miniatyr|Skeppet Wachtmeister i strid mot en rysk eskader vid sjöslaget vid Ösel i maj 1719, målning från 1902 av Ludvig Richarde
Riga skeppsgård var en skeppsgård för svenska flottan, som anlades i Riga i Livland under Gustaf II Adolf:s regeringstid.
Riga hade intagits av Gustaf II Adolf den 16 september 1621. Staden förblev sedan i Sveriges ägo till under Karl XII:s krig. Den avträddes formellt till Ryssland genom freden i Nystad 1721.
I juli 1625 återkom kungen till Dyna med flottan och hären, och han befallde då riksamiralen att låta flottans timmermän bygga fyra strussar av det ekevirke, som fanns vid Rigas slott. Det beslöts också att inrätta en liten flotta farkoster till Rigas försvar. Konungen beordrade i oktober 1625 att fem strussar, tio äspingar, fyra hölodjor, 24 stenlodjor och fyra färjor skulle ständigt finnas i Riga samt att en stor lodja och sex små strussar skulle årligen byggas där.
Personalen i skeppsgården skulle utgöras av en kapten, fem skeppare, 68 båtsmän, en skeppsbyggmästare, 12 skeppstimmermän, en smed, en hampspinnare och två hampspinnardrängar. Driften av skeppsgården överläts på en arrendator, vilken försågs med drev, hampa, segel duk, tjära, järn och plankor av staten enligt kontrakt. Den förste arrendatorn var från oktober 1625 kaptenen vid flottan Hans Hansson Lindorm.
Frans Johan Sheldon lärde sig skeppsbyggeri på Riga skeppsgård, och blev en av dem, som under 1680-talet byggde upp det nya stora örlogsvarvet i Karlskrona.
Byggda fartyg i urval Wachtmeister (1681) – ett 56-kanoners linjeskepp Estland (1682) – ett 56-kanoners linjeskepp Livland (1682) – ett 56-kanoners linjeskepp Ösel (1683) – ett 56-kanoners linjeskepp
Källor Axel Zettersten: Svenska flottans historia: åren 1522-1634/kapitel 20 - Riga Skeppsgård åren 1625—1634 på sv.wikisource.org
Kategori:Skeppsgårdar Kategori:Rigas historia