miniatyr|Esa Itkonen Esa Itkonen, född 3 januari 1944, är en finländsk språkvetare och språkfilosof, som varit professor emeritus i allmän språkvetenskap vid Åbo universitet. Han är sedan 1993 medlem i Finska Vetenskapsakademien. Itkonens verk har täckt språkvetenskaplig historia, språkvetenskaplig metodologi och filosofi samt språktypologi.

Biografi och forskning Esa Itkonen är son till den finska språkvetaren Erkki Itkonen.

Han doktorerade 1974 vid Helsingfors universitet med Linguistics and Metascience 1982 till 2012 var han professor i allmän lingvistik vid Åbo universitet, från 1986 även docent i filosofi vid Jyväskylä universitet.

Itkonens forskargärning har karaktäriserats som en företrädande för en humanistisk lingvistik, i kontrast emot de rådande generativa och kognitiva lingvistiska rörelserna. Detta kan man också se av att hans tydliga influenser är den fenomenologiska filosofin och den hermeneutiska traditionen: han har genomgående förespråkat för idén att en av eller till och med den viktigaste aspekten av språket är dess sociala roll och hur den förlitar sig på sociala normer, men att denna aspekt också ofta förbisetts av språkforskningen.

Redan Itkonens doktorsavhandling var en kritik emot den då populära transformationsgrammatiken: Itkonen hävdade att Chomskys generativa grammatik inte redogjorde för språkets sociala dimension, och de sociala normer som reglerar språkets användning. För Itkonen skulle korrekta och inkorrekta grammatiska meningar förstås på samma vis som man förstår en annan social handling som rätt eller fel enligt rådande social norm; i transformationsgrammatikens modell skulle man förstå om en mening hade korrekt grammatik (grammaticality) ifall den genererats enligt talarens interna språkmodells regler eller inte.

En av Itkonens mest framträdande, och omdiskuterade, idéer är att den lingvistik som rör språket som system i sig inte är en empirisk vetenskap, utan att kunskap om språkpåståendens korrekthet måste bero på talarnas egna intuition om vad som är språkligt korrekt, snarare än något vars sanningshalt går att utröna empiriskt som i naturvetenskaperna, och att denna språkliga intuition i sin tur vilar på talarens förståelse av det egna språkets normer, som utgör ett socialt objekt, som inte kan vara föremål för samma slags empiriska utvärderingar.

Itkonen har också framfört analogins roll i lingvistik, och argumenterat för att analogi är språkets centrala koncept, och av stor vikt inte enbart inom vetenskapen utan också i mänskligt tänkande i allmänhet. Bland hans andra verk finns en språkvetenskapshistoria som beskriver och utvärderar antik och medeltida språkvetenskap ifrån Europa, Arabien, Kina och Indien; under senare delen av sin karriär ägnade han sig också åt språktypologi.

Bibliografi i urval (avhandling)

(medredaktör)

Referenser

Kategori:Finländska professorer i lingvistik Kategori:Finländska lingvister Kategori:Personer verksamma vid Åbo universitet Kategori:Födda 1944 Kategori:Män