Chaharshanbe Suri (persiska: چهارشنبهسوری), (kurdiska: چوارشەممەسووری), ofta kallad Eldfesten på svenska, är en iransk eldfest som firas kvällen före årets sista onsdag inför Nowruz, det iranska nyåret. Högtiden är en av de viktigaste traditionerna före Nowruz och förknippas med rening, förnyelse och övergången från vinter till vår. Firandet förekommer i Iran och bland iranier i diasporan i många andra länder.Kasheff, Manouchehr. "ČAHĀRŠANBA-SŪRĪ". Encyclopaedia Iranica. https://www.iranicaonline.org/articles/caharsanba-suri
Etymologi
Namnet Chaharshanbe Suri består av de persiska orden čahāršanbe (onsdag) och suri, som kan betyda både ”festlig” och ”röd”, vilket syftar på eldens färg och högtidens karaktär.
Traditioner
I centrum för firandet står ritualer som symboliserar rening och förnyelse. Den viktigaste traditionen är att tända eldar och hoppa över lågorna medan man säger en fras som ungefär betyder ”din rödhet till mig, min blekhet till dig”.
Det förekommer även andra seder under kvällen. En av dessa är skedslagning, där människor klär ut sig och går från dörr till dörr och ber om godsaker. Det är också vanligt att äta en blandning av nötter och torkad frukt, kallad ājil, som enligt traditionen anses bringa tur och uppfyllda önskningar. I vissa delar av Iran förekommer även spådomstraditioner under kvällen, bland annat genom att tolka verser ur Hafez dikter.
Historik
Chaharshanbe Suri har sitt ursprung i forntida iranska traditioner och är kopplad till eldens symboliska betydelse inom zoroastrism. Högtiden utvecklades under förislamisk tid och kom med tiden att bli en del av firandet inför Nowruz. Genom historien har traditionerna förändrats, men grundidén om rening och förnyelse har bevarats. I modern tid firas högtiden både i Iran och bland den iranska diasporan runt om i världen.
I Sverige
I Sverige firas Chaharshanbe Suri bland annat genom Eldfesten, ett återkommande offentligt firande som under olika år har arrangerats i flera svenska städer, särskilt i Stockholm, Göteborg och Malmö.Riksteatern. "Eldfesten". https://www.riksteatern.se/konsert-och-festival/eldfesten/Riksteatern. "Eldfesten och Norouz 2024". https://www.riksteatern.se/konsert-och-festival/eldfesten-och-norouz-2024/
I Stockholm har firandet vid olika tillfällen ägt rum i bland annat Kungsträdgården, på Skansen och i större konsertarenor. Firandet har även direktsänts i svensk tv, bland annat av SVT, vilket visar att evenemanget fått stor offentlig synlighet i Sverige.SVT Nyheter (2018). "Våren firas in med eldfest i Kungsträdgården". https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/varen-firas-in-med-eldfest-i-kungstradgardenSVT Play (2023). "Eldfesten". https://www.svtplay.se/video/jQ72m2b/eldfesten-1Riksteatern. "Pressmeddelande Eldfesten 2021". https://www.riksteatern.se/sekundar-meny/press-old/v21-pressmeddelanden/pressmeddelande-eldfesten-2021/
Även i andra delar av landet har högtiden uppmärksammats genom större offentliga evenemang. I Göteborg och Malmö har Eldfesten arrangerats som öppna publikfiranden med musik, scenprogram och traditionella inslag som eldhoppning.Malmö stad (2026). "Fira eldfest och Nawroz i Beijers Park". https://malmo.se/Aktuellt/Artiklar-Malmo-stad/2026-03-16-Fira-eldfest-och-Nawroz-i-Beijers-Park.htmlMitt i (2018). "Eldfesten – ett glödhett kalas där alla är välkomna". https://www.mitti.se/nyheter/eldfesten--ett-glodhett-kalas-dar-alla-ar-valkomna-6.96.18322.ae2fba0810
Firandet i Sverige har därmed utvecklats till ett återkommande kulturellt evenemang med bred publik och stark koppling till den iranska diasporan.Riksteatern (2017). "Världens största eldfest lyser upp i vintermörkret". https://via.tt.se/pressmeddelande/3330595/varldens-storsta-eldfest-lyser-upp-i-vintermorkret?publisherId=3236386
Se även
Nowruz Hafez
Referenser
Kategori:Högtider Kategori:Kultur i Iran Kategori:Nyår