Lagen om skyldighet för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontant betalning, SFS 2026:769, även kallad Kontantlagen, är en svensk lag som trädde i kraft den 1 juli 2026.
Bakgrund Befintlig lagstiftning Enligt lagen om Sveriges riksbank är kontanter, dvs. framförallt sedlar och mynt som Riksbanken gett ut eller låtit ge ut, lagliga betalningsmedel. Innebörden av detta är att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning. Skyldigheten kan dock avtalas bort i civilrättsliga förhållanden eller vissa offentligrättsliga förhållanden av civilrättslig karaktär.Finansutskottets betänkande Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt (2025/26:FiU39) Mynt och sedlar förklaras ibland genom olika lagar vara ogiltiga. Genom en reform blev åtskilliga svenska mynt och sedlar ogiltiga 2016 respektive 2017.lagen (2014:1030) om vissa sedlars upphörande som lagliga betalningsmedellagen (2014:1031) om vissa mynts upphörande som lagliga betalningsmedel.
Lagstiftningsarbetet I mars 2023 överlämnade Betalningsutredningen, som leddes av Anna Kinberg Batra, sitt slutbetänkande Staten och betalningarna (SOU 2023:16) till regeringen. I december 2024 gav ensamutredaren Dennis Dioukarev in KontantutredningenKontantutredningen till regeringen. Genom kontantutredningen drogs för vad som nu är av intresse sammanfattningsvis slutsatser om att kontanter är betalmedel med särskild betydelse för personer som inte kan eller vill använda elektroniska betalningslösningar. Det kan exempelvis gälla personer i digitalt eller finansiellt utanförskap, personer med funktionsvariationer, personer med skyddad identitet eller personer som har svårt att hantera pengar digitalt. Tillgången till kontanter kopplas därför till frågor om demokratiskt deltagande, integritet och möjligheten att genomföra grundläggande betalningar med lagliga betalmedel. Kontanter framhålls även som en del av betalsystemets beredskap vid störningar i elektroniska eller digitala system. Eftersom kontanter kan användas utan tillgång till el eller kommunikationsnät utgör de ett alternativ vid kriser eller tekniska avbrott. Samtidigt förutsätter en bredare användning av kontanter i sådana situationer att det finns fungerande infrastruktur för kontantförsörjning samt praktiska möjligheter för betalningsmottagare att hantera sedlar och mynt.
I sin proposition framförde regeringen bland annat att kortbetalningar är centrala för Sveriges betalningsberedskap, eftersom de flesta betalningarna i vardagen genomförs med kort. Att kunna upprätthålla kortbetalningar även vid störningar i digitala system framhålls därför som en viktig åtgärd för att stärka motståndskraften i betalningssystemet. Regeringen gick samtidigt vidare med ny lag om skyldighet för vissa aktörer att ta emot kontanter. Någon generell skyldighet för det allmänna, myndigheter eller privata aktörer som utövar myndighetsutövning att ta emot kontant betalning föreslogs däremot inte av regeringen genom propositionen.Propositionen Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt (prop. 2025/26:199), s. 14 och 32.
Alla partier i riksdagen var överens om den nya lagen. Representanter från icke regeringsbärande partierna i Regeringen Kristersson, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokratiska arbetarepartiet och Miljöpartiet, ville i olika motioner gå längre och inkludera offentligrättsliga tjänster. Finansutskottet föreslog att en utredning bör se över om – och i så fall om avgränsningar behövs – även det offentliga genom vissa offentligrättsliga tjänster kan omfattas av den skyldighet som föreslås i propositionen för livsmedelsbutiker och apotek. Detta blev riksdagens beslut den 27 maj 2026, vilket innebar ett delvis bifall till motionerna.Riksdagen. Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt.
Om kontantlagen Den nya lagen, som utfärdades den 28 maj och trädde i kraft den 1 juli 2026, innebär att livsmedelsbutiker inom detaljhandel och apotek är skyldiga att ta emot kontant betalning vid försäljning av varor och tjänster på fysiska försäljningsställen med bemannad kassa. Som kontanter räknas sedlar och mynt.
