Sjunde bergmästardömet var ett bergmästardöme som utgjordes av Uppland med Roslagen samt Gästrikland och Hälsingland och bildades 1637.
Historik Det sjunde bergmästardömet omfattade Uppland med Roslagen samt Gästrikland och Hälsingland. Fram till 1643 hörde även Södermanland och Östergötland till distriktet, medan Gästrikland och Hälsingland ännu inte ingick. Genom den provisoriska fullmakt som utfärdades för Hans Steffens den 8 maj 1643 förenades Uppland med hela Västernorrland och Övre Österbergslagen. Samtidigt avskildes Södermanland och Östergötland för att bilda ett eget bergmästardöme. Den kungliga bekräftelsen på denna förändring utfärdades den 11 november 1644. Genom ett kungligt brev den 6 december 1654 fördes även Nedre Österbergslagen till Upplands bergmästardistrikt. År 1668 återförenades dock hela Österbergslagen med Västerbergslagen till ett gemensamt distrikt. Därmed fick Upplands bergmästardöme i huvudsak den omfattning som anges ovan. Före 1748 räknades även Medelpad, Ångermanland och Jämtland till distriktet. Dessa landskap avskildes detta år och bildade det Tolfte bergmästardömet. Vid omorganisationen den 6 oktober 1854 behöll distriktet sin tidigare omfattning men fick namnet Tredje bergmästardistriktet.
Personal
Bergmästare Bergmästaren skulle vara bosatt i Gävle eller, enligt senare bestämmelser, inom Ovansjö bergslag eller Torsåkers bergslag.
1637–1643: Christoffer Geijer 1643–1653: Hans Steffens 1653–1661: Olof Larsson 1661–1664: Claes Anckarström 1664–1672: Johan Funck 1672–1675: Claes Anckarström 1675–1685: Erik Ehrencrona 1685–1691: Erik Simonsson (Simzon) 1691–1714: David Leijel 1714–1722: Göran Vallerius 1722–1723: Johan Berglind 1723–1740: Torbern Bellander 1740–1747: Jakob Fischer 1747–1757: Erland Fredrik Hjärne 1758–1782: Johan Urlander 1782–1790: Adolph von Engeström 1791–1794: Johan Erik Thunberg 1794–1824: Per Niklas Uhr 1824–1826: Johan Jakob Wasell 1827–1835: Gustaf Sebastian Tham 1835–1840: Olof Gustaf Öngren 1840–1851: Lars Zachrisson 1852–1869: Carl Erik Lychnell
Geschvorner Någon geschvornertjänst på statlig lön fanns inte inom distriktet. Från början av 1770-talet fanns däremot en sådan befattning vid Dannemora gruva. Den bekostades av gruvägarna, men innehavaren fick sin fullmakt av Bergskollegium.
1770–1780: Leonard Hornemann 1780–1791: Samuel Rundstedt 1791–1807: Henrik Vilhelm Wijel 1807–1839: Jonas Beronius 1839–1867: Carl Beronius
Gruvfogdar Vid Dannemora gruva fanns sedan äldre tid även en gruvfogde. Även denne tillsattes av Bergskollegium. Tjänsten drogs in genom ett kungligt brev den 3 december 1812, efter att ha stått vakant sedan slutet av 1807.
1659: Jöns Danielsson 1664–1684: Olof Körger 1684–1694: Chrstian Hagel 1694–1707: Johan Löfman 1707–1737: Thomas Kröger 1737–1762: Anders Kahlmeter den äldre 1762–1806: Augustin Ludvig von der Burg 1806–1807: Jonas Beronius
Bergsfogdar Det fanns inga bergsfogdar inom distriktet före mitten av 1650-talet. Därefter tillsattes två: en i Uppland med säte i Östhammar och en i Gästrikland med säte i Gävle. I den fullmakt som utfärdades för Johan Eriksson Hammar den 9 mars 1658 anges att Kunglig Majestät hade funnit det nödvändigt att anställa en särskild bergsfogde i Uppland. Det tyder på att någon sådan tjänst inte hade funnits där tidigare. Även i Gästrikland uppges det uttryckligen att någon bergsfogde inte tidigare hade tjänstgjort. Den 29 november 1656 utfärdade Bergskollegium fullmakt för Zakarias Bengtsson att, utöver sitt tidigare fögderi i Österbergslagen, även tillträda den nyinrättade bergsfogdetjänsten i Gästrikland. Först år 1659 fick Gästrikland en särskild bergsfogde.
Första bergsfögderiet
1658–1659: Johan Eriksson Hammar 1662–1663: Olof Pedersson 1663–1666: Johan Ceder 1666–1669: Hans Bergman 1669–1670: Peter Piper 1670–1673: Bengt Pedersson 1673–1676: Anders Holm 1676–1682: Carl Göransson Söderman 1682–1690: David Danielsson 1690–1706: Sebastian Weber 1706–1721: Olof Fröling 1721–1723: Anders Lindegren 1724–1739: Erik Tillman 1739–1746: Per Enander 1746–1765: Erik Öhrbien 1765–1778: Anton Mineur 1778–1782: Botvid Lilliestén 1782–1813: Anders Kahlmeter 1813–1829: Henrik Vilhelm Wijel 1830–1847: Jonas Beronius 1848–1854: Carl Beronius
Andra bergsfögderiet
1656–1658: Zacharias Bengtsson 1659–1666: Hans Pedersson 1667–1673: Per Johansson Lund 1673–1676: Joachim Zelliger 1676–1681: Carl Göransson Söderman 1682–1686: Anders Ersson Uhr 1686–1702: Johan Rök 1702–1707: Jakob Lidberg 1707–1713: Bengt Ekman 1713–1719: Jonas Ekman 1720–1722: Gustaf Henriksson Schytte 1722–1734: Lars Sundberg 1735–1744: Peter Herveg 1744–1756: Harald Christiernin 1756–1764: Nils Erik Wijberg 1764–1792: Anders Wijberg 1793–1816: Lars Limberg 1817–1837: Erik Magnus Wennberg 1837–1854: Carl Erik Lychnell
Referenser Noter
Kategori:Bergmästardömen