Ghostbusters är ett licensierat datorspel från Activision, baserat på filmen med samma namn. Spelet designades av David Crane och släpptes för flera hemdatorplattformar 1984, och senare även för olika spelkonsoler, bland annat Atari 2600, Master System och Nintendo Entertainment System. Den främsta målplattformen var Commodore 64, och programmeraren för den första versionen var Adam Bellin. Alla versioner av spelet släpptes i USA, förutom Amstrad CPC- och ZX Spectrum-versionerna som bara kom ut i Europa, samt MSX-versionen, som släpptes enbart i Europa, Sydamerika och Japan.
År 1984, efter att filmen Ghostbusters hade haft premiär, kontaktade John Dolgen, då vice VD för affärsutveckling på Columbia Pictures, Gregory Fischbach, internationell president för Activision, och erbjöd företaget spelrättigheterna till Ghostbusters. Inga specifika krav ställdes på design eller innehåll. Det enda kravet var att spelet skulle färdigställas så snabbt som möjligt, för att kunna släppas medan filmen fortfarande var som mest populär.
Activision tvingades därför slutföra programmeringen på endast sex veckor, i kontrast till den vanliga utvecklingstiden på flera månader per spel. Vid den tiden hade Activision redan ett tidigt koncept för ett bilkörnings- och labyrintspel som skulle kallas Car Wars, och man beslutade att bygga Ghostbusters-spelet utifrån det konceptet.
Både filmen och spelet blev stora framgångar, och spelet hade sålt över två miljoner exemplar år 1989.
Spelupplägg Spelaren startar ett eget Ghostbusters-företag i en stad där de psykokinetiska (PK) energinivåerna har börjat stiga. I början får man en viss summa pengar som används för att köpa ett fordon och utrustning för att upptäcka och fånga spöken. Därefter rör man sig runt på en stadskarta i rutnät, där röda blinkande rutor visar platser med spökaktivitet.
När spelaren flyttar sig till en blinkande ruta växlar spelet till en vy ovanifrån, där man kör till platsen och kan försöka suga upp vilsna spöken längs vägen om bilen har rätt utrustning. Väl framme måste spelaren styra två Ghostbusters så att de leder ett Slimer-spöke in i rätt position för att fångas i en fälla. Lyckas man tjänar man pengar, men varje misslyckande höjer stadens PK-nivå och gör en av lagmedlemmarna obrukbar.
Spelaren måste regelbundet återvända till högkvarteret för att tömma fällorna och återställa lagmedlemmarna. Samtidigt gäller det att hindra fritt svävande spöken från att nå templet Zuul; varje spöke som lyckas ökar PK-energin. Ibland smälter flera spöken samman och blir den enorma Marshmallow-mannen, som försöker trampa sönder ett kvarter. Stoppar man attacken får man en bonus, men misslyckas man dras pengar bort.
Om spelaren inte har tjänat in mer pengar än vad som lagts ut på utrustning när PK-energin når maxnivån 9999, tar spelet slut direkt. Annars måste man leda minst två Ghostbusters förbi Marshmallow-mannen för att kunna förstöra Zuuls tempel. Lyckas man med det avslutas spelet med en vinstsekvens.
När spelet är avklarat får spelaren ett kontonummer. Genom att skriva in det på startskärmen kan man börja ett nytt spel med samma kassasaldo som i slutet av det föregående, vilket gör det möjligt att köpa dyrare utrustning nästa gång.
Utveckling Innan Ghostbusters var David Crane en av grundarna till Activision och blev en av företagets profiler med spel som Pitfall!. Filmen Ghostbusters var fortfarande under produktion när spelet började utvecklas. Activisions vice produktionschef, Tom Lopez, fick licensen för att göra spelet och meddelade designteamet att det måste vara färdigt på bara sex veckor i stället för de vanliga nio månaderna.
Crane hade redan arbetat på ett eget spel, Car Wars, där spelaren kunde köpa olika vapen och uppgraderingar till sin bil beroende på hur mycket pengar man tjänade i spelet. Columbia Pictures gav Activision filmens manus och några bildmanus, men inga specifika instruktioner om hur spelet skulle se ut. Crane anpassade därför Car Wars till Ghostbusters-temat och bytte ut gevär och raketer mot utrustning som passade spökjägare.
Till skillnad från Cranes tidigare spel, som han främst utvecklade själv, skapades Ghostbusters av ett större team. Grafiken designades av Hilary Mills, ljud och musik av Russell Lieblich, och introscenen utvecklades av Garry Kitchen, Dan Kitchen och Alex Demeo från Activisions östkustavdelning. Crane har beskrivit sin filosofi för licensspel som att skapa ett spel som passar in i licensens tema, snarare än att enbart försöka efterlikna filmens utseende, vilket ledde till att Car Wars förvandlades till Ghostbusters.
Teamet arbetade nästan dygnet runt under de följande veckorna. Hilary Mills skapade spelfigurer och animationer efter Cranes önskemål – han ville ha en blandning av djur, insekter och skatter som inspiration – och det tog tid att få spökena att se ut som spöken på ett 8-bitarsystem.
Under utvecklingen kom Crane på idén att lägga till digitaliserat tal i spelet. Han inkluderade citat från filmen och publikens rop ”Ghostbusters!” för att fånga filmens känsla. Han har senare berättat att han helt enkelt lät några kollegor ropa ”Ghostbusters!” tillsammans i en mikrofon.
Musiken i spelet, baserad på Ray Parker Jr:s temalåt, gjordes av Russell Lieblich. Texten till låten visas i spelet, och Garry Kitchen fick i uppdrag att lägga till en ”sjung med”-boll som hoppar över orden – något som lades till i sista stund. Crane ville även skapa en mer avancerad vinstsekvens, men på grund av begränsat minne och tid fick han prioritera själva spelet. Han har i efterhand sagt att spelet hade kunnat bli bättre med mer utvecklingstid, men att det då troligen inte hade blivit samma ekonomiska framgång.
Portningar År 1985 portades spelet till flera andra system utan större inblandning från Crane. Han har senare sagt att när ett spel börjar portas till nya plattformar har den ursprungliga designern ofta redan gått vidare till nästa projekt, vilket även var fallet här.
Versioner för Amstrad CPC, ZX Spectrum, MSX, Atari 2600 och Atari 8-bit-datorer släpptes 1985. Flera portningar skilde sig en del från originalet – vissa tappade detaljer medan andra lade till nya moment. Till exempel innehöll Master System-versionen sekvenser där spelaren kunde gå till fots och skjuta, men saknade vissa animationer, medan NES-versionen hade ett annat slut och enklare grafik, vilket gjorde händelseförloppet svårare att följa.
Referenser
Noter
Källor
Externa länkar
Kategori:Datorspel 1984 Kategori:C64-spel Kategori:Atari 2600-spel Kategori:Atari 8-bit family-spel Kategori:Amstrad CPC-spel Kategori:ZX Spectrum-spel Kategori:MSX-spel Kategori:Sega Master System-spel Kategori:NES-spel Kategori:Ghostbusters Kategori:Datorspel utvecklade av Activision