James Stratton Holmes, född 2 maj 1924 i Collins i Iowa, död 6 november 1986 i Amsterdam, var en amerikanskfödd poet, översättare och översättningsforskare. Holmes bodde i Nederländerna under större delen av sitt vuxna liv. Holmes publicerade sina verk under eget namn men han använde också pseudonymerna Jim Holmes och Jacob Lowland. År 1956 blev Holmes den första icke-nederländska personen som tilldelades det prestigefyllda Martinus Nijhoff-priset, det viktigaste nederländska priset till litterära översättare.
Biografi
Uppväxt och utbildning Holmes var son til Ervin och Ethel Holmes. Han hade fem syskon, tre äldre bröder och två yngre systrar (Shirley och Maisie). Han föddes och växte upp på en liten amerikansk gård i hjärtat av den amerikanska mellanvästern utanför staden Collins i Iowa. Efter att ha tagit examen från gymnasiet 1941 började han studera vid Quaker College i Oskaloosa, Iowa. Efter två års studier genomförde han en tvåårig praktik som gymnasielärare i Barnesville, Ohio. Holmes var vapenvägrare av samvetsskäl och vägrade både civil- och militärtjänst i amerikanska armén. För det dömdes hand till och avtjänade ett sex månader långt fängelsestraff. Efter att ha avtjänat sitt straff återvände han till studierna, först vid William Penn College och sedan vid Haverford College i Pennsylvania.
När han avlagt sin mastersexamen 1948 i både engelska och historia, fortsatte han sina studier vid Brown University i Providence, Rhode Island, ett så kallat Ivy League-universitet där han påbörjande sin doktorandutbildning. Under denna tid hade han också publicerat sina första dikter och arbetat en del som redaktör. Poesin blev dock snart hans stora stora passion.
Mötet med Nederländerna 1949 avbröt Holmes sina studier för att under ett år undervisa Nederländerna på ett Fulbright stipendium. Han undervisade på en kväkarskola i Kasteel Eerde, nära Ommen. Efter det året stannade han kvar i Nederländerna för att upptäcka landet. Mötet med Hans van Marle (1922-2001) 1950 blev avgörande för Holmes. Relationen kom att utvecklas till hans livs kärlek, och den fick honom också att bestämma sig för att inte återvända till USA, utan istället bosätta sig i Amsterdam för gott. Under de följande två åren läste Holmes nederländska för Nico Donkersloot vid universitetet i Amsterdam, och 1951 publicerades hans första poesiöversättningar.
Under den här perioden lärde Holmes också känna den unge författaren Gerard Reve. Reve upplevde vid den här tiden det nederländska litterära klimatet som alltmer begränsande och ville därför bara skriva på engelska. Holmes hjälpte honom med skrivandet, och tillsammans med Van Marle arbetade de också på en engelsk översättning av Reves novell från 1946 – De ondergang van de familie Boslowits. Under det samarbetet blev Reve som då fortfarande var gift med den holländska poeten och översättaren Hanny Michaelis förälskad i Holmes. Reve kallade Holmes sin "Svarte prins". De hade en sexuell relation, men för Holmes var det inget mer än så. Reves kärlek till honom blev obesvarad.
Van Marle var och förblev Holmes stora kärlek, och de hade dock ett öppet förhållande. Många år senare i en intervju 1985, berättade Holmes om denna period:Denna brist på öppenhet hämmade även Holmes själv, särskilt i hans egna dikter, eftersom han under den här perioden ännu inte vågade skriva öppet om sina homosexuella känslor. Först på 1970-talet kände han sig tillräckligt fri för att återuppta diktskrivandet på allvar och publicera sin råa, oförskönade ”homopoesi”.
