Strå kyrkogård är en kyrkogård vid Strå kyrka i Strå socken, Vadstena kommun. Kyrkogården ligger omkring fyra kilometer söder om Vadstena, på en höjd i det öppna slättlandskapet öster om Tåkern. Den har en rektangulär planform i öst–västlig riktning och kyrkan är placerad nära kyrkogårdens mitt, med en mindre förskjutning mot norr.
Kyrkogården har en öppen karaktär och omges av en regelbundet planterad trädkrans av lindar. Den södra kyrkogårdsmuren härrör från 1600-talet och i kvarteret närmast kyrkan finns ett antal äldre gravvårdar av kalksten, flera med ursprung i 1600-talet.
Historia Den medeltida kyrkplatsen Strå är en medeltida socken och omnämns i äldre källor som Straa. Kyrkogården har sannolikt vuxit fram omkring kyrkan sedan medeltiden. Strå kyrka uppfördes av kalksten under 1100-talet. Den bestod ursprungligen av ett rektangulärt långhus, ett smalare kor med absid och ett torn i väster. Under 1600- och 1700-talen byggdes kyrkan om. Långhuset breddades mot norr, det ursprungliga koret ersattes av ett större rakslutet kor och tornet fick en ny avslutning. Kyrkans fasader är putsade och taken har sedan mitten av 1800-talet varit täckta med skiffer. Huvudingången ligger i tornet i väster.
Kyrkogårdens äldre form En storskifteskarta från 1786 visar att kyrkogården då hade ungefär samma fyrsidiga form som i dag. Den södra kyrkogårdsmuren bedöms härröra från mitten av 1600-talet. Muren är uppförd av regelbundet lagda kalkstensskivor och skiljer sig i material och utformning från murarna på de övriga sidorna. Kyrkogårdens bevarade planform, den äldre södra muren och gravvårdarna närmast kyrkan visar att platsen har en lång kontinuitet som begravningsplats.
Restaureringen 1929 Under sommaren 1929 genomfördes omfattande restaureringsarbeten på kyrkogården. Gravvårdar från 1600- och 1700-talen rengjordes från mossa så att inskrifter och ornament åter blev synliga. Även yngre gravvårdar rengjordes och sattes i ordning. Arbetena visar att de äldre gravvårdarnas kulturhistoriska värden uppmärksammades redan under början av 1900-talet.
Förändringar under 1900-talet Flygfotografier från 1935 visar en relativt glest belagd kyrkogård. Trädkransen var också glesare än i dag, och den västra delen innehöll ett mindre antal träd. På fotografier från 1948 hade kyrkogården i huvudsak den öppna karaktär som den fortfarande hade vid inventeringen. Flera träd som då stod inne på kyrkogården har senare tagits bort. Ett hagtornsträd nära kyrkans entré är det enda kvarvarande trädet av de tidigare fristående träden inne på kyrkogården. Den nuvarande gravkartan upprättades 1943. Kyrkogården är enligt denna indelad i tre kvarter, även om flera äldre gravvårdar senare har flyttats och därför inte ingår i den ursprungliga gravnumreringen.
Läge och omgivning
Strå kyrka ligger som en solitär på en höjd i det öppna odlingslandskapet. Kyrkomiljön ingår i den riksintressanta kulturmiljön omkring Tåkern. Närheten till Vadstena har sannolikt bidragit till att kyrkplatsen aldrig utvecklades till ett större sockencentrum. Infartsvägen från söder kantas av en allé. Väster om vägen ligger den tidigare sockenstugan och ålderdomshemmet. Byggnaden uppfördes under 1700-talet och användes ursprungligen som skola och bostad för kantorn. Den är en rödfärgad tvåvåningsbyggnad som fick sin nuvarande utformning genom en ombyggnad under början av 1800-talet. På byggnadens bottenvåning bodde tidigare ett antal fattighjon, samtidigt som ett rum användes som lektionssal för småskolan. De äldre skolbarnen undervisades på övervåningen, där även kantorn och lärarinnan hade sina bostäder. Vid sekelskiftet 1900 upphörde huset att användas som skola och fattighus. Efter att ha stått tomt fram till 1928 gjordes byggnaden om till hyreshus och bostad för kyrkvaktmästaren. På den motsatta sidan av vägen ligger den tidigare prästgården. Strå gamla bytomt ligger öster och sydöst om kyrkogården och är till största delen överodlad.
