett år senare i Deutscher Künstlerbund. I början av 1920-talet deltog hon i Tafelrunde hos journalisten och författaren Hans W. Fischer. 1931 var hon en av grundarna till den första tyska Zonta-klubben.

Stilutveckling I början av 1930-talet förändrades stilen hos den då sjuttioåriga del Blanco. Hon tog upp element av den vidareutvecklade stilen hos Hamburger Sezession i sina arbeten. Hennes åldersverk fjärmade sig från det skissartade och verkade mer genomarbetat, och konturlinjerna bildade nu mjuka mörka penseldrag. Hennes munterhet och kritiska kompromisslösa målarstil präglade hennes bilder.

Del Banco valde gärna nordtyska, Hamburger- och Cuxhavenmotiv samt stilleben och var en efterfrågad porträttmålare. Hon avmålade talrika personligheter ur Hamburgs samhälle, som borgmästare Wilhelm Burchard-Motz, Ida Dehmel, Max Sauerlandt och byggmästaren Ludwig Wendemuth, överbyggnadsdirektör och byggare av St. Pauli Elbtunnel. I Weimarrepublikens Hamburg var hon en uppskattad målare, liksom även hennes sezessionskollegor Anita Rée och Gretchen Wohlwill.

Förföljelse under NS-tiden

Uteslutning från konstlivet Med den tilltagande antisemitiska stämningen mot slutet av 1920-talet, vilken slutligen mynnade ut i nationalsocialisternas diktatur, förändrades del Bancos situation radikalt. 1933 uteslöt Hamburgische Künstlerschaft henne eftersom hon härstammade från en judisk familj. Hamburgische Sezession löste däremot upp sig själv, bland annat för att bespara de judiskt härstammande kollegorna förödmjukelsen av den av myndigheterna krävda uteslutningen.

Konfiskering av konstverk Tretton bilder av del Banco konfiskerades 1937 från Hamburger Kunsthalle, i den statligt anordnade aktionen "Entartete Kunst". Av dessa förstördes nio, och för tre bilder är det slutliga ödet oklart. Porträttet av pastor Hunzinger (olja, 105 × 85,5 cm, omkring 1915), som 1940 gått till "föryttring" på konstmarknaden till konsthandlare Bernhard A. Böhmer, återfanns 1945 och befann sig i mars 2021 för restaurering på Kulturhistorisches Museum Rostock.

1938 uteslöts Alma del Banco ur Reichskulturkammer. Som judinna och avantgardistisk konstnär var hon i dubbel bemärkelse utsatt för NS-regimens tryck. Myndigheterna förbjöd henne att delta i utställningar, och genom uteslutningen ur konstnärsorganisationerna samt den offentliga missaktningen av hennes verk hamnade hon alltmer i konstnärlig och social isolering.

Sista år och död mini|Gravsten för Alma del Banco på Ohlsdorfs kyrkogård Efter den likaledes ogifta brodern Siegmund del Bancos död (1856–1938) flyttade hon från den gemensamma bostaden vid Jungfernstieg till Blankenese, till sin svåger Hans Lübbert. Han hade berövats alla sina ämbeten inom fiskeväsendet och hade redan året innan inrättat en ateljé åt henne i sitt hus. Där satte myndigheterna henne under husarrest.

Del Banco led under sina sista år av hjärtsvikt och kände sig med 79 år för svag och gammal för att emigrera. När hon fått deportationsbeskedet till Theresienstadt begick Alma del Banco självmord den 8 mars 1943 med morfin.

Eftermäle Begravning och glömska Alma del Banco begravdes i familjegraven "Lübbert" på Ohlsdorfs kyrkogård, där en kuddsten påminner om henne, plankvadrat AC 8 (vid Stilla vägen nära kapell 8). Genom hennes förföljelse, borttagandet och delvisa förstöring av hennes bilder i NS-staten föll hon och hennes verk först i glömska.

Återupptäckt och hedersbevisningar mini|högkant=0.7|Stolperstein för Alma del Banco Med hjälp av bland annat konsthistorikern Maike Bruhns lyckades man låta allmänheten återupptäcka del Blancos konstnärskap. Kvarlåtenskapen befinner sig i Hamburgs Forum för konstnärskvarlatenskapers ägo.

På Hasenhöhe 95 i Blankenese installerades en snubbelsten för henne, framför hennes numera rivna sista bostad. I Hamburg-Neuallermöhe fick gatan Del-Banco-Kehre 1985 sitt namn efter henne.

Det av Hamburgs Forum för konstnärskvarlåtenskaper instiftade Alma del Banco-priset delas sedan 2017 ut för den bästa kandidatuppsatsen bland Art & Design-studenterna vid University of Europe for Applied Sciences i Hamburg.

Galleri

Utställningar 1999/2000: Verfemt, Vergessen, Wiederentdeckt. Kunst expressiver Gegenständlichkeit aus der Sammlung Gerhard Schneider. Kunstverein Südsauerland Olpe, Museum Baden, Solingen-Gräfrath. Utställningskatalog utgiven av Rolf Jessewitsch och Gerhard Schneider. Wienand, Köln 1999, , s. 425. 2004/2005: Viermal Leben – jüdisches Schicksal in Blankenese. Verein zur Erforschung der Geschichte der Juden in Blankenese, Gemeindehaus der Ev.-luth. Kirchengemeinde Blankenese, 12 april till 18 maj 2004, Handelskammer Hamburg, 20 januari till 25 februari 2005 2005: Ausstellungspremiere. Das Forum för kvarlatenskaper av konstnärinnor och konstnärer präsentiert Werke von elf Künstlerinnen und Künstlern. Künstlerhaus Sootbörn, Hamburg. 2006: Künstlerinnen der Avantgarde (Teil 1) in Hamburg zwischen 1890 und 1933. Hamburger Kunsthalle, Hamburg 2011/2012: Kunstausstellung Alma del Banco, Ausstellungen jüdischer Künstler in Blankenese. Verein zur Erforschung der Geschichte der Juden in Blankenese tillsammans med Arbeitskreis Kirche und Kunst, Finissage med Thomas Sello och Maike Bruhns, Gemeindehaus der Blankeneser Kirche am Markt 2011/2012: Alma del Banco. Elbe, Alster, Mittelmeer. Ernst Barlach Haus, Hamburg 2016–2018: Eigensinn. GEDOK-Künstlerinnen in der Hamburgischen Sezession. Museum för konst och hantverk Hamburg, 21 oktober 2016 till 4 februari 2018.

Referenser

Kategori:Avlidna 1943 Kategori:Kvinnor Kategori:Tyska målare under 1900-talet Kategori:Födda 1862 Kategori:Personer från Hamburg Kategori:Konstnärer som begått självmord