Översättare och översättningslärare Att översätta poesi blev Holmes huvudsakliga sysselsättning i början av 1950-talet, och fram till sin utnämning till universitetsadjunkt i litteraturvetenskap vid Amsterdams universitet försörjde han sig som översättare. Förutom dikter översatte han tillsammans med Hans van Marle skrifter om Indonesien och indonesisk poesi till engelska. Hans rykte som översättare växte snabbt, och 1956 var han den första utlänningen att tilldelas det nederländska översättarpriset Martinus Nijhoff för sina engelska översättningar. När den legendariska engelskspråkiga kulturtidskriften Delta grundades 1958 med fokus enbart på nederländsk och flamländsk kultur grundades 1958 blev James Holmes dess poesiredaktör och översatte regelbundet modern nederländsk poesi för tidskriften. Under 1950-talet fördjupade sig Holmes också i den litterära rörelsen Vijftigers och dess efterföljare "na-vijfiters". Vijftigers var en grupp unga nederländska och belgiska poeter som verkade under 1950-talet och ville avskaffa den traditionella lyriken, inte direkt den lättaste poesin man kan tänka sig för en översättare alltså.
Översättningsvetenskap 1964 inrättades en översättningsvetenskaplig avdelning vid institutionen för litteraturvetenskap vid Amsterdams universitet. Holmes erbjöds och accepterade en tjänst som universitetslektor i översättningsvetenskap. Hans entusiasm grundade sig i att han båda hade den nödvändiga akademiska bakgrunden, och också hade skaffat sig omfattande praktisk erfarenhet och bred teoretisk kunskap inom översättning. Han blev därför en viktig länk i att utveckla läroplaner och skapa kurser inom översättning och tolkning. Den översättningsvetenskapliga avdelningen blev så småningom en egen institution vid Amsterdams universitet idag Amsterdam Centre for Language and Communication. Holmes var alltså en stark kraft i skapandet av översättningsvetenskap som ett eget forsknings- och undervisnings ämne. Holmes artikel "The Name and Nature of Translation Studies" (1972) anses generellt som grunden för ämnet översättningsvetenskap. Holmes publikationer i ämnet gjorde honom också till ett av de viktigaste namnen inom deskriptiv översättningsvetenskap. Holmes så kallade karta över översättningsvetenskapen är fortfarande vida citerad inom ämnet.
Hyllningen av översättningen av Nijhoffs Awater En av Holmes största framgångar var hans översättning av Martinus Nijhoffs långa dikt Awater. Både verket och översättningen fick mycket uppmärksamhet utanför Nederländerna.. Både Nijhoff och Holms blev berömda för dikten, så att inte mindre än två Nobelpristagare, T.S. Eliot och Joseph Brodsky, skrev texter om dikten efter att ha läst den. Enligt Eliot skulle Nijhoff ha varit världsberömd om han hade skrivit på engelska snarare än nederländska Brodsky menade att "Awater" var en av de de bästa dikterna han någonsin hade läst.
James S. Holmes-priset Holms fortsatte med dussintals översättningar av holländska och belgiska poeter följde. 1984 tilldelades Holmes, än en gång som första utländska översättare, den flamländska gemenskapens översättningspris.
1984 publicerades Dutch Interior (Columbia University Press) en omfattande samling av efterkrigspoesi. Detta kom att bli höjdpunkten av hans poesiöversättningar från nederländska. Han var både redaktör för verket och översatte också flertalet av dikterna.
Holms hårda arbete för att sprida nederländsk poesi i den engelsktalande världen belönades med att Columbia University instiftade ett pris för översättningar från nederländska – James S. Holmes Award.
Holmes i Nederländerna Holmes behöll sin amerikanska accent hela livet, men var en mycket uppskattad och respekterad medlem av kulturlivet i Nederländerna. Detta gällde inte minst på Amsterdams gayscen där han var en framträdande person hela livet.
Han var aktiv medlem i nederländska och internationella PEN, den nederländska författarföreningen, den nederländska litteratursällskapet och den nederländska UNESCO-kommittén. Dessutom var han styrelseledamot i Stiftelsen för främjande av översättning av nederländska litterära verk utomlands, det nederländska översättarsällskapet. Han var också hedersmedlem i den flamländska författarföreningen.
Viktiga evenemang År 1967 organiserade Holmes evenemanget "Poetry for Now" på Konserthuset i Amsterdam. Under evenemanget klistrades tusentals klistermärken med översatta dikter upp över hela Amsterdam. Många år senare fanns det fortfarande kvar klistermärken med dikter på busskurer och verandor, lyktstolpar, staket, och bommar.