Skyldigheten att ta emot kontanter är förenad med flera undantag. Skyldigheten gäller endast för en betalning som avser högst 0,1 prisbasbelopp och högst 25 mynt. Den gäller enligt 2 § kontantlagen inte om säkerheten på försäljningsstället inte kan upprätthållas eller om det inte går att hålla försäljningsstället öppet på grund av kostnaden för att hantera kontanter.2 § lagen (2026:769]) om skyldighet för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontant betalning
Lagen gör det även möjligt att neka kontant betalning i ett enskilt fall om det finns ett godtagbart skäl för det. Enligt förarbetena kan godtagbara skäl till exempel vara om kassan är full eller om betalningen sker på ett sätt som inte är förenligt med syftet med regleringen. Det finns ingen fast gräns för hur ofta en kund får betala kontant i exempelvis en livsmedelsbutik eller på ett apotek. Däremot kan upprepade köp under kort tid, särskilt om det finns misstanke om penningtvätt, utgöra skäl att neka kontant betalning. Ett sådant beslut får dock inte fattas godtyckligt.Prop. 2025/26:199, s. 42
Den nya lagen innehåller inte några bestämmelser om straff eller andra sanktioner för den som bryter mot den, något som Lagrådet ifrågasatte i lagrådsremissen då de framförde att lagen är närings- snarare än konsumenträttslig. Det i sin tur medför enligt lagrådet att en näringsidkare inte kan ställas till svars civilrättsligt av en enskild konsument. Lagrådet menade att lagen mot bakgrund av det är verkningslös, och de avstyrkte därför förslaget.Lagrådet.Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2026-02-04
Mottagande Det har konstaterats att lagen inte innehåller någon begränsning när det gäller vilka sedlar eller mynt som ska tas emot, och att 73 olika mynt (om man räknar tiokronan i utförandena 1991–2000 och 2001–idag som två olika) är giltiga i Sverige idag. Det handlar framförallt om en mängd olika minnesmynt i guld och silver, präglade med början år 1897; de första föreställer Oscar II som Sveriges, Norges, Götes och Vendes konung och det sista präglades vid bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling år 2010. Mynten högtidlighåller bl.a. Gustav Vasas befrielsekrig, Kalmarunionen, Heliga Birgitta, Astrid Lindgren och Dag Hammarskjöld (och den sistnämnde finns alltså på två olika giltiga mynt och en giltig sedel). Endast en minnessedel är lagligt betalningsmedel, och den gavs ut 2005 för att fira sedeltryckandets 250-årsjubileum på Tumba pappersbruk. Sedeln innehåller en anspelning på det dödsstraff (hängning) för falskmynteri som gällde förr enligt en förordning från 1747, med orden Then som thenne Sedel efterapar skal warda hängd. Livsmedelsbutiker och apotek är alltså normalt skyldiga att ta emot sådana minnesmynt och minnessedlar från 1897–2010 som alltjämt är giltiga.Dödsstraff, Norge, Pippi och Gustav Vasas befrielseverk – kontanterna som nu ska tas emot, Samhällsmagasinet Avsnitt den 29 juni 2026.
Coop Sverige har framfört att en butik i landet kommer att förbli utan kontanthantering. "Vi fattade ett beslut, efter upprepade rån, att ta bort kontanter i denna butik. Den kommer att vara fortsatt kontantfri av säkerhetsskäl", sade en pressansvarig på Coop.Trots ny lag – livsmedelsbutik nobbar kontanter, TT (Aftonbladet.se), 30 juni 2026
Flera röster har instämt i lagrådets kritik om lagens ändamålsenlighet då den står utan sanktionsmöjlighet eller förutsättningar för konsumenter att processa mot näringsidkare. I Hallands Nyheter skrev ledarskribenten Katarina Erlingson att den nya kontantlagen krånglar till det för livsmedelsbutiker och apotek utan att lösa några verkliga problem.Katarina Erlingson, Katarina Erlingson: Kontantlagen är bara ett slag i luften, 30 juni 2026 Kontantupprorets Björn Eriksson menar att lagen inte går tillräckligt långt, och har framfört det som skulle ha behövts är en kontantlag med tydliga krav, tillsyn och sanktioner. Eriksson ifrågasatte även om nära band mellan politiker och näringsliv kan ha förhindrat att en mer omfattande och ingripande lagstiftning kunde bli verklighet.Björn Eriksson, Utan sanktioner blir en kontantlag bara symbolpolitik, Hallandsposten, 19 mars 2026
Svensk dagligvaruhandels beredskapsansvariga tjänsteman Ulrika Dahlin var kritisk mot att lagen inte inbegriper vite för den som bryter mot den eller anger den exakt vad som ger rätt till undantag med hänvisning till säkerhet. Dahlin påpekade även att lagen inte omfattar vårdcentraler varför kostnadsbördan för att upprätthålla infrastruktur för landets kontanthantering faller på ett fåtal aktörer.Trots ny lag – livsmedelsbutik nobbar kontanter, TT (Aftonbladet.se), 30 juni 2026
Anmärkningar
Referenser
Kategori:Sveriges lagar Kategori:Kontanter