Strå by Strå by bestod under 1800-talet av tre hemman. Ett av dem hade flyttats söder om vägen redan under 1600-talet. Under 1700-talet fungerade hemmanet öster om kyrkan som komministerboställe. På en karta från 1877 hade prästgården flyttats till sitt nuvarande läge söder om vägen. De övriga hemmanen hade då försvunnit från den äldre bytomten, och en av gårdarna hade flyttats omkring 600 meter mot nordöst.
Kyrkogårdens utformning Kyrkogården består av kvarteren A, B och C. De är i sin tur uppdelade i flera mindre områden. Kvarter A ligger både norr och söder om kyrkan. Kvarter B löper delvis längs kyrkogårdens ytterkanter och omfattar dessutom två områden i väster. Kvarter C består av ett område i väster och ett rektangulärt område öster om kyrkan. Den öppna karaktären förstärks av att stora ytor saknar rygghäckar och att vissa delar har få gravvårdar. De bevarade grusgångarna gör kvartersindelningen tydlig. De äldre gravvårdarna söder om kyrkan ger kyrkogården en tydligt ålderdomlig prägel.
Kyrkogårdsmuren
Västra muren Den västra muren är en delvis murad halvmur av rundade gråstenar. Den är omkring 1,1–1,2 meter hög. Stenarna består huvudsakligen av grå granit och varierar i storlek.
Norra och östra muren Den norra muren är en murad halvmur vars höjd minskar från omkring en meter i nordväst till omkring 0,4 meter i nordöst. Den östra muren är även den en delvis murad halvmur och är omkring en meter hög.
Södra muren Den södra muren är uppförd av relativt regelbundet lagda kalkstensplattor. Den är omkring 0,9 meter hög och ger ett enhetligt och symmetriskt intryck. Mursträckningen härrör från mitten av 1600-talet och utgör en av kyrkogårdens äldsta bevarade anläggningar. I det sydvästra hörnet har muren reparerats med stenar av varierande slag.
Ingång Kyrkogårdens huvudingång ligger i söder. Den består av en pargrind av smidesjärn med enkel dekor. Grindens överdel är konvex och kröns av ett kors. Grindstolparna är uppförda av släthuggna kalkstensskivor. De avslutas med profilerade huvar som är täckta med plåt och kröns av kors i sten. Grindstolparna är rikligt bevuxna med lavar, vilket förstärker entréns ålderdomliga karaktär.
Trädkrans och vegetation Kyrkogården omges av en regelbundet planterad trädkrans av lindar. Trädkransen bildar en tydlig gräns mot det flacka och öppna odlingslandskapet. Den skapar samtidigt en rumslig inramning för kyrkan och gravkvarteren. Trädkransen bedömdes i inventeringen vara ett välbevarat och enhetligt exempel på den typ av trädplantering som blev vanlig på kyrkogårdar under 1800-talet. Nära kyrkans entré står ett äldre hagtornsträd. På den östra delen finns två nord–sydligt orienterade rygghäckar. Den ena består av berberis och den andra av måbär. En grusgrav längs den västra muren omges av en klippt tujahäck.
Gångsystem Kyrkogårdens gångar är täckta med krattat naturgrus. En grusgång löper längs kyrkogårdsmuren och omger större delen av området. Andra gångar delar upp kvarteren och förbinder kyrkans ingång med kyrkogårdens huvudentré. De bevarade gångarna är viktiga för förståelsen av kyrkogårdens äldre struktur och kvartersindelning.
Kvarter
Kvarter A Kvarter A består av två områden, ett norr och ett söder om kyrkan. Den södra delen domineras av äldre gravvårdar och har ett enhetligt och ålderdomligt utseende. Här finns flera resta gravvårdar av kalksten och svart granit samt en liggande häll som är kraftigt skadad genom skivbildning. Många av vårdarna är rikligt bevuxna med lavar och inskrifterna är i flera fall svåra eller omöjliga att läsa. Flera av gravvårdarna är från 1600-talet och hör till kyrkogårdens äldsta bevarade monument. Den norra delen innehåller gravvårdar som har flyttats från sina ursprungliga platser och ställts upp i en rad. Där förekommer både resta stenar och liggande hällar av kalksten och granit. Större delen av den norra ytan är inte tagen i anspråk för gravar.
