miniatyr|Kanal i Giethoorn miniatyr|Mjölktransport på punt, 1926 miniatyr|Livsmedelshandlaren Hendrikus Zeefat levererar varor med punt, 1955 Giethoorn är en by i Steenwijkerland i Overijssel i Nederländerna. Den ligger mellan Steenwijk och Meppel. Giethoorn var en självständig kommun fram till 1973, då den blev en del av kommunen Brederwiede, tillsammans med Wanneperveen, Blokzijl och Vollenhove. Den 1 januari 2001 slogs kommunerna Brederwiede, Steenwijk och IJsselham samman för att bilda Steenwijkerlands kommun.

Byn har 2 630 invånare och är känd för sina broar, kanaler och puntar. Den kallas ibland "Hollands Venedig". Byn är långsträckt och ligger utmed Dorpsgracht, som är Giethoorns centrala kanal. Gårdarna och husen är separerade av diken, över vilka det finns plankbroar som förbinder husen. "Knölvalsgården" är karakteristisk för Giethoorn. Gården verkar ha en puckel, eftersom ladan är högre än huset.

Torvbrytningen skapade dammar och sjöar. För att transportera torven grävdes kanaler och diken. Många hus är byggda på öar, endast tillgängliga via 176 broar, varav flertalet är privatägda. Den enda kontinuerliga vägförbindelsen genom byn är en cykel- och gångväg som går från norra till södra änden av byn, endast avbruten av Kerkweg. Den huvudsakliga trafiken sker på vatten. Det traditionella fartyget som användes för detta var puntar, som stakades fram av en stör.

thumb|Scener från Giethoorn år 1942. En man och en kvinna är på väg till höfältet i en båt från Giethoorn. Längs vägen möter de brevbäraren i en båt, en sävklippare i en punt och en fiskare som håller sin ål vid liv i en sump. Höet lastas på en båt och transporteras tillbaka gården. På återvägen möter de en segelbåt med boskap. Medan de bärgar in höet passerar bagaren förbi i en båt. thumb|Bröllop i Giethoorn den 7 augusti 1947 med puntbåtar, inklusive en puntbåt med mjölkflaskor och en båt med nötkreatur

Giethoorn utnämndes 2025 av tidskriften Forbes till en av Världens 50 vackraste byar.Lewis Nunn: The World's 50 most beautiful villages according to experts den 24 augusti 2025 i Forbes

Historik Det första omnämnandet av Giethoorn är från 1225. Flagellanter nämns ofta som grundare av byn. Giethoorn var ursprungligen en bosättning för torvgrävare. Anläggandet började från den östra stranden av Giethoornsche Meer och bestod av östervända bäckar separerade av vattenvägar. Allt eftersom återställningen fortskred under århundradena, flyttades byn österut. Sista gången detta hände var på 1600-talet. Omkring 1750 övergick byn från torvbrytning som grund för sin försörjning till boskapsskötsel. Kanalerna grävdes ursprungligen för transport av torv, men blev allt viktigare för jordbruket. Efter den slutgiltiga flytten av byn fick Giethoorn karaktären av en vattenby, med en kanal flankerad av en gångstig med flyttbara broar för sjöfart. Dessutom byggdes de karakteristiska höga broarna. Dessa var tvungna att vara höga för att möjliggöra obehindrad passage för puntarna som stod i båtarna och för högt lastade pråmar med hölast.

Båtkultur En båtkultur utvecklades med unika fartyg i Giethoorn-stil. Giethoorn-punten är den mest kända av dessa. Denna båt är ungefär 6,30 meter lång och har en maximal bredd på 1,45 meter. Punten användes för alla typer av transporter. Butiksinnehavare, som bagare, använde den för att resa runt i byn för att sälja sina varor. Arbetare som arbetade med torvproduktion eller skärning av vass, använde den för att komma till arbetsplatsen. I Giethoorn spändes punten för segel, och i gynnsamma vindar seglades den också med ett sprisegel och ett läbord som hängdes på andra sidan vid halsning eller gippning.

Näringsfång Förutom boskapsskötsel och torvbrytning var vasshuggning och -skärning av andra vattenväxter för takläggning också inkomstkällor. Fiske var också viktigt i Giethoorn under 1800- och början av 1900-talet. Sandutvinning bedrevs också. Denna sand togs från botten av Bovenwijde med hjälp av puntar.

Från och med 1928 skapades Giethoornpoldern. Marken exproprierades, trots protester från Giethoornborna. Med hjälp av anställda arbetslösa arbetare återställdes det sumpiga området, och andra gårdar med modernare driftsätt etablerades, utan den karakteristiska giethoornska båtkulturen. Några få Giethoorn-bönder kunde fortsätta sin verksamhet i denna polder, men de flesta bönderna kom från andra delar av landet. Giethoornborna omvandlade sedan mark öster om Giethoorn till betesmark.

År 1950, efter en kort återhämtning under andra världskriget, upphörde torvbrytningen i området kring Giethoorn.

Demografi Kommunen Giethoorn hade 1 426 invånare år 1809. Befolkningen växte sedan till 1 636 år 1849, varefter den förblev i stort sett stabil fram till 1869. Därefter växte befolkningen, med en stagnation mellan 1910 och 1930, till cirka 2 600 i mitten av 1940-talet. År 2024 var den 2 890.

Sevärdheter Nationaal Park Weerribben-Wieden. Giethoorn ligger i Wieden-regionen, i utkanten av en vidsträckt nationalpark, som ägs av den nederländska naturskyddsföreningen. Den omfattar cirka 6 000 hektar av dammar, vassbäddar, sumpskogar, våtmarker och andra naturområden. Museumsgården 't Olde Maat Uus, som är en bondgård i Giethoorn med anor från omkring 1800, med en utställning om att bo och arbeta i Giethoorn. Museet De Oude Aarde med en utställning av ädelstenar, prydnadsstenar och mineraler, samt ett terrarium. Bilmuseet Histomobil Väderkvarnar: nära Giethoorn står tre enkla polderkvarnar av tjasker-typ. Söder om byn står en liten amerikansk väderkvarn.

Bildgalleri

Referenser

Noter

Kategori:Orter i Nederländerna Kategori:Overijssel