Neptunus, eller Röde Draken var ett stort örlogsfartyg, som byggdes 1564-1565 under Nordiska sjuårskriget på Västerviks skeppsgård i Västervik.

Bakgrund Under Nordiska sjuårskriget var den 1564 färdigställda Mars, också kallad Makalös, amiralsfartyg i den svenska flottan och ett av tidens största örlogsfartyg. Den 31 maj år samma år sänktes flaggskeppet Mars i ett sjöslag mot lybska och danska skepp utanför nordöstra Öland. Det över sextio meter långa krigsskeppet, som bordats, hade drygt 120 kanoner ombord. Det fattade först eld och exploderade sedan våldsamt. I en beskrivning gjord av den tillfångatagne svenska amiralen Jakob Bagge skildras hur fockmasten flyger högt upp i luften av smällen och hur fartyget sedan snabbt går till botten efterlämnande ett stort moln av gulbrun rök och ånga. Cirka 600 svenska och ett 100-tal lybska sjömän och knektar följer med henne ner.

Den tidigare, 1558 sjösatta, flaggskeppet Elefanten förliste den 16 augusti utanför Björkenäs skeppsgård norr om Kalmar, då hon var under bogsering för att repareras efter skador vid samma sjöslag, Första sjöslaget vid Ölands norra udde den 4-15 augusti. Därmed stod Sverige utan sina två största fartyg. Sankt Erik var det enda av de riktigt stora svenska skeppen som fanns kvar. Skulle det taktiska koncept som använts sedan köpet av Lybske Svanen år 1522 kunna upprätthållas, så behövde därför Mars och Elefanten ersättas med andra fartyg med ett stort antal kanoner.

Erik XIV beslöt då att direkt påbörja arbetet med ett nytt, ännu större amiralsfartyg än Mars. Som byggplats för den nya giganten valdes Västervik.

Exakt var byggplatsen låg är inte känt, men mest troligt är att den låg inne i staden. Uppdraget gavs till skeppsbyggmästaren Adrian, Denne hade troligen holländskt ursprung och kommit till Sverige på 1550-talet och Adrian Lifländer, och senare Adrian Hollender. Sigfrid Jönsson (Husgafvel) hade under våren utsetts till hövitsman ombord och Nils Grå blev Neptunus förste skeppare. Men under hösten 1567 fick all personal (befälhavare, skeppsfolk, bysseskyttar och knektar) istället sändas ut i landkrig för att möta danska trupper under Daniel Rantzau i Rantzaus räd i Småland och Östergötland för att förhindra att danska trupper nådde ända upp till huvudstaden. Nils Grå dog i samband med detta.

Neptunus var det största skepp som dittills byggts i Sverige. Det var i klass med, och kanske till och med något större än de samtida spanska och engelska storskepp som seglade på Atlanten.

I strid Johan III döpte om skeppet till Röde Draken. Inför seglingssäsongen våren 1570 utrustades Röde Draken för att rikta ett dråpslag mot den danska flottan. Sedan den danska fartygskatastrofen utanför Visby 1566, hade Sverige i stort sett sjöherravälde och hade nu chansen att avgöra det långdragna kriget. Under amiralen [Klas Eriksson Fleming fanns hövitsmännen Per Eriksson och Olof Claesson. I spetsen för en stor svensk flotteskader jagade Röde Draken undan en dansk flotta utanför Bornholm utan strid.

Samtidigt som Freden i Stettin slöts i december 1570, hade 25-årskriget mot Ryssland börjat. Detta hade en annan militärstrategisk inriktning. Stora flottor och skepp behövdes inte mot huvudfienden Ryssland för sjökrigföringen i Finska viken. I stället behövdes medelstora och små fartyg för att bedriva kaperier eller ordna med trupp- och provianttransporter. Johan III satsade därför på en galärflotta. Röde Draken lades i malpåse för att stå i beredskap i Stockholm för eventuellt kommande storkrig till havs. Det modernaste, nyaste och största krigsfartyget i Sverige hade ingen roll att spela längre.

Röde Draken låg därefter vid kaj i Stockholm, blev föråldrad och förföll. Hon började avrustats i slutet av 1580-talet och verkar sedan under några års tid till största delen ha huggits upp. Delar av fartyget kan ligga kvar nedanför en kaj eller under någon utfyllnad.

Källor Johan Rönnby, och Ingvar Sjöblom: Havsguden från Västervik - om skeppet Neptunus och vasakungarnas nya stora kravlar i Veronica Palm (redaktör): Västerviks historia - förhistoria och arkeologi II, sidorna 11-37, Västerviks Museum Årsbok för Tjustbygdens Kulturhistoriska Förening, Västervik 2015, på sh.diva-portal.org Stora varvet - Hundratals skepp byggs på www.vastervik.se Noter

Kategori:Svenska örlogsfartyg