Kvarter B Kvarter B består av tre delområden. Den första delen löper längs kyrkogårdens ytterkanter, medan de andra två ligger på kyrkogårdens västra del. Kvarteret har en öppen och gles karaktär. Gravvårdarna varierar i ålder, höjd och utformning. I kvarteret finns resta gravvårdar, låga och breda stenar samt liggande hällar. Materialen består huvudsakligen av svart, grå och röd granit. Flera gravplatser omges av stenramar. En grusgrav längs den västra muren omges av en klippt tujahäck. Gravvårdarna är huvudsakligen från slutet av 1800-talet till 1960-talet. I kvarterets västra del finns även en urna av armerad betong. Dess ursprung och tidigare funktion var inte känd vid inventeringen.
Kvarter C Kvarter C är uppdelat i två områden. Den västra delen ligger sydväst om kyrkan, medan den östra delen bildar ett rektangulärt kvarter i nord–sydlig riktning. Gravvårdarna är huvudsakligen låga och breda och utförda av röd, grå eller svart granit. De flesta är från perioden 1960–2000, även om ett mindre antal äldre eller högre vårdar förekommer. Den östra delen är det enda område på kyrkogården som har tydliga rygghäckar. Häckarna av berberis och måbär delar in gravraderna och skapar struktur. Mellan delar av gravraderna finns en delvis övervuxen gång av kalkstensplattor.
Gravvårdar och gravtradition
Strå kyrkogård innehåller gravvårdar från flera tidsperioder och av varierande typ. De vanligaste gravvårdarna är låga och breda stenar av svart, grå eller röd granit. Därutöver finns äldre kalkstensvårdar, liggande hällar, stenramsgravar och en grusgrav omgiven av tujahäck. De äldre kalkstensvårdarna söder om kyrkan har särskilt höga kulturhistoriska värden. Flera är från 1600-talet och hör till kyrkogårdens äldsta synliga lämningar. Det finns även gravvårdar med linjegravskaraktär. Dessa är enklare än familjegravarna och representerar en äldre begravningsform där gravarna uppläts i kronologisk ordning. Grusgravarna och stenramarna visar hur mer påkostade familjegravar kunde utformas under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Titlar och näringsliv Titlarna på gravvårdarna speglar Strå sockens jordbruksprägel. De vanligaste titlarna är lantbrukare och hemmansägare. Därutöver förekommer titlar som kyrkvärd, häradsdomare, patron, agronom och lantmästare. Andra titlar är folkskollärare och organist, byggmästare, kamrer, direktör, kapten, kyrkvaktmästare, mjölnare, trädgårdsmästare och trotjänarinna. Titlarna ger information om socknens näringsliv, sociala struktur och de funktioner som fanns i det äldre lokalsamhället.
Minneslund och byggnader Någon minneslund finns inte på Strå kyrkogård. Vid infarten finns en förrådsbyggnad för kyrkvaktmästarens verksamhet. Den uppfördes 2005. Utanför kyrkogårdens nordöstra hörn finns en kompostanläggning. Vid parkeringen finns även vattenpost, avfallsbehållare och redskap.
Kulturhistoriska värden
Strå kyrkogård har höga kulturhistoriska värden genom sin medeltida kyrkplats, den öppna planen, trädkransen, murarna, smidesgrinden och de äldre gravvårdarna. Trädkransen av lindar har ett särskilt högt värde. Den bildar en fullständig och enhetlig inramning mot det omgivande slättlandskapet och skapar en tydlig rumskänsla inne på kyrkogården. Den södra kyrkogårdsmuren har ett särskilt värde genom sin ålder och sin regelbundna konstruktion av kalkstensskivor. Den visar kyrkogårdens äldre begränsning och ger entrémiljön en tydlig historisk förankring. Smidesgrinden och grindstolparna av kalksten utgör tillsammans en välbevarad och värdefull entréanläggning. De bevarade grusgångarna gör kyrkogårdens kvartersindelning avläsbar och är viktiga för anläggningens struktur. Kalkstensvårdarna från 1600-talet har mycket höga värden genom sin ålder, sitt material och sina inskrifter. Även grusgravarna, stenramarna och gravvårdarna med linjegravskaraktär visar äldre gravskick som i stor utsträckning har försvunnit. De bevarade rygghäckarna på kyrkogårdens östra del bidrar till områdets struktur och visar ett senare skede i kyrkogårdens utveckling.
Se även Strå kyrka
Referenser