Gísli Oddsson, född 1593, död 2 juli 1638, var en isländsk teolog, naturforskare och biskop i Skálholt från den 29 juni 1631 till sin död.Gísli Oddsson, (1593–2 júlí 1638) i Íslenzkar æviskrár frá landnámstímum til ársloka 1940, band 2, 1949, sid 71. Han var den förste som skrev en isländsk naturalhistoria och han sägs också ha varit först att samla isländsk folklore.
Biografi Gísli Oddsson var son till Skálholtsbiskopen Oddur Einarsson och dennes hustru Helga Jónsdóttir. Han fick sin grundutbildning i katedralskolan i Skálholt och studerade sedan vidare vid Köpenhamns universitet 1613. Återkommen till Island blev han kyrkoherde i Skálholt 1616, i Stafholt 1622 och i Holt undir Eyjafjöllum 1623, där han stannade i nio år. Han var Skálholtsskolans rektor (skólameistari) 1621–1622. Han blev ”biträdande biskop” åt sin far 1629 och ställföreträdande biskop (officialis) efter faderns död. Den 29 juni 1631 valdes han på Alltinget till ny biskop. Valet bekräftades av Danmarks kung i januari 1632, varpå biskopsvigningen skedde senare samma vinter.
Gísli var känd för sina stora kroppskrafter, men han var ödmjuk, anspråkslös och omtyckt av sina församlingsbor. Under kandidaturen till biskop beskylldes han dock av sina motståndare för att vara begiven på starka drycker (drykkfelldur),Gísli Oddsson i Ísmús. vilket kan ha försenat kungens godkännande av biskopsvalet. Kungen fattade dock tycke för den nyvalde biskopen då de träffades, och Gísli utnyttjade detta till att övertala honom att avskaffa en nyss (1631) införd skärpning i skattelagen. Samtliga skattelagar riktade mot Island under den danska monopolhandelns tid (1602–1786) anses ha varit skadliga, men lagen från 1631 skulle ha ruinerat landet. Att denna lag upphävdes räknas som Gíslis största politiska framgång.Halldór Hermannsson, Islandica, 1917, Introduction, sid II
Som biskop fortsatte han den lutherska kyrkans konsolidering på Island. Det framgår av hans brev att han planerade olika kyrkoreformer, men hans tid som biskop kom att bli alltför kort för att dessa skulle förverkligas. Då Gísli år 1638 deltog i Alltinget i Öxará dog han plötsligt den 2 juli, endast 45 år gammal.Saga latínuskóla á Íslandi til 1846 eptir Janus Jónsson (punkt 24, sid 52f.)
Gísli var sedan 1622 gift med Guðrún Björnsdóttir, död 1633, men äktenskapet blev barnlöst.
Verk Gísli Oddsson skrev två lärda verk på latin om isländska märkvärdigheter. Det första av dessa, Annalium in Islandia farrago (”Blandad samling isländska annaler”) innehåller ett urval anmärkningsvärda händelser, både naturliga, onaturliga och ibland övernaturliga, som inträffat på Island med omgivande öar mellan åren 1106 och 1637 (”då den dödliga pesten fördes till Island av en brittisk fiskare och spreds över hela ön”). Det rör sig om översvämningar, vulkanutbrott, pestutbrott, katastrofer till lands och havs, uppenbarelser, spontana klockringningar, kometer, flod- och sjömonster, monsterfödelser, spökerier, med mera. Verket var, enligt en anteckning i handskriften, fullbordat den 24 juli 1637 och har blivit kallat ”Islands första folkloresamling”.Halldór Hermannsson, Islandica, 1917, Introduction, sid VI
Nästan ett år senare, den 18 april 1638 påbörjades huvudverket, De mirabilibus Islandiæ (”Om isländska underverk”). Denna bok skrevs färdig på endast fjorton dagar, men författaren hade då i flera år förberett och samlat material till avhandlingen.Halldór Hermannsson, Islandica, 1917, Introduction, sid VIII
De mirabilibus innehåller 40 kapitel och har kallats Islands första naturalhistoria.Halldór Hermannsson, Islandica, 1917, Introduction, sid XII Boken inleder med en beskrivning av Islands geografiska läge. Sedan följer ett kapitel om polarisen, isberg och olika slags glaciärer. Därefter nämns meteorer och himlafenomen, vilka troddes förebåda jordbävningar och vulkanutbrott som därför avhandlas i några följande kapitel. Sedan följer monster och sjöormar, valar, fiskar samt blötdjur och tagghudingar. Fem kapitel behandlar fåglar och flyttfåglar, varpå följer insekter, tamdjur och vilda djur samt viktiga geografiska namn, vilket i sin tur leder till en översikt av Islands fjordar, öar, älvar och berg. Vestmannaeyjar och Grímsey behandlas separat. Sedan kommer flera kapitel om växtriket, om landets geologi, metaller, stenar samt olika slags termalkällor. Ett kapitel om grottor leder till ett annat om jättar och troll som troddes ha bebott dessa platser, men som författaren antog nu vara utdöda. Alver behandlar han dock som levande, ehuru han erkänner svårigheten att verifiera vad som brukar berättas om dem.Halldór Hermannsson, Islandica 1917, Introduction, sid XIV De sista kapitlen handlar om Islands invånare och deras levnadssätt; sista kapitlet nämner särskilt isländska kvinnor.De mirabilibus kapitelindelning, sid 81–82
Om Gísli Oddssons källor Källorna till de äldsta uppgifterna i Annalium och De mirabilibus är äldre handskrifter, av vilka några nu är förlorade. Några uppgifter har Gísli kopierat från Skálholts domkyrkobibliotek, med vilket han var bäst förtrogen. Men denna boksamling blev lågornas rov i februari 1630, varför uppgifterna nu är ”källösa”. En sådan uppgift är exempelvis påståendet att Västerbygds invånare på Grönland emigrerade till Amerika (Markland och Vinland) på 1340-talet, vilket inte omtalas i överlevande källor.Norðanfari, Tölublað 41–46, bls. 83–92, 1877, Um byggðir Íslendinga og Norðmanna á Grænlandi á miðri 14. öld, og um afdrif hinnar ísl. nýlendu þar. (Eptir Grænl.annálum og bendingum í þeim). Övriga uppgifter i Gíslis verk kommer från samtida källor, såsom Oddaverjaannál (cirka 1580), samt brev som biskopen fått sig tillsända.Gustav Storm, Om Biskop Gisle Oddssöns Annaler i Arkiv för nordisk filologi, 1890. Beträffande de övernaturliga inslagen skriver han, att han endast inkluderat sådant som han själv anser vara sant eller sannolikt och som funnit stöd av goda vittnesmål.
Gísli Oddsson var empiriker ut i fingerspetsarna. Under trolldomsprocesserna ställde han sig ytterst kritisk till de anklagelser som framfördes. En trolldomsanklagad präst lyckades han få frikänd; och då Jón lærði Guðmundsson dömdes till landsförvisning för trolldom tycks det ha varit Gísli som initierade en vädjan till kungen om nåd.Halldór Hermannsson, Islandica 1917, Introduction, sid XII– XIII, not 1.
Källor Halldór Hermannsson, 1917, Islandica, Introduction Annalium in Islandia farrago De mirabilibus Islandiæ Páll Eggert Ólason, m.fl., Gísli Oddsson, (1593–2 júlí 1638) i Íslenzkar æviskrár frá landnámstímum til ársloka 1940, band 2, 1949, sid 71.
Noter
Kategori:Isländska biskopar Kategori:Isländska präster under 1600-talet Kategori:Födda 1593 Kategori:Avlidna 1638 Kategori:Män