Tidmätningens historik i Sverige är en kronologisk översikt över tidsbestämningens utveckling i Sverige. I tidmätning anges tidens förlopp med hjälp av olika typer av instrument. I tideräkning anges tidens förlopp istället i kalendrar och almanackor. Sverige har genomfört flera byten av tidsberäkningssystem genom tiderna innan en enda När Sverige slutade med lokala tider, Göteborgs universitet /gu.se (läst 26 juli 2026) nationell gemensam tid fastställdes.
Bakgrund I äldre tider bestämdes tiden utifrån solens lokala Så fick vi enhetlig tid i Sverige, Vetenskapsrådet /forskning.se (läst 26 juli 2026) gång. När solen passerade i zenit var klockan 12 i lokal Soltid. Allteftersom den tekniska utvecklingen Universell tid Nordisk familjebok /Uggleupplagan 30. bandet, s1099 /Runeberg.org (läst 26 juli 2026) snabbade upp restider (med början i järnvägarnas utbyggnad) och kommunikationsmetoder (med början i den elektriska telegrafins införande) ökade behovet av en gemensam tid i Sverige.
Tidbestämningssystem I Sverige har olika system för tidsberäkning av normaltid använts genom tiderna.
Soltid miniatyr|150px|solur
Utgångspunkten för Soltiden baserades på det lokala solståndet (sann soltid Soltid Nordisk familjebok /Uggleupplagan 26. bandet, s362 /Runeberg.org (läst 26 juli 2026)) i området. Detta medförde att en viss tidpunkt skilde sig stort över landet. Skillnaden mellan Göteborg (i väst) och Stockholm (i öst) var 24 minuter, när soltiden lokalt i Göteborg var kl 12:00 var det redan kl 12:24 lokalt i Stockholm. Skillnaden mellan Strömstad (i väst) och Haparanda (i öst) var 52 minuter. Dygnet delades Tre decennier på 1800-talet kring Vrigstad och Sävsjö Erik Lindgren Posthistorisk skriftserie, nr 401 s12–13 /postmuseum.se (läst 26 juli 2026) upp i 12-timmarsklocka med 12 timmar dag räknat från soluppgång och 12 timmar natt räknat från solnedgången.
Denna faktiska tidsskillnad mellan orter medförde problem under 1800-talets senare hälft för järnvägens behov av enhetliga tidtabeller. Olika meridianer Tid Nordisk familjebok /Uggleupplagan 28. bandet, s1265 /Runeberg.org (läst 26 juli 2026) med olika lokala tider medförde svårigheter att skriva tidtabeller och lokförarna hade problem med att hålla reda på aktuell tid mot sin egen klocka.
Telegraftid miniatyr|150px|telegram, 1888
Den 1 november 1853 öppnades den första elektriska telegrafilinjen i Sverige för allmän trafik. Linjen gick mellan Stockholm och Uppsala och hade testats sedan den 16 juli. En avsändare fick skriva sitt meddelande på en blankett, därefter fyllde telegrafisten in avgångsstationens namn, arkivnummer, antal ord samt datum och tid. Inlämningstiden registrerades alltid efter aktuell lokaltid Förnyadt Reglemente Elektriska Telegrafbefordringen i Riket, § 37 s15 /Runeberg.org (läst 26 juli 2026) på avgångsstationen så att mottagaren skulle veta när meddelandet hade inlämnats. Sändningstiden för telegrammet utgick från Andra Kammaren, Motion 1877:2, C. G. Lindmark /riksdagen.se (läst 26 juli 2026) Stockholmstid. På mottagande station skickades sedan telegrammet med bud till adressaten som fick kvitterade mottagandet.
Navigationstid miniatyr|150px|sextant
År 1767 publicerade Nevil Maskelyne What is Greenwich Mean Time, Royal Museums Greenwich /rmg.co.uk (läst 26 juli 2026) vid Observatoriet i Greenwich den första nautiska almanackan The Nautical Almanac. Almanackan gav sjöfarare en metod att med sextant beräkna sin aktuella longitudposition till sjöss genom astronomiska tabeller (efemerider) utifrån aktuell tidpunkt och månens höjd över horisonten, almanackan utgick från Greenwichmeridianen och Greenwich Mean Time/GMT. Denna nautiska almanackan användes Nautical almanac Nordisk familjebok /1800-talsutgåvan 11. bandet, s892 /Runeberg.org (läst 26 juli 2026) sedan i stora delar av världen inklusive i Sverige och ersatte Ferromeridianen och Parismeridianen. Vid övergången till Borgerlig tid i Sverige år 1879 fortsatte Svensk sjöfart att utgå från Greenwichmeridianen för positions- och tidsberäkning.
