Carl Aron Hakberg, född 7 december 1856 i Ulricehamns stad, död 1929, var en svensk fiolspelman.
Biografi Carl Aron föddes 7 december 1856, som son till smeden och spelmannen Aron Hakberg (född 1825 i Järstorp, Småland) och hans hustru mjölnardottern Johanna Jakobsdotter (född 1827 i Mulseryds socken, Småland). Familjen flyttade under Carl Arons uppväxt till Friggeråker strax norr om Falköping, Fadern var en populär spelman i trakten, och fick ofta besök av andra spelmän som bytte låtar sinsemellan, och sonen Carl Aron hade med sig musiken redan som barn. Han började spela fiol vid åtta års ålder. Även Carl Arons bröder, soldaten Edvin Milton och banvakten Per Johan Hackberg, blev spelmän.
När Carl Aron var 17 år tog han anställning som banvakt, och flyttade därefter runt i Falköpings omnejd mellan olika banvaktarstugor. År 1886 gifte sig Hakberg med Kristina Andersdotter ifrån Valtorp, och de fick sex barn tillsammans: Hjalmar, Axel, Tekla, Vendela, Hilmer och Gunnar. Sonen Axel Hakberg kom att riksspelman 1959 efter uppspelning för Zornmärket.
Under Hakbergs pensionsår bodde han i Skövde, där han dog 1929. Han begravdes den 30 april 1929 på Sankt Sigfrids kyrkogård i Skövde.
Musik Nedteckningar De första notuppteckningarna av Carl Aron Hakbergs repertoar gjordes av studenten Yngve Laurell, som senare kom att få stor betydelse inom svensk folkmusikforskning. I notsamlingen Samuel Landtmanson: Folkmusik i Västergötland som publicerades 1915 finns 30 melodier efter Hakberg, baserade på Laurells nedteckningar. Laurell noterade dock endast en enda bleking, och hans uppteckningar återger inte Hakbergs karakteristiska rytmiska oregelbundenheter. Enligt folkmusikupptecknaren Filip Engkvist uppgav Laurell senare att Hakbergs spelstil var svår att återge exakt, vilket kan förklara att han främst inkluderade valser och enklare polskor.
En mer omfattande och stilnära dokumentation publicerades i Svenska Låtar: Västergötland (1932), där 30 melodier efter Hakberg ingick, varav sex blekingar. Dessa uppteckningar utfördes av organisten och musikdirektören Axel Boberg, som mötte Hakberg 1915–1916. Till skillnad från Laurell återgav Boberg spelmannens exakta framförande och dokumenterade även de rytmiska oregelbundenheterna.
De låtar som finns upptecknade i Svenska låtar: Västergötland är: Låt Anmärkning Brudmarsch (nr 35 i Svenska låtar, Västergötland) efter fadern Aron Hakberg Brudmarsch (nr 36) Polska (nr 37) ”Orrepolska” (nr 38) ”Edsbergapolskan” (nr 39) inte efter fadern Polska (nr 40) Polska (nr 41) bleking Polska (nr 42) bleking Polska (nr 43) bleking Vals (nr 44) Vals (nr 45) Polska (nr 46) ”Vallehäradspolskan” (nr 47) variant till melodin Vi ska ställa till en roliger dans. Polska (nr 48) från Axvalla Vals (nr 49) ”Skojarevalsen” (nr 50) Polska (nr 51) en variant till denna polska finns upptecknad i Halland efter en Blomberg, då kallad "Mossebopolskan". Marsch (nr 52) Polska (nr 53) bleking, efter fadern Polska (nr 54) bleking Polska (nr 55) Visa (nr 56) efter Hakbergs mormor (Helena Jakobsdotter, född 1794 i Angerdshestra socken) Visa (nr 57) Vals (nr 58) Polska (nr 59) Polska (nr 60) efter fadern Vals (nr 61) Polska (nr 62) Enligt Hakberg ska polskan ha spelats av en klockare från Habo ”för sjuttio år sen” (sagt vid dokumentationställfällena 1915-1916) Polska (nr 63) Den första polskan Hakberg lärt sig, efter Sven Liljegren, en äldre spelman som ”brukade fäkta med kroppen när han spelade”. ”Skomakarepolskan” (nr 64) Låttexten löd ”Skåmakare å skolåda å lästaknippa å pännasyl, å sulahandske å tummaring, å gå till flickorna i månaskin”.
Vidare läsning 2006, Leif Olofsson: Spelmannen Carl Aron Hakberg - och den Hakbergska spelmanssläkten.
Källor Noter
Kategori:Män Kategori:Personer från Ulricehamn Kategori:Födda 1856 Kategori:Avlidna 1929 Kategori:Västgötska spelmän Kategori:Svenska fiolspelmän