Under 1970-talet startade Holmes en workshop i poesiöversättning. Studenter från många olika discipliner deltog i workshopen. som besöktes av många studenter från olika discipliner. Några blev också kända poesiöversättare. Den 4 november 1983 organiserade Holmes ett symposium om homosexualitet i litteraturen, med titeln Vriendjespoëtiek (Vänpoesi), i den lilla teatern ovanför läderbaren Spijker i Amsterdam.Jim Holmes arkiv. International Institute for Social History. Läst 27 november 2025.
Holmes var stamgäst på olika poesievenemang som Poetry International i Rotterdam och One World Poetry i Amsterdam. Där deltog han både som uppläsare, men också som arrangör av översättningsseminarier.
Sista tid och eftermäle En av de sista insatserna Holmes gjorde på Amsterdams gayscen var under One World Poetry 1984. Då var han värd för ett kvällsevenemang kallat "Poetry Gone Gay". Där läste han bland annat ur sina egna homoerotiska dikter.
Holmes var öppet homosexuell och visade det genom sin unika stil. Han var särskilt noggrann med kläder och accessoarer. Under sina sista år i livet skapade han medvetet den stilikon vi ser på fotot i artikeln – en äldre man med kort, nästan snövitt hår, skinnjacka, jeans med ett nitbälte, ett nitarmband, en rosa triangel på jackslaget, en tung nyckelknippa och hörnet av en röd näsduk som slarvigt fladdrade från en bakficka.
Holmes avled i sviterna av AIDS. Vid begravningen läste han stora kärlek Hans van Marle ett kort avskedsord. van Marle avslutande med ett utdrag ur John Donnes Meditation XVII eller Devotions upon Emergent Occasions den metafysiska dikten från 1624, det utdrag som Ernest Hemingway 1940 lånade titeln till sin berömda roman Klockan klämtar för dig:
Holmes var en av de viktigaste aktörerna för att introducera nederländsk poesi till den engelskspråkiga världen. Han var också en ikon på Amsterdams gayscen under 1970- och 1980-talet. Dessutom ses Holmes som en av huvudgestalterna i skapandet av forskningsfältet översättningsvetenskap och inriktningen deskriptiv översättningsvetenskap.
Bibliografi (huvudverk)
Poesi Jim Holmes, Nine Hidebound Rimes, Poems 1977 (The Pink Triangle Poets; Amsterdam; 1977-1978). Jacob Lowland, The Gay Stud's Guide to Amsterdam and Other Sonnets (C.J. Aarts Amsterdam & Paris; 1978; 2. tryck 1980). Jacob Lowland, Billy and the Banquet (Amsterdam, 1982). Jacob Lowland, Martial Music. Poems for Men after Martial (Amsterdam; 1983). James S. Holmes, Early Verse, 1947-1957 (C.J. Aarts; Amsterdam & New York; 1985). Jacob Lowland, Billy the Crisco Kid! An Epic for the Eighties (C.J. Aarts / De Buitenkant; Amsterdam; 2009).
Poesiöversättningar Paul Snoek en Willem M. Roggeman (ed.), A Quarter Century of Poetry from Belgium (Flemish Volume) (Brussel/Den Haag, 1970). Peter Glasgold (red.), Living Space (New York, 1979). Lawrence Ferlinghetti och Scott Rollins (red.), Nine Dutch Poets (San Francisco, 1982). Gerrit Komrij, *The Comreigh Critter and Other Verse*. Översatt från nederländska av Jacob Lowland pp (CJ Aarts; Amsterdam & New York; 1982). Piet Paaltjens, Everlastings (1850-1852). An Integral Englishing of the Immortellen av Jacob Lowland pp (CJ Aarts; Amsterdam & New York; 1982). James S. Holmes och William Jay Smith (red.), Dutch Interior. Postwar Poetry from the Netherlands and Flandern (New York, 1984). Martinus Nijhoff, Awater, A Long Poem, With a Comment on Poetry in Period of Crisis(Amsterdam, 1992).
Dessutom ett flertal översättningar i tidskrifter som:
Modern Poetry in Translation (Nederlandnummer 27/28, 1976) Delta Atlanten Carcanet Chelsea Review Poetry Quarterly
Vetenskapliga arbeten Holmes, James S. (red.). 1970.The Nature of Translation. Essays on the Theory and Practice of Literary Translation. Den Haag/Bratislava; Mouton & Co.