Mjölby nya kyrkogård är en begravningsplats i den norra delen av Mjölby. Anläggningen består av flera kyrkogårdsdelar från olika tider: den ursprungliga kyrkogården från 1880-talet, en utvidgning som invigdes 1951, Skogskyrkogården och de så kallade trädkvarteren samt Egeby kyrkogård från 1980-talet.
De olika delarna har tydligt skilda karaktärer. Den äldsta delen präglas av ett nygotiskt gravkapell, geometriska gångsystem, grusgravar och en äldre social indelning. Utvidgningen från 1951 har raka gravrader och rygghäckar, medan Skogskyrkogården har slingrande gångar och gravar placerade bland tallar. Egeby kyrkogård består huvudsakligen av öppna gräsytor på en högt belägen platå.
På kyrkogården finns kistgravplatser, askgravplatser och minneslund. Där finns även askgravlunden Gläntan.
Historia Mjölby nya kyrkogård anlades under 1880-talet på tidigare åkermark vid torpen Skogalund och Strålingsborg. Det exakta invigningsåret är inte känt, men den äldsta bevarade gravvården är från 1883. Kyrkogården ersatte efter hand den äldre begravningsplatsen vid Mjölby kyrka. Ett gravkapell uppfördes samtidigt som kyrkogården anlades. Kyrkogården utformades med en central mittaxel mellan huvudgrinden och kapellet. Kring denna anlades åtta rektangulära gravkvarter samt ett yttre kvarter längs anläggningens kanter. Under 1900-talets första hälft blev kyrkogården alltmer trång. Platsbristen ledde under slutet av 1940-talet till att äldre gravvårdar togs bort och gravplatser återanvändes. År 1951 invigdes den första större utvidgningen söder och sydväst om den ursprungliga kyrkogården. En andaktsplats med kors anlades på 1951 års kyrkogård 1958. Klockstapeln uppfördes 1971 efter ritningar av Mjölbys stadsarkitekt Leif Hildeberg. Under 1970-talet började Skogskyrkogården anläggas väster om den ursprungliga kyrkogården. År 1979 köptes mark för en ytterligare utvidgning i norr och 1982 genomfördes en arkitekttävling om områdets utformning. Egeby kyrkogård och nya ekonomibyggnader invigdes 1986, medan det planerade gravkapellet aldrig uppfördes.
Fornlämningar Kyrkogårdsområdet har använts av människor långt före anläggandet av begravningsplatsen. År 1960 påträffades en trindyxa av grönsten vid den gamla vägen mot Egeby. Yxan bedömdes vara mellan 7 000 och 10 000 år gammal. I samband med utvidgningen omkring 1950 undersöktes ett tidigare okänt gravfält från förromersk järnålder. Gravfältet omfattade omkring 25 gravar, varav 20 undersöktes. De bestod av låga runda stensättningar och brandgravar med enklare överbyggnader. Bland fynden fanns en halsring av brons. Inför ytterligare utvidgningar 1970–1971 genomfördes nya arkeologiska undersökningar. Några gravar undersöktes och två stensättningar restaurerades. De ligger kvar i närheten av klockstapeln.
Omgivning
Kyrkogården ligger längs den äldre vägen mellan Mjölby och Skänninge. I norr passerar E4 relativt nära anläggningen. Öster och sydöst om kyrkogården ligger stadsdelen Prästgårdsliden med både villor och flerbostadshus. Väster om kyrkogården finns mindre områden med åkermark och bortom dessa stadsbebyggelse. I söder ligger en mindre äng och ytterligare bebyggelse.
Gravkapellet
Gravkapellet ligger centralt på den ursprungliga kyrkogården och uppfördes samtidigt som denna under 1880-talet. Byggnaden är uppförd i tegel och har en nygotisk utformning. Kapellet var ursprungligen sexkantigt, men dess form har förändrats genom senare tillbyggnader på baksidan. Framför byggnaden finns en långsträckt stenlagd plats som förbinder kapellet med kyrkogårdens huvudgrind.
