miniatyr|Jergen Puckel fläktar med hatten iförd sin guldgula rock med styva ducriner. Även hårpiskan i nacken finns med. Illustration av Elis Chiewitz. Till gumman på Thermopolium eller Fredmans epistel n:o 9 är en visa skriven av Carl Michael Bellman. I likhet med många av Bellmans visor är den även känd under sitt incipit Käraste bröder, systrar och vänner vilket gör att den ibland förväxlas med Fredmans epistel n:o 6 som också börjar med samma mening.
Visan är i likhet med de andra visorna i början av Fredmans epistlar skriven mellan 1768 och 1770 och är tillägnad Elsa Barbara Ekenberg som drev kaffehuset Thermopolium Boreale i hörnet av Storkyrkobrinken och Prästgatan. I den 1790 tryckta upplagan av Fredmans epistlar är titeln Til Gumman på Thermopolium Boreale och hännes jungfrur medan dediceringen i handskrifterna är ömsom till Caffehus Fruen på Thermopolium Boreale eller hennes jungfrur och kunder (Till Bröderne och systrarne på Thermopolium). I visan beskrivs hon som vindögd och fet, vilket antagligen stämde med verkligheten, men hon hade vackra servitriser vilket bidrog till ställets populäritet.
Huvudpersonerna i visan är Fader Berg som spelar basfiol och Jergen Puckel som dricker brännvin och röker pipa. Det sistnämnda är anmärkningsvärt då Thermopolium anses ha varit Stockholms enda rökfria krog. I en annons i Dagligt allehanda 5 oktober 1772 står att ”på Thermopolium uti Stora Kyrkobrinken äro trenne rum, hwarest ingen tobak rökes.” Antingen så gällde rökförbudet bara tre avskilda rum eller så har Bellman helt enkelt struntat i det och avbildat Jergen Puckel med pipa i mun i alla fall.
Jergen Puckel är tidstypiskt klädd i guldgul rock med ducriner, det vill säga stoppning av fiskben och tagel för att ge skörten rätt styvhet och form, och med håret uppsatt i en hårpiska. Även de andra personernas klädsel beskrivs, till exempel jungfru Lonas röda skosnören och himmelsblå strumpor samt de gula byxor och vita stövletter som bärs av den kavaljer som dansar med Lotta.
Mellan vers 2 och 3 finns i Bergströms, Ehrengranats och De Geers handskrifter en vers som inte tagits med i 1970 års tryckta utgåva:
I den uteslutna versen finns faktiskt med en tidsmarkör; ”polska besluten” syftar på skapandet av Barkonfederationen 29 februari 1768. Polska adelsmän samlades på uppmaning av bland andra Karol Stanisław Radziwiłł och Kazimierz Pułaski i fästningen i Bar för att göra uppror mot den ryskvänlige kungen Stanisław II August Poniatowski. Konfederationen lyckades visserligen avsätta kungen men besegrades av ryska styrkor vilket ledde till Polens första delning. Att polacken ”snart borde hinna winna Berlin” syftar på att konfederationens försök att vinna stöd från Fredrik II av Preussen.
I fjärde versen får fader Berg ta en paus från spelandet och får confonium för sin stråke och ”Hoglands med gröna blad” för sin strupe. Hoglands eller vin de Haut är vin från Saint-Macaire som här är smaksatt med blad från bockrot (Pimpinella saxifraga). Dansen fortsätter dock, fast nu till tonerna av en dulcian.
Melodin till episteln är enligt Patrik Vretblad troligen hämtad från Johan Helmich Romans ”Menuett nr. 20” ur Drottningholmsmusiken även om det också finns stora likheter med den av Johan Gabriel Carlén utpekade källan ”Air du drapeau” och Georg Friedrich Händels ”Alexanderfesten”.
Fotnoter
Källor
Kategori:Visor Kategori:Svenskspråkiga sånger Kategori:Verk av Carl Michael Bellman