Artificiell intelligens i datorspel avser de metoder och system som används för att styra icke-spelbara figurer (NPC:er), anpassa spelupplevelsen, analysera spelarbeteende och generera innehåll i datorspel och TV-spel. Begreppet syftar vanligen inte på artificiell generell intelligens, utan på praktiska tekniker som ska skapa trovärdigt, underhållande och resurseffektivt spelbeteende.

Översikt Inom datorspel används artificiell intelligens i en vidare betydelse än i många andra delar av AI-forskningen. I praktiken omfattar spel-AI bland annat pathfinding, tillståndsmaskiner, beteendeträd, planeringssystem, spelaranalys och procedurgenerering. Målet är ofta inte att skapa verkligt självständigt tänkande system, utan att ge spelaren motstånd, variation och en upplevelse av att spelvärlden reagerar på ett meningsfullt sätt.

Historia Spel har länge använts både som forskningsområde inom artificiell intelligens och som tillämpningsområde för AI-tekniker. Ett tidigt exempel är en datoriserad version av spelet Nim, beskriven 1948, som kunde spela skickligt mot mänskliga motståndare. Under 1950-talet utvecklades även tidiga datorprogram för bland annat dam och schack.

I kommersiella datorspel blev AI viktigare när enspelarlägen med datorstyrda motståndare blev vanliga under 1970- och 1980-talen. Under arkadspelens guldålder populariserades AI-motståndare i spel som Space Invaders, Galaxian och Pac-Man, där fiendernas rörelsemönster och beteenden blev centrala delar av spelupplevelsen. Under 1990-talet ökade komplexiteten i takt med genrer som realtidsstrategi och moderna 3D-actionspel, vilket ledde till större användning av formella AI-tekniker som tillståndsmaskiner och senare beteendeträd och planering.

Användning Icke-spelbara figurer

Den mest synliga användningen av AI i datorspel är styrningen av NPC:er. Sådana figurer kan fungera som motståndare, allierade, handelsmän, följeslagare eller uppdragsgivare. Deras beteende byggs ofta upp genom regler, tillstånd, mål och prioriteringar snarare än genom generell inlärning. I många spel används beteendeträd eller planeringssystem för att få NPC:er att välja mellan handlingar som att söka skydd, anfalla, fly eller hjälpa andra figurer.

Navigering och pathfinding

Ett annat vanligt användningsområde är navigering, där spelets AI måste hitta vägar genom spelvärlden med hänsyn till terräng, hinder och ibland även annan spelinformation som begränsad sikt eller så kallad ”fog of war”. Sådana problem löses ofta med särskilda pathfinding-algoritmer och navigationsnät, snarare än med mer allmän intelligens.

Spelarupplevelse och innehållsgenerering

Under 2000- och 2010-talen har forskningen i allt högre grad också behandlat AI i spel som något mer än NPC-styrning. Yannakakis lyfter fram fyra större områden: modellering av spelarupplevelse, procedurgenerering av innehåll, analys av spelardata samt alternativa metoder för att förbättra NPC-beteenden. AI kan därmed användas för att anpassa svårighetsgrad, skapa nya nivåer eller analysera hur spelare faktiskt använder ett spel.

Fuskar-AI Inom datorspel används ibland uttrycket fuskar-AI om system där datorstyrda motståndare får tillgång till information eller förmågor som en mänsklig spelare inte skulle ha i samma situation. Det kan till exempel röra sig om att motståndaren känner till spelarens exakta position, får extra resurser eller reagerar med övermänsklig precision. Sådana lösningar används ibland för att kompensera för begränsningar i spel-AI, men riskerar samtidigt att uppfattas som orättvisa om de blir alltför tydliga för spelaren.

Generativ artificiell intelligens

Under 2020-talet har generativ artificiell intelligens också blivit en del av spelbranschen. Sådana system kan användas för att skapa text, bilder, ljud eller andra tillgångar för spelproduktion, och i vissa fall även för innehåll som genereras under själva spelandet. På distributionsplattformen Steam krävs att utvecklare redovisar om spel innehåller förgenererat eller live-genererat AI-material i samband med publicering. Frågan har väckt diskussioner om upphovsrätt, transparens och hur generativa verktyg påverkar arbetet för konstnärer, manusförfattare och röstskådespelare i spelbranschen.

Exempel Bland spel och serier som ofta nämns i diskussioner om spel-AI finns Halo-serien, där Bungie använde avancerade beteendeträd för fiendebeteende, och F.E.A.R., som blev känt för sin användning av målorienterad planering (GOAP) för stridssituationer. Andra exempel som ofta lyfts fram i forskningslitteraturen är spel som Creatures och Black & White, där utvecklarna experimenterade med mer adaptiva och simulerade beteenden.

Se även Icke-spelbar figur Procedurgenerering Dynamisk svårighetsanpassning Pathfinding Speldesign

Referenser

Kategori:Artificiell intelligens Kategori:Datorspelstermer Kategori:Datorspelsutveckling