Hjärtaredsån (även Tranån, Kampån och Barkhultaån) är ett 26 kilometer långt vattendrag i västra Sverige. Ån är det största biflödet till Högvadsån som i sin tur är ett biflöde till Ätran.

Sträckning och avrinningsområde

Vattendragets källa är Högsjön i Västergötland som ligger 156 meter över havet. Vattendraget heter Tranån då det lämnar sjön. Det når efter mindre än 100 meter Hällesjön och relativt snart därefter Ämtasjön. Därefter rinner vattnet relativt raskt nedför genom ett skogslandskap (lutningen varierar här mellan 0,57° och 1,6°). När det når passerat Byasjön (91 meter över havet) lugnar loppet ner sig och ån byter namn till Kampån. Efter att den passerat Hakasjön och Barken byter den namn till Barkhultaån och passerar de mindre sjöarna som Levreshölj och Byasjön innan den når fram till Hjärtaredssjön varifrån den heter Hjärtaredsån. Ån mynnar i Högvadsån strax söder om Ullared. Där har vattendraget en bredd på ungefär nio meter.

Avrinningsområdet ligger på västsluttningen av sydsvenska höglandet. Det domineras av urberg och morän. Växtligheten domineras av barrskog (83 %) med myrar i sänkorna. Närmare 10 % är jordbruksmark. Nära utloppet i Högvadsån tar isälvssedimenten över och landskapet blir med uppodlat. Då avrinningsområdet innehåller relativt mycket sjöar och våtmarker är risken för översvämningar relativt låg. Ån har flera biflöden, bland annat Boaån. Avrinningsområdet har i väster gräns mot Himleåns avrinningsområde, i nordväst mot Viskans avrinningsområde och i övriga delar till angränsande vattendrag i Ätrans avrinningsområde.

Mänsklig historia Vid Flähult finns en stensättning. Det har funnits kvarnar dels några kilometer från utloppet (Ullareds kvarn), dels i Slärydsbäcken och Kinnasjöbäcken. Strax efter där Kinnasjöbäcken ansluter finns det en industri som tillverkar plastförpackningar. Vid mynningen ligger Ullareds camping, med bland annat en stugby.

Ekologi Vid de övre delarna finns betade strandäng och mader. Där växer bland annat klockgentiana. Denna del är klassad som nyckelbiotop. Ungefär halvvägs längs vattendraget finns en hägerkoloni. I de nedre delarna (efter den tidigare kvarnen) leker lax och öring. Där finns också ett bestånd på ungefär 150 flodpärlmusslor. Även elritsa, gädda, abborre, bäcknejonöga och lake har fångats vid elfiske. Sedan 2013 finns inga vandringshinder mellan Hjärtaredsån och havet. Spillning från utter har hittats vid ån. Längs vattendraget växer kabbleka, missne och topplösa. På östsidan av Hjärtaredssjön ligger Hjärtareds naturreservat.

Tillskottet av kväve och fosfor kommer främst från jord- och skogsbruk. Vid provtagningar 2012-2014 var pH i snitt 6,7, medan fosforhalten var 11,4 μg/l (måttligt högt) och kvävehalten 588 μg/l (högt).

Referenser

Kategori:Natura 2000-områden i Hallands län Kategori:Vattendrag i Halland Kategori:Vattendrag i Västergötland Kategori:Vattendrag i Falkenbergs kommun Kategori:Ätrans avrinningsområde