Bryggeriet i Gällivare ligger på Bryggeribacken i Gällivare i Norrbottens län. Det grundades som Gellivare Ångbryggeri 1898 och drevs av olika ägare fram till 1982. Under de sista tio åren ägdes det av Pripps.

Historia Gellivare Ångbryggeri grundades 1898 av grosshandlarna Claes Arvid Gowenius och Ludvig Anton Wallmarck samt bryggaren J. E. Jansson, samtliga från Luleå. Bryggeriet förlades på en höjd nedanför Dundret och invid en kallkälla, som nyttjades fram till 1982. Bryggeriet, som då var Sveriges nordligaste ölbryggeri, inledde produktionen 1899. Det saknade eget mälteri och tillverkade inledningsvis svagdricka och läskedryck, men inom kort också öl.Petré, 7–10.

År 1900 ombildades företaget till Ångbryggsaktiebolaget Dundret, som gjorde konkurs 1903.Petré, 13, 15. Därvid avskedades ledningen och de nya ägarna, inklusive Gowenius, drev efter 1904 verksamheten vidare under namnet Gellivare Ångbryggeri.Petré, 19. Bryggeriet blev återigen aktiebolag 1908.Petré, 21. Isblock från Vassaraälven användes för kylning tills en kylapparat inköptes 1953. Under andra världskriget distribuerade Gellivare Ångbryggeri drycker till orter som Jokkmokk, Pajala, Karesuando och Svappavaara.Petré, 29–30.

1950 förvärvades Nya Bryggeriet i Malmberget och 1951 bytte AB Gellivare Ångbryggeri namn till AB Gällivare Bryggeri.Petré, 33–34. 1960 förvärvades Kiruna Ölbryggeri som dotterbolag och dess produktion i Kiruna lades ned 1967. 1965–1972 hette bryggeriet TOP-Bryggerierna och ledningen satt i Kiruna. Produktionen ökade; mycket på grund av försäljning av mellanöl, som TOP tappade upp på bruk.Petré, 37–39. I sortimentet ingick förutom öl av olika slag, bland annat sockerdricka, fruktsoda, Pommac och Portello. Ekonomin försämrades på 1970-talet, bland annat till följd av ökad konkurrens, och TOP-Bryggerierna försattes i konkurs 1972. Pripps övertog företaget och lovade att fortsätta verksamheten i fem år.Petré, 43.

Pripps hade sedan 1960-talet försökt etablera sig i Norrland och hade planer på att komplettera depåerna i Norrbotten med ett eget bryggeri. I stället köpte Pripps upp TOP i Gällivare och Hernö Bryggeri i Härnösand. Hernö Bryggeri lades dock ned strax därpå.Sandberg, 186. Förbudet av mellanöl 1977 ledde till betydligt lägre produktion. Även efter att Pripps tagit över, användes TOP som varumärke på ölet. Allt öl tappades därefter upp på burk. Fortsättningsvis gick verksamheten med förlust.Petré, 49.

På grund av rationaliseringar beslöt Pripps att lägga ned hälften av sin tillverkning.Sandberg, 233. I samband med det upphörde bryggeriverksamheten i Gällivare 1982. Pripps tillverkning i Norrland skedde sedan företrädesvis i Boden och Umeå.

Byggnadens framtid Delar av fastigheten övergick i slutet av 1900-talet i kommunal ägo och disponerades av en lokal bilklubb. På 1990-talet användes bryggeriet en kort period för buteljering av kallkällvatten. År 2002 såldes fastigheten till en privatperson, som ålagts att riva den fallfärdiga byggnaden. År 2025 står byggnaden fortfarande kvar.

Referenser

Noter

Källor

Petré, Per-Erik (1985) Bryggeriet i Gällivare 1898-1982 : en liten historik. Sundsvall: Pripps Bryggerier.

Sandberg, Peter (2022) Svensk bryggerihistoria : Öltillverkning under 200 år. Lund: Historiska media.

Externa länkar Historiska bilder

Kategori:Svenska bryggerier Kategori:Byggnader och anläggningar i Gällivare Kategori:Företag i Gällivare