Den ursprungliga kyrkogården Den ursprungliga kyrkogården består av kvarteren A–I. Mittaxeln med huvudgrinden, förplatsen och gravkapellet utgör anläggningens centrala struktur. Söder och norr om axeln ligger vardera fyra gravkvarter, medan kvarter I löper längs anläggningens ytterkant. Kyrkogården utformades efter en social indelning. De dyrare köpe- och familjegravarna placerades framför allt i kvarterens ytterkanter. De var ofta grusade och omgärdade av stenramar, häckar eller järnstaket. Enklare allmänna gravar och linjegravar låg i kvarterens inre delar. Trots att många äldre gravvårdar har ersatts är den ursprungliga strukturen fortfarande tydligt avläsbar. Detta gäller särskilt kvarteren E och F, där stora delar av de inre områdena fortfarande består av grusade och häckomgärdade gravplatser.
Ingångar, omgärdning och gångar Den ursprungliga kyrkogårdens huvudingång ligger mitt emot gravkapellets port. Grinden är indragen från Skänningevägen i en halvcirkelformad entréplats och består av en gjutjärnsgrind med spjäl- och rundornament. Den norra och delar av den östra gränsen utgörs av en omkring två meter hög tegelmur. I öster och söder avgränsas delar av området av trädkrans, häckar och sluttningar. Gångsystemet är geometriskt och huvudsakligen belagt med grus. Alléer och trädrader längs de viktigaste gångarna förstärker kyrkogårdens formella och symmetriska karaktär.
Kvarter
Kvarteren A och B Kvarteren A och B ligger söder om gravkapellet. Båda består av en inre del med allmänna gravar och yttre delar som ursprungligen dominerades av köpe- och familjegravar. De allmänna gravarna ligger längs grusade linjer. Gravvårdarna är ofta små och enkelt utformade. Där finns såväl liggande och stående stenar som naturstenar, järnkors och träkors. Vissa gravar saknar särskild gravmarkering. I kvarterens ytterkanter finns rester av stenramsgravar och gravar med järnstaket. Många av de ursprungliga gravvårdarna ersattes under 1950-, 1960- och 1970-talen. I kvarter A är en svensk frivillig som stupade under andra världskriget i Finland begravd. I kvarter B finns gravar över flera personer med anknytning till järnvägen, däribland lokförare och stationspersonal som omkommit i olyckor.
Kvarter C
Kvarter C ligger i en sluttning sydväst om gravkapellet och skiljer sig tydligt från de övriga kvarteren på den ursprungliga kyrkogården. Området har en gles tallskog och gravarna ligger delvis terrasserade ovanför varandra. Nästan alla gravplatser är grusade och omges av häckar eller stenramar. Där finns även flera träkors, ett granitkors och en gravvård med porträtt. Gravvårdarnas titlar speglar Mjölbys framväxt som järnvägs- och industristad. Där finns bland annat lokförare, banmästare, stationsförmän, handlare, lärare, fabrikörer, ingenjörer, läkare och riksdagsmän.
Kvarter D Kvarter D innehåller en särskild gräsyta för allmänna barngravar. De enkla gravvårdarna består bland annat av små stenar och träkors. Kvarterets ytterkanter var ursprungligen avsedda för större grusade familjegravar. De flesta har senare tagits bort eller ersatts av låga gravvårdar, men några stenramar och ett smidesstaket finns kvar. Det bevarade området med barngravar ingår i kyrkogårdens ursprungliga indelning och har ett mycket högt kulturhistoriskt värde.
Kvarteren E och F Kvarteren E och F ligger norr om gravkapellet. De har i hög grad bevarat den ursprungliga karaktären med grusade gravplatser. De yttre delarna består främst av större stenramsgravar, medan de inre delarna har mindre gravar omgivna av låga tuja- eller idegranshäckar. Trots att de flesta gravvårdarna har bytts ut är den äldre sociala och rumsliga strukturen fortfarande tydlig. I kvarter F finns en särskilt utformad grav över ett rysk-estniskt konstnärspar. Gravvården har stiliserade porträtt och symboler i 1950-talsstil och omges av ett specialritat järnstaket.
