Turins erotiska papyrus (papyrus 5501) är en antik egyptisk papyrusrulle, med text och målade bilder. Den skapades under den tjugonde dynastin, cirka 1150 f.Kr.David O'Connor Eros in Egypt . Archaeology Odyssey, September–October, 2001 Bokrullen upptäcktes i Deir el-Medineh, i början av 1800-talet, och förvaras numera på Museo Egizio i Turin i Italien.

Den 2,6 meter långa papyrusen består av två delar. Den ena visar fram tolv erotiska vinjetter med olika samlagsställningar, medan den andra visar upp djur i färd med olika mänskliga aktiviteter.

Historik Papyrusen skapades troligen under den tjugonde dynastin, cirka 1150 f.Kr. Den återupptäcktes troligen i den egyptiska orten Deir el-Medineh år 1820. Den anlände till Turin som del av Drovetti-kollektionen som införskaffats av kungen av Savojen.

Jean-François Champollion, mannen som först lyckades uttyda hieroglyferna, var 1824 en av de första forskarna som kom i kontakt med papyrusen och kunde läsa ut texterna. Ungefär samtidigt noterade Luis de Usoz den erotiska delen av papyrusen. Mellan 1825 och 1827 noterade Gustav Seyffarth existensen av dessa delvis antropomorfa och delvis erotiska papyrusbilder.

Den svårt skadade papyrusen är den enda kända erotiska bokrullen som överlevt från antiken. Moderna människor antar ofta att forntida egyptisk konst helt saknade sexuella teman. När Champollion 1824 såg papyrusen i Turin, beskrev han den som obscen. Beskrivning Djursektionen Den första tredjedelen av papyrusen avbildar djur som utför olika mänskliga sysslor. Denna del av bokrullen har beskrivits som satirisk och humoristisk.

Erotiska sektionen

De sista två tredjedelarna av papyrusen består av en serie av tolv scener med kvinnor och män i olika samlagsställningar. På bilderna är männen ovårdade, stormagade och med dålig hårväxt, samt med överdrivet stora könsorgan. De motsvarar inte traditionell egyptisk skönhetsstandard.

Kvinnorna på bilderna är unga och sexuellt tilldragande. De visas med föremål från traditionell erotisk ikonografi, som blad från vindor och i vissa scener med ting (lotusblommor, apor och skallror) som brukar förknippas med Hathor – kärleksgudinnan. Bokrullen skapades troligen under den tjugonde dynastin, vilken sträckte sig mellan 1292 och 1075 f.Kr. Dess höga konstnärliga kvalitet indikerar att den antingen tillverkades för en välbärgad beställare eller av och för en grupp av skrivare eller illustratörer.

Inga andra liknande papyrusrullar har hittills uppdagats. Presentationer av samlag tillhörde inte den vanliga repertoaren i den formella bildkonsten i det forntida Egypten, men enkla teckningar av heterosexuella samlag har påträffats på keramikfragment och i dåtida graffiti. Vissa av teckningarna har tolkats som att de visar upp en enskild figur som har flera olika sammankomster med en kurtisan.

Syfte Papyrusens egentliga syfte är oklart, och de textavsnitt som överlevt någorlunda intakta har hittills inte uppdagat bokrullens sammanhang. Papyrusen saknar en löpande huvudtext; den text som finns verkar ha skrivits ner i all hast i marginalen, och den kan ha varit menad att uttrycka glädje och lust. Ett exempel från texten lyder: … kom bakom mig med din kärlek. Åh, Sol, du har hittat mitt hjärta, det är en möda jag gillar…

Enligt den franske egyptologen Pascal Vernus var papyrusen inte tänkt att uppväcka sexuell lust. Sammanställningen av en antropomorfisk sektion med en med erotiska bilder antyder att bokrullen gjordes för att roa medlemmar ur aristokratin, genom att porträttera handlingar som inte ansågs "passande" inom denna.Pascal Vernus' föreläsning Turin Erotic Papyrus: a codified transgression vid Université Lille 3, 21 december 2012.

Referenser

Noter

Externa länkar ; med rekonstruktioner i linjeteckning av bokrullens bilder

Kategori:Papyrus Kategori:Egyptisk litteratur Kategori:Litteratur under antiken Kategori:Fornfynd i Egypten Kategori:Erotik i konsten Kategori:Sexualhistoria Kategori:Antropomorfism Kategori:Djur i konsten