Maj-Britt Margareta Nergård, född Bark 20 maj 1933 i Skinnskatteberg, död 23 maj 2017 i Ludvika, var en svensk författare och historiker.
Biografi Maj-Britt Nergård växte upp i bruksorten Riddarhyttan i Skinnskattebergs socken. Fadern Hernfrid Bark var av gruvarbetarsläkt men blev själv folkskollärare i Källfallets skola strax norr om Riddarhyttan. Han var aktiv socialdemokrat och satt i Sveriges riksdag 1949-1960. Även modern arbetade som lärare.Skinnskattebergs kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11336/C/16 (1930-1949). Läst via Riksarkivet, https://sok.riksarkivet.se/kyrkoarkivSkinnskattebergs kyrkoarkiv, Församlingsböcker. Bunden serie, SE/ULA/11336/A II/18 (1935-1948). Läst via https://sok.riksarkivet.se/kyrkoarkiv
Maj-Britt Nergård bodde som barn nära en av landets sista träkolshyttor och träffade och pratade ofta med arbetarna. I realskolan intervjuade hon hyttarbetarna och skrev en uppsats om masugnsprocessen. Hon studerade vid Uppsala universitet, tog en filosofie kandidatexamen i historia och litteraturhistoria och blev lärare i Grängesberg. Där undervisade hon elever med läs- och skrivsvårigheter liksom i ämnet svenska för invandrare.
Författarskap Nergård intresserade sig alltså tidigt för Bergslagens järnhantering, men det var när hon började med släktforskning som hon allt mer kom att intressera sig för människornas levnadsvillkor. Det fanns också i början av 1900-talet en ännu levande skatt av mer eller mindre sannfärdiga berättelser om gångna tider i trakten, historier som fadern förmedlade till sina elever och till henne. Nergård kände att hon ville levandegöra de människor hon läste om i kyrkböcker och mantalslängder. Hon ville skriva romaner.
Debuten kom 1981 med Flickan från Garmakartorp och följdes upp av Livsknuten (1984). Böckerna skildrar kvinnor i ett gruvsamhälle i Bergslagen i början av 1800-talet. Författaren har utgått från verkliga människor som hon mött i sin släktforskning, men har också försökt känna in hur de upplevde sin tillvaro, något de sakliga arkivkällorna inte förmedlade. Romanerna lyfter fram människoöden i en tid och trakt med hårda livsvillkor.
Fransosen (1985), Fransosernas barn (1986), Den okände karolinen (1988) och Stenens hemlighet (1989) är ett långt släktepos som utspelas i Bergslagen under 1600-talet och tidigt 1700-tal. De fyra fristående delarna skildrar den vallonska invandringen till Sverige. Läsaren får följa Jacques Mineur, en autentisk person, och hans ättlingar.
År 2001 disputerade Nergård vid Uppsala universitet med avhandlingen Mellan krona och marknad : utländska och svenska entreprenörer inom svensk järnhantering från ca 1580 till 1700. Hon hade då under nästan tjugo års tid ägnat sig åt forskning kring vallonerna i Sverige och i Belgien. Avhandlingen fokuserade på den roll utländskt kunnande och kapital spelade för järnhanteringens omvandling i Sverige. Hon lade större vikt vid enskilda entreprenörers betydelse än vid opersonliga strukturer och tekniska innovationer.
Utmärkelser
1985 – Landsbygdens författarstipendium. 2013 – Västmanlandsakademiens hedersdiplom.
Källor
Kategori:Svenska författare under 1900-talet Kategori:Alumner från Uppsala universitet Kategori:Personer från Skinnskattebergs socken Kategori:Födda 1933 Kategori:Avlidna 2017 Kategori:Kvinnor