Diwata eller divata är ett gammalt begrepp i filippinskt folktro (jämför nordiskans oknytt) som omfattar övernaturliga väsen som naturandar och lägre gudomar med mera (exempelvis älvor, nymfer, feer, näcken och så vidare). Vissa andar som aldrig varit människor särskiljs i vissa etnolingvistiska grupper som diwata, och kan sträcka sig från enkla skyddsandar för föremål, växter, djur eller platser till gudomligheter som personifierar abstrakta begrepp och naturfenomen, samt gudomliga väsen som tillhör en panteon.

Etymologi Begreppet divata och besläktade former härstammar från (devatā) eller देव (deva) som betyder ”gudomlighet” eller ”gudomligt väsen”. Detta språkliga arv tillskrivs det indirekta kulturella utbytet mellan Filippinerna och Sydasien, förmedlat genom hinduistisk-buddhistiska makter i det maritima Sydostasien, såsom Srivijaya-riket och Majapahit-riket. På tagalog betyder det besläktade ordet diwa ”ande” eller ”essens”, vilket lyfter fram den andliga betydelsen.

Ordet har flera stavningsformer, några exempel är: dewata, dewatu, duwata, ruwata, dwata, dewa, diya med mera.

Källor

Kategori:Folktro Kategori:Gudar i asiatisk mytologi