thumb|Linköpings stadsdelar 2008. Notera att förändringar gjorda efter 2008 inte är representerade, såsom stadsdelarna Stångebro och Harvestad.
Linköpings tätort indelas formellt i 29 stadsdelar. Stadsdelsindelningen kom till år 1959 i syfte att skapa en indelning av staden som möjliggjorde statistisk redovisning av stadens olika delar och belysa strukturella olikheter däremellan.
Indelningen har sedan 1959 vid ett flertal tillfällen reviderats. Framför allt har nya stadsdelar tillkommit i och med stadens expansion, men vid olika tillfällen har även själva indelningen ändrats för att underlätta det statistiska arbetet.
Den senaste stadsdelen som tillkom var Harvestad som bröts ut ur Hjulsbro 2021.
Linköpings stadsdelar med folkmängd 2025 är följande:
Stadsdelar(2026) Folkmängd (31 dec 2025) Berga 7318 Djurgården 137 Ekholmen 6340 Ekkällan 1773 Garnisonen 4184 Gottfridsberg 8697 Hackefors 1616 Harvestad 1412 Hejdegården 2038 Hjulsbro 5197 Innerstaden 11738 Johannelund 5178 Jägarvallen 350 Kallerstad 12 Lambohov 8150 Mjärdevi 3 Ramshäll 1538 Ryd 9237 Skäggetorp 9677 Stångebro 60 Tallboda 3150 Tannefors 4684 Tornby 104 Ullstämma 2282 Västra Valla 3361 Östra Valla 6723 Vasastaden 7826 Vidingsjö 4028 Vimanshäll 3826
Historia Linköping var i äldre tid indelat i fyra fjärdingar eller kvarter. Dessa var: S:t Pers kvarter i nordvästra Linköping, S:t Lars kvarter i nordöst, S:t Kors kvarter i sydväst Tannefors kvarter i sydöst.
Denna indelning fick bestämda gränser år 1778 och behölls fram till 1920-talet. Allt eftersom staden växte under 1800- och 1900-talet lades nya områden till den befintliga fjärdingsindelningen.
1959 fattade Linköpings stadsfullmäktige beslut om att indela staden i stadsdelar. Förslaget hade först kommit från statistik- och utredningsskontorets chef Samuel Bergbäck 1952 för att underlätta kontorets statistiska arbete och för att kunna belysa strukturella olikheter inom staden. Det ledde till att namnberedningen gav ett förslag till stadsindelning som Linköpings drätselkammare 1954 gav befogenhet åt statistik- och utredningskontoret att använda som provisorisk indelning.
Enligt statistik- och utredningskontorets förslag skulle indelningen följa principen att antalet stadsdelar inte skulle vara för stort, och stadsdelarna inte för små (1000–2000 invånare). En annan princip var att avgränsningarna av stadsdelar skulle göras så att stadsdelen fick ett namn som kunde knyta an till befintliga företeelser.
Stadsfullmäktige beslutade till slut om följande 26 stadsdelar med 1958 års befolkningsmängd.
Stadsdelar(1959) Folkmängd(1 nov 1958) Barhäll 554 Ekkällan 1294 Fridhem 3730 Gottfridsberg 2785 Gumpekulla 176 Hejdegården 3043 Hunneberg 2696 Innerstaden 10745 Johannelund 3593 Kungsberget 5217 Majelden 2751 Nedre Vasastaden 3004 Ramshäll 1029 Råberga 1363 Steninge 234 Stolplyckan 2137 Tannefors 2146 Tornhagen 1577 Valla 2141 Vimanshäll 1728 Västerberga 0 Åbylund 2754 Åleryd 820 Ånestad 2313 Österberga 8 Övre Vasastaden 4967
Stadsdelsförändringar Stadsdelarnas antal och avgränsning har reviderats flera gånger allteftersom befolkningen vuxit och ny bebyggelse tillkommit. Större förändringar skedde 1965, 1975 och 2000.
1965 tillkom de nya stadsdelarna Hackefors, Hjulsbro, Ryd, Skäggetorp och Vidingsjö. Stadsdelen Åleryd utgick och delades mellan Ånestad och Ekholmen. Steninge bytte namn till Tornby och Gumpekulla till Kallerstad.
1975 skedde en omfattande förändring i indelningen då antalet stadsdelar reducerades till 19 genom ett antal hopslagningar av mindre stadsdelar. Likaså förändrades vissa gränsdragningar för att undvika att en stadsdel delades mellan två församlingar.
Följande förändringar ägde rum: Barhäll, Fridhem, Gottfridsberg, Tornhagen och Åbylund slogs ihop till nuvarande Gottfridsberg. Övre Vasastaden och Nedre Vasastaden slogs ihop till Vasastaden Västerberga och Österberga slogs ihop till Berga. Kungsberget, Råberga och Tannefors slogs ihop till Tannefors. Hunneberg uppgick i Innerstaden Stolplyckan uppgick i Ekkällan Ånestad uppgick i Vimanshäll Majelden utgick och delades mellan Ramshäll och Vimanshäll.
Mellan 1976 och 1999 skedde enbart smärre förändringar. Bland annat bildades stadsdelen Lambohov 1979. 1983 blev Jägarvallen en stadsdel från att tidigare varit en egen tätort. 1984 delades Valla upp i Västra Valla och Östra Valla. 1990 bildades Ullstämma och 1996 blev Tallboda en stadsdel från att tidigare varit en egen tätort.
År 2000 tillkom stadsdelarna Garnisonen, som bröts ut ur Ekkällan, och Mjärdevi, som bröts ut ur Västra Valla. Djurgården föreslogs som en stadsdel, även om den i praktiken upptogs i statistiken först senare. Likaså skedde vissa gränsförändringar, så att några kvarter överfördes från Ekkällan till Innerstaden. Bostadsområdet Jakobsdal överfördes från Johannelund till Hjulsbro och gränsen justerades mellan Västra och Östra Valla.
2015 bröts Stångebro ut från Kallerstad och 2021 bröts Harvestad ut från Hjulsbro.
Referenser
Kategori:Stadsdelar i Linköping