Järnvägstid Järnvägstid var det första enhetliga system för tidsberäkning i Sverige och infördes 1879 - Järnvägstid upphör, Järnvägsmuseet /jarnvagsmuseet.se (läst 26 juli 2026) den 1 november 1862 inför invigningen av den första stambanan. Införandet gjordes genom att en urmakare medreste med tåget dagen före och manuellt ställde om alla klockor på tågstationerna till järnvägstid.
Utifrån tidsskillnaden mellan städerna behövdes en tidtabell som gick efter övergripande tid och inte lokala tider, i tryckta tidtabeller angavs därför både järnvägstid och den för olika orters lokala (Tidskilnads-Tabell) tid. Järnvägstid fastställdes att utgå från soltiden i Göteborg. Under en tid hade järnvägsstationernas urtavlor två Tidtabell för Kungliga Festtåget 1862-11-03, DM Järnvägsmuseet /digitaltmuseum.se (läst 26 juli 2026) minutvisare dels för lokaltid och dels för järnvägstid.
Den 3 november 1862 avgick invigningståget -Kungliga Festtåget- på Västra stambanan från Stockholm Södra klockan 08:30, i tågresans tidtabell anges tydligt att Obs. Järnvägstiden är 24 minuter senare än Stockholms tid.
Redan år 1864 ifrågasattes valet av Göteborg Statens järnvägar 1856-1906 Statens järnvägar, s339–441 /Runeberg.org (läst 26 juli 2026) som utgångspunkt för tidsberäkningen bland andra av kaptenlöjtnanten C. A. Pettersson och att tiden för hela riket skulle beräknas efter Stockholms tid. Den 22 oktober 1864 sände Öfverståthållarämbetet ett memorandum till kung Karl XV för Kungl. Maj:ts prövning. Kungen begärde då yttrande från Statens järnvägars trafikstyrelse som svarade den 31 oktober att valet av meridian för järnvägstiden kvittade så länge det rörde sig om en gemensam meridian för hela järnvägsnätet samt att Sverige även använde telegraftiden som medeltid. Karl XV vände sig den 11 november även till Vetenskapsakademien för ett utlåtande som svarade att en meridian 3° grader västerut vore lämpligast för utgångspunkt för nationell gemensam tid. Den 4 juni 1868 återupptog Karl XV frågan med SJs trafikstyrelse igen, den 3 juni 1871 svarade trafikstyrelsen att den delade akademins bedömning men att en eventuell gemensam tid med Norge inte kunde utgå från västligare meridian än Göteborg. Den 15 september 1871 avslutade kungen frågan tills vidare.
Borgerlig tid miniatyr|150px|utomhusklocka, 1890
Järnvägstid-systemet var en omständlig kompromiss, enighet om en gemensam tid för hela landet dröjde dock ända fram till 1878. År 1877 inlämnade sjömilitären C. G. Lindmark, ledamot i Andra kammaren, den 18 januari en motion (Motion 1877:2 Andra kammaren) om ändring av normaltiden till riksdagen, därefter överlämnade riksdagen den 19 maj en skrivelse (Underdånig skrifvelse N:o 60 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 22, 1877 /riksdagen.se (läst 26 juli 2026)) till kung Oscar II om prövning av gemensam tid i Sverige. Kungen gav då Kungliga Vetenskapsakademien i uppdrag att granska frågan. Den 13 oktober överlämnade de utsedda sakkunniga Gyldén, Lindhagen och Wrede sitt yttrande. Den 22 februari 1878 överlämnades ”Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 22 angående antagande af en för alla orter inom riket gemensam tidsberäkning” till riksdagen. Riksdagen antog propositionen i maj samma år och den 31 maj fastställde kung Oscar II beslutet genom en ”Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse” där den nya tidsberäkningen skulle införas vid årsskiftet Viktiga årtal i tidmätningens historia, Arboga Elektronikhistoriska Förening /aef.se (läst 26 juli 2026) 1 januari 1879. Den 10 december skickade Kongl. Styrelsen för Statens jernvägstrafik ut Cirkulär N.o 599 med "föreskrifter i afseende på införandet af en för hela riket gemensam tidsberäkning". Instruktionen innehöll bl.a. krav på borttagande av alla minutvisare för lokal tid på samtliga stationer samt att alla klockor skulle vridas fram 12 minuter kring midnatt till den 1 januari 1879 utifrån en av centraltelegrafstationen i Stockholm utsänd telegrafisk tidssignal. Sverige blev därmed första nation Från lokal soltid till nationell Örebrotid, Historia Nu /historia.nu (läst 26 juli 2026) i Europa att ha gemensam övergripande tid i hela landet och andra nation i världen efter Nya Zeeland First country to adopt a standard time, New Zealand History /nzhistory.govt.nz (läst 26 juli 2026) den 2 november 1868.