Kvarteren G–I Kvarter G har till stor del lagts om under 1960-talet. Området består av raka gravrader med rygghäckar, men längs den västra sidan finns en rad äldre stenramsgravar kvar. I kvarter G ligger underhållaren Theodor Larsson, känd som Skånska Lasse. Han var en framträdande företrädare för den bondkomiska underhållningsgenren och hade en stark anknytning till Mjölby. Kvarter H har förändrats genom att äldre grusgravar ersatts med gravrader längs rygghäckar. Där finns även urngravar. Bland de gravsatta finns Mjölbys ende borgmästare före kommunreformen. Kvarter I löper längs ytterkanten av den ursprungliga kyrkogården. I nordväst finns små urnegravar anlagda på terrasser i skogssluttningen.
Järnvägens betydelse Ett stort antal gravvårdar på den ursprungliga kyrkogården har titlar med anknytning till järnvägen. Bland dessa finns lokförare, lokomotivförare, tågmästare, stationsförman, banmästare, banvakt och tjänstemän vid Statens järnvägar. Gravvårdarna speglar järnvägens stora betydelse för Mjölbys utveckling från landsbygd till stad. Även köpmän, hantverkare, fabrikörer och andra yrkesgrupper är rikligt representerade.
1951 års kyrkogård Utvidgningen från 1951 omfattar kvarteren K–R och ligger söder och sydväst om den ursprungliga kyrkogården. Den anlades i tidigare ängsmark. Området präglas av raka gravrader, låga och breda gravvårdar samt rygghäckar. I södra delen finns även glest spridda björkar och ekar, vilket påminner om markens tidigare karaktär. Gravsättningarna skedde i huvudsak i tidsföljd. Kvarter K togs i bruk först, följt av de övriga kvarteren, och de sista delarna började användas under 1970-talet. Eftersom få gravvårdar har ersatts är den kronologiska utvecklingen tydligt avläsbar. I områdets mitt finns en andaktsplats för gudstjänster utomhus. Där restes ett kors 1958.
Klockstapeln
Klockstapeln uppfördes 1971 efter ritningar av stadsarkitekten Leif Hildeberg. Den står i anslutning till 1951 års kyrkogård och Skogskyrkogården. I närheten finns två restaurerade stensättningar från det järnåldersgravfält som undersöktes i samband med kyrkogårdens utvidgning.
Skogskyrkogården Skogskyrkogården ligger väster om den ursprungliga kyrkogården och norr om 1951 års utvidgning. Den består av en äldre del och yngre trädkvarter, där gravområdena har namn efter olika trädslag. Området ligger i en högvuxen tallskog med gräsbevuxen mark. Grusade och asfalterade gångar slingrar sig mellan gravområdena. På den äldre delen är gravarna huvudsakligen geometriskt ordnade, medan de yngre delarna har en friare utformning. I trädkvarteren är gravplatserna arrangerade längs böjda planteringar eller i cirklar kring större träd. Endast delar av kvarteren Eken och Tallen hade tagits i bruk vid inventeringen. Gravvårdarna är genomgående små. Natursten av gråsten är vanligt, men där finns även kors av trä eller metall och vårdar utformade som kvarnhjul.
Minneslund Minneslunden ligger intill klockstapeln i Skogskyrkogårdens sydöstra del. En gång av trädgårdsplattor leder fram till en sittplats vid en plantering med tuja och andra buskar. Runt planteringen finns en särskild plats för blommor. Minneslunden är inordnad i skogsmiljön och omges av högvuxna träd.
Egeby kyrkogård Egeby kyrkogård, även kallad Norra kyrkogården, invigdes 1986. Den ligger på en hög platå norr om de äldre kyrkogårdsdelarna. Området planerades ursprungligen med minst sex stora gravkvarter och ett gravkapell. Planerna genomfördes endast delvis. Vid inventeringen var kvarter 1 och delar av kvarter 2 iordningställda, medan övriga delar fortfarande var obebyggda och oanvända. Gravområdena består av öppna gräsytor med former som liknar klöverblad. Kvarter 1 ligger på en terrass mot söder. Mot E4 finns ridåer av lövverk, buskar och träd. Gravvårdarna är glest placerade och huvudsakligen av moderna typer. Det planerade gravkapellet hade ännu inte uppförts.
Kulturhistoriska värden