Bakgrundskontroll används oftast i samband med rekrytering, där arbetsgivare kontrollerar en arbetssökandes kompetens, CV, erfarenhet och övriga uppgifter som är relevanta för tjänsten. Det kan dock även användas i andra sammanhang, exempelvis vid säkerhetsprövningar, kreditbedömningar, uthyrning av bostäder eller granskning av affärspartners (due diligence).
Exempel på bakgrundskontroller Vilka uppgifter som ingår i en bakgrundskontroll varierar beroende på syfte, befattning och tillämplig lagstiftning. Vid rekrytering och anställning kan en bakgrundskontroll omfatta en eller flera av följande kontroller:
Identitetskontroll Verifiering av utbildning och examina Verifiering av tidigare anställningar och arbetslivserfarenhet Referenstagning Kontroll av yrkeslicenser och certifieringar Kreditkontroll och ekonomisk granskning Kontroll av bolagsengagemang och företagskopplingar Kontroll av rättsliga förfaranden och offentliga domstolsuppgifter Kontroll mot sanktionslistor och PEP-register (personer i politiskt utsatt ställning) Kontroll av arbets- och uppehållstillstånd Körkortskontroll för befattningar där körkort krävs Granskning av öppna källor, såsom nyhetsartiklar och offentlig internetinformation Kontroll av sociala medier
Bakgrundskontroller i Sverige I Sverige måste behandling av personuppgifter ske i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning, däribland Dataskyddsförordningen (GDPR). Detta innebär att i samband med en bakgrundskontroll får personuppgifter endast behandlas för berättigade ändamål och att principerna om laglighet, ändamålsbegränsning, uppgiftsminimering och proportionalitet ska beaktas.
Bakgrundskontroller används av såväl offentliga som privata verksamheter, främst i samband med rekrytering och anställning. Under 2000-talet har användningen av bakgrundskontroller ökat i Sverige, särskilt för befattningar som innebär ekonomiskt ansvar, tillgång till känslig information eller andra förtroendeställningar. Antalet gånger som ordet "Bakgrundskontroller" nämns på Platsbanken har ökat med 8000 procent mellan 2015 och 2025.
BKF (Bakgrundskontrollföretagen) Bakgrundskontrollföretagen (BKF) är en svensk branschorganisation som samlar företag verksamma inom bakgrundskontroller. Organisationen arbetar för att främja god branschpraxis, transparens och kvalitet i genomförandet av bakgrundskontroller samt fungerar som ett forum för samverkan och kunskapsutbyte mellan medlemsföretagen. BKF genomför inte själv några bakgrundskontroller utan företräder medlemsföretagen och har tagit fram gemensamma riktlinjer och praxis för bland annat dataskydd och etiska frågor inom branschen.
Företag anslutna till BKF:
PrimeSafe ToFindOut 2secure Recway AB Tempest Risk Solutions Valida SRS Security Disa Global Solutions LEVEL
Behandling av personuppgifter om lagöverträdelser Uppgifter om brott, domar och andra lagöverträdelser omfattas av särskilda regler i svensk dataskyddslagstiftning. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) kan ge företag och organisationer tillstånd att behandla personuppgifter om lagöverträdelser i samband med bakgrundskontroller.
Regeringens utredning I september 2025 tillsatte regeringen en särskild utredning om bakgrundskontroller. Utredningen ska analysera behovet av ett mer ändamålsenligt regelverk för bakgrundskontroller inom både offentlig och privat verksamhet, med syfte att stärka skyddet mot bland annat infiltration, organiserad brottslighet och otillbörlig påverkan samtidigt som den personliga integriteten värnas. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast i mars 2027. Referenser
Kategori:Säkerhet Kategori:Arbetsliv