Edvin Gregorius Wahlstén, född 2 mars 1872 i Åbo, död 15 december 1945 i Åbo, var en finländsk journalist, jurist och politiker som representerade Finlands socialdemokratiska parti (SDP) i riksdagen åren 1926–1927. Han arbetade bland annat som chefredaktör för tidningen Sosialisti, som utkom i Åbo. Han var även allmän åklagare i Åbo 1921–1936 och i Åbo och Björneborgs län 1921–1931.

Biografi Som ämbetsman Edvin Wahlsténs föräldrar var skräddarmästaren August Wahlstén (1840–1900) och Eva Maria Henrikintytär (1833–1903). Han avlade studentexamen vid Åbo svenska klassiska lyceum 1893 och tog högre förvaltningsexamen vid Helsingfors universitet 1899. Wahlstén var redaktör för Åland i Mariehamn 1897–1898, varefter han blev extra kopist vid senaten i Helsingfors. Från 1901 arbetade han som arkivarie vid länsstyrelsen i Åbo och Björneborgs län. Han tjänstgjorde även som tillförordnad mantalsförfattare, kronofogde och biträdande kamrer, samt som medarbetare i Åbo Underrättelser och Turun Lehti. Under den första förtrycksperioden deltog Wahlstén i passivt motstånd genom att sprida förbjudna trycksaker, vilket ledde till att han avskedades från sin tjänst 1903–1906.

Inbördeskriget Wahlstén hade redan kring 1910-talet tagit intryck av socialismen, men blev medlem i Åbo arbetarförening och SDP först efter februarirevolutionen våren 1917, då han skötte tjänsten som tillförordnad länssekreterare på partimandat. Han var medlem i den ordningskommitté som ansvarade för polisverksamheten i Åbo och utsågs under sommaren till biträde åt polismästare Oskar Nikander. Nikander greps under generalstrejken i november, men Wahlstén förnekade inblandning i händelserna. Efter strejken valdes han till medlem i kommittén som organiserade stadens milis. Vid årsskiftet avböjde Wahlstén erbjudandet om att bli landshövding i Åbo och Björneborgs län. När inbördeskriget bröt ut fortsatte han som arkivarie och handledde samtidigt de nya tjänstemännen vid den av röda kontrollerade länsstyrelsen. På uppmaning av J. H. Saaristo blev han kanslichef för den länsdelegation som ersatte länsstyrelsen. Under kriget försökte Wahlstén få milischefen William Lundberg att frige baron Åke Maximillian Carpelan, som hölls fången av de röda. I slutet av mars publicerade tidningen Arbetet Wahlsténs artikel ”En fredsröst”, som anses vara det första fredsinitiativet från de röda. Han föreslog folkdelegationens regeringsform som grund för fredsavtalet och betraktade kriget som en ”naturnödvändighet” och ”oundviklig följd av händelserna”. Han förutspådde att det skulle ta årtionden att reparera krigets materiella och psykiska skador. Wahlstén tjänstgjorde som kanslichef fram till början av april, då de röda drog sig tillbaka. Han blev kvar i staden, greps i maj och fördes till fångläger i Åbo. Han dömdes till fem års tukthus för medhjälp till högförräderi, men benådades redan samma höst.

Efter kriget Efter inbördeskriget kunde Wahlstén inte återvända till ämbetsmannabanan och blev åter journalist. År 1919 var han med och återupplivade den nedlagda tidningen Sosialisti, som först utkom under namnet Demokraatti. Han var chefredaktör för kulturtidskriften Punanen Viesti 1920 och för Sosialisti 1924–1925, varefter han fokuserade på sin egen advokatbyrå. Wahlstén var medlem av Åbo stadsfullmäktige från 1922 och senare dess vice ordförande. Han satt även i stadsstyrelsen. Han utsågs till allmän åklagare i Åbo 1921. Dessutom var han ordförande i stadsfullmäktige och Åbo skyddskårs uppsyningsnämnd. Hösten 1926 blev han riksdagsledamot efter att ha ersatt avlidne Valentin Annala. Han var bland annat ordförande för Åbo socialdemokratiska kommunorganisation, medlem i Egentliga Finlands socialdemokratiska distriktskommitté och SDP:s partiråd samt styrelseordförande för Åbo Arbetarsparkassa. År 1937 tilldelades han titeln kommunalråd.

Fritidsintressen Wahlstén var engagerad i frivilliga brandkåren och teater. Han blev medlem i Åbo FBK redan 1890 och tjänstgjorde senare som husvärd för FBK:s hus, samt som medlem i stadens brandnämnder. Efter inbördeskriget uteslöts han ur FBK, men återkallades som hedersmedlem 1942. Han var långvarig medlem och ordförande i styrelsen för Åbo Arbetarteater. Dessutom medverkade han i tidningen Työväen Näyttämötaide, som gavs ut av Arbetarteaterförbundet, samt som teaterkritiker i Sosialisti och Åbo Underrättelser.

Edvin Wahlstén avled i december 1945 vid 73 års ålder. Han är begravd på Åbo begravningsplats.

Familj Edvin Wahlsténs hustru var Hilja Edit Rostén (1875–1950), född i Mariehamn. De gifte sig 1903 och förblev barnlösa.

Verk Instruktion för F. B. K. i Åbo. Åbo: F. B. K., 1913. Från andra raden : teaterminnen och studier. Åbo: Åbo tryckeri och tidnings Ab, 1936. Työväen säästöpankki Turussa 1914-1939 : katsaus laitoksen neljännesvuosisadan toimintaan. Turku: Turun Työväen Säästöpankki, 1939. Kaupungissa palaa. Tulentorjujain työmaalta : palo- ja palokuntalaismuistelmia 1. Turku: Aura, 1943. Kaupungissa palaa. Tulentorjujain työmaalta : palo- ja palokuntalaismuistelmia 2. Turku: Aura, 1943

Referenser

Kategori:män Kategori:Ledamöter av Finlands riksdag Kategori:Finländska socialdemokrater Kategori:Finländska advokater Kategori:Finländska chefredaktörer Kategori:Finländska arkivarier Kategori:Finländska kritiker Kategori:Personer från Åbo Kategori:Födda 1872 Kategori:Avlidna 1945