Utgångspunkten för den nya normaltiden, officiellt benämnd "Sveriges gemensamma borgerliga tid", beslutades till att följa en meridian (15°3'17" Ö nära Örebro) mitt emellan Stockholm (3° västerut räknat från Stockholms observatoriums meridian 18°03′17″Ö med 12 minuter efter lokaltid) och Göteborg (3° österut med 12 minuter före lokaltid) som en kompromiss av konkurrensen mellan städerna. Samtidigt ändrades dygnets uppdelning till 12-timmarsklocka med 12 timmar dagtid kl 6 fm–kl 5.59 em och 12 timmar nattetid kl 6 em–kl 5.59 fm. Från den 1 januari 1879 utsände centraltelegrafstationen i Stockholm en tidssignal med aktuell tid veckovis på måndagar kl. 8.30 till samtliga statstelegrafstationer i landet.
Normaltid Under den Internationella Meridiankonferensen International conference 1884 /V Project Gutenberg /gutenberg.org (läst 26 juli 2026) 1–22 oktober 1884 i Washington, D.C. diskuterades en internationell standard, Universell tid/UT, för tidsberäkning. Konferensen samlade representanter från 27 nationer där Sverige representerades av generalkonsul Carl Lewenhaupt. Den 13 oktober fastställdes att världen skulle delas in i 24 tidszoner med 24-timmarsklocka och att Nollmeridianen som utgångspunkt för positions- och tidsberäkning i öst-västlig riktning skulle vara Greenwichmeridianen genom Observatoriet i Greenwich i sydöstra London. En tidszon om 1 timme omfattade 15 längdgrader (Jorden rotation är 15 grader per timme). Fram till dess använde flera länder egna utgångsmeridianer inklusive Sverige där den nationella nollmeridianen Observatoriet Skolfastigheter i Stockholm /sisab.se (läst 26 juli 2026) då löpte genom Stockholms gamla observatorium.
Den nya normaltiden i Sverige utgick fortsatt från meridianen nära Örebro. Efter att Danmark, Norge och Tyskland övergått Andra Kammaren, Motion 1899:145, M. F. Nyström /riksdagen.se (läst 26 juli 2026) till den nya europeiska medeltiden, uppstod dock en opraktisk tidsskillnad mellan länderna igen, framför allt i samband med tidsbeställda internationella telefonsamtal. Den 4 maj 1894 skickade Kungliga Telegrafstyrelsen en skrivelse till Vetenskapsakademien med begäran om åtgärder för att få Sveriges borgerliga tid i exakt samklang med den europeiska medeltiden. Vetenskapsakademin svarade dock den 10 oktober samma år att den saknade mandat i denna fråga.
Universell tid miniatyr|150px|15.e meridian-märke
År 1899 inlämnade telegrafkommissarie M. F. Nyström, ledamot i Andra kammaren, den 27 januari en motion om ändring till europeisk medeltid till riksdagen. Andra kammaren tillsatte därefter ett utskott Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4), 1899 /riksdagen.se (läst 26 juli 2026) som utredde frågan och lämnade sitt svar den 15 februari. Därefter diskuterades frågan den 5 april Riksdagens Skrifvelse N:o 38, 1899 /riksdagen.se (läst 26 juli 2026) både i Första kammaren och Andra kammaren. Motionen bifölls och samma dag ställdes Riksdagens Skrifvelse N:o 38 om tidkorrigering till kungen. Oscar II godkände förslaget den 16 juni Riksdagsberättelse, s18, 1900 /riksdagen.se (läst 26 juli 2026) genom en ny Kongl. Maj:ts kungörelse att den nya tidsberäkningen skulle införas vid årsskiftet 1 januari 1900.